Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - harþlynder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
harþlynder
468
harnielika
red. af LRK) s. 260. 2) sträng, hawm wi . . .
harplikä räfst hott SD 5: 374 (1344, nyare rf skr.). —
Jfr ianihardhliker.
liarþlyilder, adj. [Isl. harilyndr] hårdlynt, sträf,
allvarsam, värj) sua harþlyndar i scap]ynde at ängen
gat han mz lek älla nokrom låtom comit at le
Bu 395.
linrþun (harna. -ar, -aþe, -ajer), v. [Isl.
hartfna] hårdna, stelna, stundom harþna iarnen Bu
130. hardhna watnen iordhblandath som op äre lypt
aff iordhinne, mällan twäggia hita som är eld oc
wädher oc ther wardha aff myrk sky MB 1: 122.
händrena waro swa harnadha at the gato ey nidhir
lagx Bir 1: 33. alle mins sons limi harnadho ib 268.
ib 2: 134. gaddin hardhna aff stiongdinna sidhuänio
3: 74.
liardlisiiinadlier (/. -at ST 240), adj. hårdsint,
styfsint. hon . . . war swa liardhsinnat at hon ekke
wilde bidhia sina modhir sik thz forlata ST 240.
hardhsudlliu, p. adj. hårdkokt, äggo bionior, som
hard swdne äre LB 7: 281. ib 3: 163.
harf (hörfh), /. [iV. horv, /. Jfr Fnor. harfr,
ni.] L. harf. 1 hørfh SB 3: 759 (1316). ytro
an-budhin mz hulkom ther iordhin skal vtantil redhas
til säädh ok gräsrötir vprifwas mz. swa som är
ardhir ok harff Bir 1: 291. ib 290. GO 500. GS 43 (1416).
Jfr harva. — harva kiälke (harffwa kälke,
harffwa kelke), m. L. Jfr harvo kiiilke.
liarfal (harfall), n. [Äldre Dan. haarfald] hårets
affallande, duger for harfall LB 7: 141.
harfliit? (pl. harflätter),/. hårfläta, (the sagho
han vara wrökin) vin harflätter (troligen för
har-flättor. Cod. C haarflätor 954J sina Bil 119.
harfliitta (haarfläta. haar flätta), /. [Fnor.
hårflotta] hårfläta, (the sagho hau vara) örökan om
sina haarflätor Lg 954. bant saman syna haar flättor
MB 2: 174.
liarghcr (horgher), m. [isl. hörgr. Sv. dial.
harg, horg] stenkummel; af stenar uppfördt offeraltare,
hedniskt offerställe, i ortnamn, in parochia hargh
SD 3: 366 (1318). gøtæ de horghum ib 2: 8 (1286).
petro de horghum ib 3: 643 (1324). harxø ib 1: 618
(1282). othinsharg ib 2: 12 (1286). in thorshargi ib 60
(1288).
hari (hara RK 2: 1042. häri £.), m. [Isl. heri]
L. hare. rädder som en hare Al 8277. RK 2: 1042.
G ers Frest 15. — hara blodll (hare- LB 7: 267),
re. harblod. tak färst hara blod LB 3: 33. ib 2: 11,
7: 267. — hara gallé, m. hargalle. dricker man
hara galla mz viin LB 7: 27. ib 2: 55, 3: 34. —
hara har (harahaar LB i: 97), n. harhår,
harull. LB 1: 97, 3: 165, 7: 210. — hara hiiirne,
m. harhjärne. tak hara hiärua LB 3: 34. ib 2: 11.
