Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - hardhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liardhet
467
harjtllker
vndi ganga vtan mz hardhe hand (stränghet, tvång)
BU 885. keysar conradh war hardher rättare ib 771.
ib 659. — med dat. vndirstanda huru hnrdhir jak Ur
ondom oc huru mildir godhom Bir 3: 73. i IB 1: 7. —
hård, häftig, bitter, smälikin oc hardh ordli KL 14.
5) häftig, våldsam, öpte diällen hardha stridh wardha
Bil 231. ib 410. öpte tha mz harda kära Iv 3173. —
häftig, svår, plågsam, l]änna soot hafdho hänne varith
hardh Iv 4721. som hardaro siwkdoin haffua Bir 5:
80. mz hardaro pinom Bil 461. äpto swa smälicau oc
hardhau dödh Bu 242. G) hård, tung (om sömn).
aff hardom sömpnc Bil 871. Bu 103. — trög (om
fattningsförmåga). baruet haffdo hanrt näine (svårt för
att lära) Lg 662. 7) svår, besvärlig, thik är hart
at trodha mot gaddetioni Bil 896. MB 1: 200. fara
hardhau vägh (vias asperas) Bo 12. buudin . . . hiirdum
(asperis) bandum Bit 423. ther bana hardh thing at
hantora Bo 163. thu bedhis aff mik swa hardha saka
FI 1272. gambio laghin waro träng ok hardh at bära
Bir 1: 79. six then hugher wara stärker, som hardr
är böghia KS 19 (47, 20); jfr 2. the värö mykit
hardhe at styra Bil 301; jfr 2. — hård, svår (med
afs. på tillgång till lifsmedel), her er hord tid paa
höö oc korn BSH 5: 335 (1508). FM 606 (1513). 8)
svår, stor. hardh (graves) käro maal KL 171. olydhna
är mykith hardh synd VKR 30. Ber 106. — n.
liar t (hardh RK 2 : 2643. hard ib 82i, 1052, 1096,
1252, 1258, 1366, 2080, s. 340, 343), adð. 1) hårdt,
fast, hiolt hanom hard RK 2 : 2080. han togli hanom
hard vti hans nakka ib 34o. ib 3: 1163. 2)
kraftigt, med besked, the haffdo sik allo wäpuat haart
RK 1: 737. ib 3899. 3) häftigt, kampade . . .
bade hart oc lenge Bi 151. 4) hårdt, tungt (om
sömn), tho soffuo all try . . . hart Va 13. 5)
mycket, ganska, i uttrycket hart när. tha värö tho
hart när hänno Bil 600. MB 1: 188, 2: 261, 327. Al
1048. RK 2: 7009. Lf K 228. Di 14. Su 241. 6)
nära. hon ligghor hart vtan for kirkio gaflonom Fa
10: hart’ foro dödzsens poort Lf K 227. rende hard
tör then port RK 2: s. 340. hart widher vadzstena
liggiande SD NS 1: 63 (i40l). hart widh then strand
RK 1-. 2661. ib 821, 1052, 1096, U07, 1252, 1258, 1366, 2643,
2661, 4290, 5848, 7711, s. 343. Di 5, 141, 168 0. s. V.
Bir 5: 47. Fil 5: 113 (1487). Lg 3: 689. MB 2 : 290,
292. hart vpsidher (för -es,) widher juroma liggiando
SD NS 1: 58 (1401, gammal afskr.). tha thz hart
lnotli hösten gik RK 2: 7596. — tillit hardhasta,
adv. det hårdaste, på hårdaste el. fastaste sätt. i
förening med en form af kunna, tak myn hielm oc bint
vpa mit huffuod. oc min skioll a myn winstra arm.
thz hardaste ther tw kant Di 151. — Jfr for-, flil-,
g-euoni-, il-, iäm-, kiiipt-, of-, sten-harþer.
hårdhet (pl. -ir), /. 1) hårdhet, aff brödzsons
huashet oc hårdhet sarghadis hon jnwertes i mwnnon
Lg 3: 401. 2) bildl. hårdhet, oböjlighet. hiärtans
hårdhet blotnar Bir 4: 104. 3) stränghet, näfse
them mz hårdhet Bir 3: 310. 4) hårdt arbete,
möda? mangha bardhother, pinlikot ärffuodho öwadho
hon Lg 3: 396. — vedermöda, smärta, sorg. gifuer
fienden yn hardheth ok bcdröwilse j hennes hiiirte
Gers Frest 27.
