Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - gulämbar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
guläinbar
436
gysa
klädde hana mz gulväfiom (vestibus regalibus) Bu 491.
herodes sat a thingo kläder mz gulwäfium (fulgenti
veste ex auro argentoque mirabiliter contexta) Bil
112. lät bredha gatur mz gul wäfuium ib 302. —
gulviifs kliiþe (gulveps klaþe. gul wäfts
klädhe), n. pl. kläder af gijllenduk. tok a houoþet
i sin gulvops (Bil gul wäfts. Cod. C gul wäffs 941)
kläpo (purpura) Bu 54.
guliilllbar, n. gyllene ämbar, i the arkonno war
oc thz gulämbarot som thz hymolzska brödhot i laa
Lg 3: 618.
guliiple (gull aple), n. [Isl. gullopli] guldäpple.
huru pallas venus ok iuno thrätto om gull äple eot
FI 295. RK 3: 138.
gulöra, re. öra el. handtag of guld. han (kalken)
lyptos up mz tuom gul örom Bu 420.
guma (gumma), /. qvinna, gumma, talado til
vilkin olssön oc hederlik gumma hans hustrw agncta
DL 1: 138 (1487, nyare afskr.). böria gumman
grym-tha MD (S) 223. Jfr iordhguiua.
gumarlamb (gummar lamb), n. [Jfr hl.
gumarr, samt gummar » Gustaf I:s Bibel] hanlam.
thz skal wara gummar lamb MB 1: (Cod. A 10) 555.
guiui (gumme), m. [Isl. gumi] man; gammal man,
gubbe, ä liffwor gumme (motsvarande ordspråk i den
Forndanska samlingen har: then gambio) mädhan
gudh wil (nutus vt est diuus fit decrepitus rediuiuus)
GO 627. Jfr bruþgumi.
gli ml, ff [Fdan. gund] vätska el. var som flyter
ur ögon. öghon . . . ther saman äro grohin aff guudh
(glutine quodam) LB 3: 143. ib 2: 41.
glltar, ni. pl. L. Gutar, Gottländingar. RK 1:
(sfgn) s. 183, 184.
glltuisker (gotnisker), adj. L. Gutnisk,
Gottländsk. gifwa ... gotniskan pänning foro fem swonska
pänninga FM 23 (1389, nyare afskr.). for ... gutniscan
päniug SD NS 1: 443 (1405). BSII 2: 236 (1425-29,
samt. afskr.). iiii t[unnor] gotnisk fisk ib 5: 133
(1506). — substantivt. Gute, Gottländing. tuingga
gut-niska till both RK 1: (sfgn) s. 180. — Gutnisk
penning. all annor saak skal wara äpther gutnisth tal,
som är fyra gotniske i ören GS 40. at gotniska oc
annat mynt hwar dagh forfalskas ib 52 (1453, orig.).
at otta gotniska bode nye oc gamble gongon for en
swensk ortogh ib.
gydllillgar, m. pl. Göingar, inbyggare i Göinge
härad, gydinga hauum wäl vnfingo RK 2 : 8731.
gylla (pres. -Ir. part. pret. -ter. -der: gyldhä
Pa (Tung) 41; se vidare förgylla), v. [lsl. gylla]
förgylla, öfverdraga med guld. thz dngher ey at gylla som
ey är gul wärt GO 68. fidhlarin . . . gyllo hona
(violinen) jnnantil mz stadhugho gullo Bir 2: 188.
ib 244. Al 6930. — (?) röth wathn til järn gylla
PM XLVIII. — part. pret. förgyld, thässo arc hin war
gylt MB 1: 493. ib 482. the bugha värö aff filsbono,
gylto ok satte mz dyra stena FI 530. Bil 282. KS
44 (113, 47). Iv 1664. RK 1: 130, 3: 140. ST 161. Pa
(Tung) 38, 41. MB 2 : 292. — bi/dl. förgyld, som har
ett vackert sken, falsk, gyltir skrymptare (hypocrita)
MP 1: 208. ib 283, 341. gyltra skalka skrymptelikhet
(simulatio hypocritarum) Ber 3. ib 31. — med guld
försatt, thz gyltha wathnit PM xxxn. — som ser
ut som guld, gyllene, then gylto litin Bir 3 : 424.
satther mz gyltha sthcna ok dyra (buinn med morgum
dyrligum stæinom) Di 208. — gyllene, rf guld.
dyrk-ado en gyltan kalif MB 1: (Cod. B) 509. — Jfr
förgylla.
gyllene (gyllena (n. best. form) Bir 2 : 245.
gyllenes (gen. pl.) MB 2: 14. gyldene ST 135.
gylline Su 202. gyllinne ib, ib 203, 217), adj.