— liara hiiirta (haara- Bir 2: 167), n.
har-hjärta. Bil 771. han hafdhe hara hiärta (d. v. s. var
rädd) Bir 1: 396. ib 2: 167. — ]lara kiöt (-köth),
n. harkött. rökt haraköth LB 1: 96. — liara lorter,
n». harlort. tagh hara lorta LB 7 : 286. — haralunga,
f. har lunga, tak haralungo LB 2: 55. — hara skin
(hare skyn), n. harskinn. tag ... alt haro skynnet
LB 7 : 267. Jfr harskin.
harkla (-adhe), v. harkla, rossla, opersonl. thz
harkladhe j hänna hälsö ST 426.
liarklnter (haar-), m. hårduk. MD 197.
harklii]ip (harkledhe. haarklädhe), n. [Isl.
hàrklæfli] klädnad af hår el. hårduk. vnum cilicium
nouum dictum harkledhe SD 4 : 652 (1339). la i
har-klä{>e KL 189. thörka hänna saar mz haarklädhe ib
309. ST 264. bar hon näst bara licammanom
hwass-asta haarclädhe KL 334. the kläddo sik j harklädhom
Bil 118. ib 52, 466, 631, 711, 787, 885. MB 2: 150. Lg
3: 405. Jfr liardhkliidhe. — harkliidhis kluter,
i?i. klut el. stycke af hårduk. gaff hanuin thwa
har-klädhis kluta (ciliciola) at bindha for sin öghon Bil
615. — harkliidhis siikker (haar-), m. hårsäck,
säck af hårduk. solin var suart giordh swa som
haar-klädhis säkkir (saccus cilicinus) MP 1: 11. MB 2: 342.
Jfr liarsäkker.
harkuiver (haarkniif GO 582. harknyfwer:
-a Bir 3: 29), m. [Isl. härknifr] rakknif. aldro com
harkniuar älla sax ini hans howþ Bu 194. såsom
hwassaste harkniff kunde bitä a skäg Di 84. KL 128.
Bir 2: 3, 6, 3: 29. GO 582. Va 37. MB 2: 111.
liarlokker (harluker: -in Lg 550. haar
lwkker), m. hårlock, gräp diäwlin vm harlukin
Lg 550. vij haar lwkka MB 2: 121. Jfr ]lara-,
hars-lokker.
]iarlös (haarlös), adj. hår/ös. MB 1: 363.
haar-lös skalle MP 2: 103.
liarina (-ar, -adhe, -adher), v. [Isl. harma]
L. 1) sörja, grät folkit oc haruiadhe hans dödha
MB 1: 410. han monde när glöma sinna modher dödh
som ban hafdhe mykith harmath ib 206. 2) harma,
gräma, thz harmar mik at aktilia konuug slog myna
brödrä i häll Di 38. ib 110. — refl. liarilias, harmas.
ther aff jämmerlika widh sik harmadhos Su 227. Di
260. — opersonl. honom harmadis atk skipith ey
kwnuo gaa PM xvn.
harniher (hanner Su 6i), m. [Isl. harmr] l)
olycka, skada, lidande, oförrätt, sagþo hanom sin harm.
at han var arbar wrþen Bu 18. hämnas min harm ib
19. RK 1: 2610, 2866. Di 35, 55, 246. begingo a honum
storan harm Al 3488. 2) sorg. bar saran harm ok
angår i hiärta Bu 30. grät . . . pau]lis aff harme
Bil 117. syrgdho mykit aff dighrum harme (nimio
afflceretur tredio) ib 256. Bu 29. Bil 347. Al 3518.
Iv 2630, 2652, 4138. Di 223. Su 61. 3) harm,
förtrytelse, förbittring, decius öpte af harrao Bu 414. ib
30. Bil 103, 106, 412. Al 5462. — hanns fulder
(-fullir MP 2: 206), adj. [Isl. harmsfullr] full af
harm, harmsen, gik vreþar ok harmsfuldar fran hänne
Bu 504. ib 515. — argsint. MP 2: 20í. Ber 115. —
Jfr iiimharmsfulder samt harmfuldrr. — harms
liand, f. L. — harms vill, m. L.
harmber, adj, [AT. harm. Jfr Isl. hermt, part.
pret. ».] harmsen, tha warth hagen harm (llogna
ve rår nv hermt vid) ath hans modhers radh warth
honom saa offta före kastat Di 238. — opersonl. är
mik ther ganszke harmt fore (jag kinner mycken
harm el. förtrytelse deröfver: er mer rid þvi hermt)
Di 76.
harmelika (härmelika. hermelika Bil 413,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