liardhklädlie?, n. pl.? grofva el. sträfva kläder.
bar idhkclika hardhkledha KL 44 (troligen står dock
hardhkledha för harkledhe, harklädhej.
hardhla (härdia), adv. [Isl. harftla] mycket,
högeligen. hardla vreder RK 1: 3863. i egipto lande i them
tima hafdhe diäffla mykith wald oc manga tro vina
spåmän liärdla oc gäwa (tro . . . gäwa bör troligen
vara trolkonor oc spåmän härdia gäwa; Cod. A har
trolkonor oc spåmän halla giärna 237) mz
konung-enom MB 1: (Cod. B) 550. Jfr halla, hardlia,
harþlika.
harjilika (harþleka Bu i6s. hardhelika Fr
1855; Bir 1: 3o o. s. v. hardelika Bir 4: 29, 5:
42. hardhelica KL 297; Bil 871; VKR 30; Bir 2:
179. kaardelica Lg 813. hartelika SD 6: 7 (i348,
gammal afskr.). härdhelika Iv 1653. hardheligha
Lg 3: 381. hardeligha RK 3: 883 o. s. v.
harde-lighä Fr (Cod, C, E, F) 1476. hardeliga Di 184,
199, 255. haardheligha Lg 3: 381. hordelikä
BSH 3: 172 (1466, samt. afskr.). hordeliga RK
2: 7846; Di 265. harligh RK 2 : 4474), adv. [Isl.
harJliga] L. 1) hårdt, fast. la fangen . . .
harþ-leka smidar Bu 168. lät . . . dyonisium . . . hardhlika
binda Bil 343. — hårdt, tätt. bakin trängdis
hardhelika til korsit Bir 1: 33. the thrängdo sik swa
hardhelika saman Fr 1855. 2) strängt,
strängeligen. lät hona gripa ok hardhlika göma Bil 485.
straffadis hon mykit haardelica aff warfru Lg 813.
flribiuthum wir hardlikä SD 1: 669 (1285, gammal
afskr.). ib 5: 562 (1346) o. s. v. VKR 29. 3) hårdt,
häftigt, hans arme kroppir fiol swa diupt oc
hardhelica Bil 871. — våldsamt, häftigt, ifrigt, swa
härdhelika moot honum rände Iv 1653. RK 2: 7846. gonga
hardeliga Di 255. rida hordeliga ib 265. bad sinä men
sökia hardeliga fram ib 184. ib 199. som striden stod
hardeligastä ib 186. hon . . . vpuäkke han sua
hardhelica Bir 3: 74. harligh släpodhe the han alle RK1: 4474.
ban bygynnor saa hardeligha swäria ib 3: 883. monde
städher thz hardeligha clagha ib 2787. hardeligha
roopa ib 4097. KL 7. thz gör högbfärdhin oc
diäf-wlsins awndsiuka ondzsca ther thäs hardhlicare bär
sik aat. at människian är fulcompnare (perfectiores
quosque vehementius pulsans) Bo 108. frestadhis swa
hardhlika KL 34. ib 35. — skarpt, häftigt, at jak swo
liordolikä [scriffuit] BSII 3: 172 (1466, samt. afskr.).
— häftigt, sturskt. swara honom hardhelica 00
for-kruplicha VKR 30. 4) svårt, illa. slogho han j anlitit
swa hardhelika ok maktelika Bir 1: 30. pinas hans
siäl än sua hardhelica j purgatorio ib 2: 179. Fa 19.
bonum warth tha hardeligha tiil moodha RK 3: 1300.
ban togh thz hardoligha widhor siik ib 1742. fiollo
hardelikare (’miserabilius) Bir 1: 251. syndadhe
hardelika ib 4: 29. VKR 74. liggia hardhelicha kranke ib
18. som hardolika är siwk Bir 6: 42. Lg 3: 381 (de
fem senaste ställena kunna föras till 6). 5)
bitter-ligen, jämmerligen. kiirdho them swa hardelighä Fr
(Cod. C, E, F) 1476 (kan föras till 6). 6)
högeligen. harflicä plictugher gujii ... til hepers . . .
at varä SD 5: 561 (1346). wordho hardhelica räd KL
297. — Jfr ful-, of-harþlika samt hardha och
hardhla.
harþliker (hårdeliig), adj. [Isl. harilligr] 1)
hård, svår. giffwer hon hårdeliig stiwng RK 1: (Yngre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