[Jfr Mht. guldin. lsl. gullinn] gyllene, af guld. vij
gyllene lyustaka MB 2 : 334. ib 335. ST 135. Su 203.
— gylleno stykko, gyllenduksstycke, gyllenduk. offuer
honnes huffuod war burit kosteliga gyllene stykke Di
165. sändhe honom ön kiortil, ha]ffwan aff gyllene
stykke, oc halffwan aff wadhmal BK 196. Jfr
gyllen-Stykke. — gyllene, guldskimrande, med utseende af
guld. gyllono litin Bir 3 : 424 , 449. Su 202. mz gyllene
bokstaffwa Lg 675. sanctus iohannes mz gyllene
mwn-nen (Chrysostomus) ib (i detta uttryck gå den egentliga
och den bildlika betydelsen ifver i hvarandra), ib 664.
— bildl. vndirstodh gyllene scriptona Bir 3: 354. ib
4: 51. gyllono ordh Lg 664. gylline fägrindh Su 202.
gyllinno hwilarwm ib 217. gylleno time Bir 3: 151.
—• gylleno ar [Jfr Mht. guldtn jàr], jubelår.
Israelitiskt. skulu prestano tagha vij baswnor hwilka tho
plägha bruka om gylleno aarct. MB 2: 14. ib 15. Jfr
MD 451. — Romerskt-katolskt. tha kom och wiisth
gyllene aar RK 3 : 3391. — nådefullt el.
välsignel-serikt år. budha helsonna ordh ok gyllena aarit
(ver-bum et annum salutis) Bir 2 : 245.
gylleue (gyldene, gyllane: gyllana RK 3:
539. gillene. gyllen SJ 210 (1451); BSII 4: 266
(1501); Fil 6: 123 (1512); RK 3: (Till. om Chr. II,
red. B) 6376. gyldén Fil 1: 42 (1467, nyare of skr.)’,
se arnoldus gyldén, gwldhen. pl. -a FH 4:
65 (1458); RK 2 : 2527 , 4432, 3 : 539; Lg 3: 36;
-e RK 3: (Till. om Chr. 11, red. A) 6376; PM xii,
LX, LXIj LfK 12; Lg 3: 227, 228; BSH 5: 502 (1512).
gyllen SJ 2io (1451); BSH 4: 266 (1501); RK 3:
(Till. om Chr. Il, red. B) 6376), m. [Äldre Dan.
gyldén, gyldene. Jfr Mht. guldin] gyllen, guldmynt,
dukat, fore c rinska gillona FH 4: 65 (1458). 1 rengx
gyllen ib 6: 123 (1512). the hundredho rinska gyldene
ib 1: 42 (1467, nyare afskr.). for:do hundrede rynska
gyldén ib. tusando rinscha gyllona gilldo RK 2:
2527. xviiiM [18000] wngcrs gyllana ib 3: 539. 1 vngherss
gyllen FH 6: 123 (1512). mz twsonde gyllena ib
4432. ib 3: (Till. om Chr. 11) 6376. PM xii, LX,
Lxi. M gylleno LfK 12. Lg 3: 227, 228. offra oen
gylleno ib 372. mynthe gyllena ib 36. skal hwar
gwldhen gälla halffännän mark stocholms HSII 19:
14 (1497). ij° gyllen i gwldh BSH 4: 266 (1501). x
(10) ellor xii (12) gyllono ib 5: 502 (1512). Jfr arnoldus
gyldén.
gyllenstykke, re. gyllenduk. hwsit war innan
dragit mz gyllonstycko (guHvef) Di 8. ib 97. Jfr
gylleno stykko under gyllene, adj.
gylpa, v. [Äldre Dan. gylpo, gulpo. Nygutn. gylpä.
Finländska dial. gölp (djölp)] bryta sig (för att
kräkas). takir hon til ath rapa och gylpa LB 7: 74.
gylta, f. [Isl. gylta] sugga. ss tillnamn. SD NS
1: 225 (1403), 228 (1403, nyare afskr.).
gysa i (gösa. pres. gös. giös), v. [Dan. gyse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
