- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
420

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - gramber ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gramber

420

granlika

mehet) MD (S) 227. öpta tykker enom månne gram
göra wel ok är stoor skam ib 275.

gramber (grämmer L. n. grampt), adj. [hl.
gramr] L. 1) vred. förbittrad, war mykith gram
Al 1635. 2) gramse, afvog, obenägen, med dat.
ef. i dess ställe ack. tha konung hans thet förnam,
som doctor hemming war fast gram MD 505. swa
ära the wärlz lösta gram Al 7066. 3)
förskräcklig, hisklig, vederstygglig, swa komo draka ij trulla
harn marghc ok store ok mykith gram Al 5040. ib
4402. thz (folket) syntis badhe litith oc grampt ib 9444.
grainbir (motsv. ställe MB 2: 403 grymber, kanske
rätta läsarten) diäfwl ok oren ande (spurcissime et
fætidissime infere) KL 410.

gramboi’j m. [Isl. gramr] fiende, djäfvul, hon ba[>
han göma sik firi gramenom Bu 28. tliän ledho granlin
Bo 49. — troil, fore thou rosa then ledha gram Al
7434. — bi/dl. om en menniska: djäfvul, troil, hioldo
floste mz värsta gram a mot godum gudz viui Bil
.187. mot tholik gram war hau offweek Al 632.

gramhot (-huet), /. vrede, förbittring. MD 189.
gramuuker (gramonkir), m. gråmunk,
Cister-ciensermunk. en gramonkir girnadhis wärlz liedhir
KL 78. — gråbroder, Franciskanermunk. i ortnamn.
pa graniwnka liolm i stokholm BSH 4: 128 (1488). i
gramuuka gatau SJ 270 (1459). ib 272 (1459). i
gra-munkegrendo ib 315 (1464). i gramunke grenuä ib 336
(1466). beläget i gramunke gere ib 329 (1465). — bildl.
jach tror, ther bliffwer en gramwnk (någonting ulan
vigt el. betydelse?) vvthaff BSH 5: 225 (1507). —
gramuuka kloster, ». gråmunkekloster,
Cistercienserkloster. allom gruiuunkaklostrum i swerike oc i
got-lande SD 5: 565 (1346). tholif aara gamal gatfs
bernardus j gramunka kloster Bil 784.

gran (graan. grän, se granträ), f. [hl.
grön] L. gran. cum rocontibus arboribus dictis graan
SD 5 : 430 i 1345). en gran stodh mith j thöm stadh
(arhorem quandam pinum in media civitate habebat) Bil
904. thz thridhia (o: trä) är gran hon är läät Lg 92.

gran (gren. -ar), m.? [Mnt. gran, greu. Lat.
gran um] gran, vigtenhet nyttjad vid vägandet af guld och
utgörande karat, skal hwar gwldhen gälla hallfänuän
mark stocholms swaa ath wägen kölnisk mark ther aff
skall hollä ätten gradh och en gren finth nobel gwldh
in grena myndre äller mero llSH 19: 14 (1497).

graiia, v. [Isl. gråna] gråna, blifva gråhårig.
mannen war gammal ok böriade grana MD (S) 219.

granat (-ar), m.( [Mlat. granatus] granat (en
ädelsten), smaragde ok granata Fr 169. FI 536, 1094.

grnubar, n. granbarr, koll. torka granbar såsom
miöl LB 7: 102.

graiul (graand: -e Su 335), n. [Xyisl. grand]
grand, solgrand, eth litin (för litit) grandh spillir
opta eth göth ögha GO 340. Bir 1: 249. Su 335. hwru
margh grand sy tias i soolgislomen MB 1: 93. Al 5202.
MD 172 e. Jfr sol-, sola-grand.

grand, n. [hl. grand] ondt, fel. litit grand
(exi-guum malum) (ma dyghdcna smitta) Bil 117.

grandn, v. [hl. granda] skada, at ... ängin optare
(o: skulle) swa illa graudas Al 4004.

gränder (granner Su 270), adj. [isl. grannr]
1) fin. siktis gönom eth granth haar saaldh PM

9. syla ginom eth grant kläde LB 7: 47. ib 335.
swcpa han i eth granth kledo Lg 3: 98. 11 granne
dwke vtkastede och en stacket grau duk HSll 19:
167 (1506). — fin, finstött. stöth oc mal them granna
som myöl PM xi.viii. ib xli1, xnv, li, 6, 11. ii
skippund granth salth 1 tunno grofft salth HSll 19:
165 (1506). ib 166. —fin, beredd af finmalet mjöl. grau t
brödh Lg 3: 203. 2) noggrann, sorgfällig, hawande
. . . granna atwakt vm sin sou Bo 18. Bir 1: 218, 239,
296, 2: 188, 3 : 240, 244. 4 : 39. VKR 81. Ber 160. Sn 32,
351. pröue människian sik siälua mz granne ransakan
MP 1: 183. wi skolum göra grannan räkenskap aff
hwario euo faffängho ordhc LfK 106. — noggrann,
nogräknad, samvetsgrann, wast thu swa gran om all
thin ling, at thu wille enkte haffua, wtan
fatik-domen LfK 141. hwru gran thu wast om tith loft
ib 142. ib 143. liuar en graniter oc sniällir
ranz-sakaro Su 270. ont thu mz granuoui (uppmärksamma)
oc kärlekxfullom öghom skadbar thin kärasta ib 26.
— granntyckt, nogräknad, the waro ekke granne
(Cod. B vandhir 547J at dryk eller födho MB 1:
204. 3) behaglig? letadho sik grant mak oc rolikit
liffwerne Su 229. — n. adv. noga, noggrant, ville
grant se hulkit huset war RK 2: 8858. ib 3 : 3364.
hon sculde sik grant ok ynnerliga scripta for alla
syna synder Lg 3: 558. wi ... ransakadhoin thz
iitrtekn thz grannasta wi kuunont ib 364. the saker
iillar äratidhe thu ey fullelika wcth opspör oc letha
aldra grannast Su 71. — Jfr ordllgrailder.

grangiflika (grangifleghe), adv. [Fdan. [-grand-givelig]-] {+grand-
givelig]+} granueligen, noggrant, haftie seot . . . oc
hört grangifleghe fore oss ouerläset eet opet
park-mens breff Fil 8: 4 (1414).

grailgÍYa, v. akta, fästa uppmärksamhet vid. at i
grangaaffwe myn scriffwelso BSH 5: 305 (1508).

grankadlia (gran kode), /. grankåda. vij lod
smelt gran kado LB 7 : 326. ij lod terpentin eller
gran kode ib 328. Jfr granqvadha.

grankoua (gran konna BtFH 1: 250 (1506)),
f. [i"«or. grannkona] grannqvinna. faar thu seo godha
hustrwr af thera grankonom Bo 20. at naghor henna
grankona ware swa dandis Lg 3: 22. Bo 14. MD (S)
217. MB 2: 214. BtFH 1: 131 (1506), 250 (1506). Jfr
granqvinna.

granlika (granglika Su 293, 296. granliga MB
2 : 283. grannelika KL 252; Bir i: 291. granneliea
KL 214; SO 159. granneliga Lg sis. grannelegha

FH 2: 129 (1441), 13o), adv. [Jfr Isl. grannliga] L.
noga, noggrant, omsorgsfullt- granlikä vtspyriä SD 6:
129 (1349). äpter thy at nämpden for os vitnadhe oc
grannelika rauzakat haffdhe VAH 24: 318 (1414). tha
hon granlika alla stadhi lette KL 28. skudha them
väl graulica Bo 2. sik . . . granlica idhtia i godhom
gärniugom ib 144. huru granlica hon gaf sik vin vm
at vpfostra han ib 5. granlika scriptadh KL 113. Bil
239, 315. KL 214, 252. Bir 1: 271, 272, 291. ST 479.
Lg 818. MB 2 : 283. Su 293, 296. skodha . . . huru
discipuli cnfallclica ilyktos vm han . . . eyg miok
granlica (curiose) skikkadho. vtan swa som kyklinga
plägha rinna äpte hänonne Bo 67. — tydligt, hördhe
iak granlika slaghsins liwdh Bir 1: 30. ib 2: 57. KL
345. VKR v. komme ther br«ff eller san budb at

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0430.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free