Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - hermelika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hermelika
487
heter
hermelika, se harmelika.
hermelin (hermeliin. hermelijn. hermelyn),
m.† «.? [Mht. hermelin. Mnt. hermolen] hermelin,
hermelinskinn. migale, hermelin GU 7. vi timbrias
hermelin SD 4: 2 (före si. af 1327, samt. afskr.). [-capucin»]-] {+capu-
cin»]+} meum cum hermelin ib 369 (1334). i nouum par
vestium de skarleto cum hermelyn ib 370. pilcum
meum cum hermelin ib. var horra steen klädder i
brunth flogold under modh huijt hermelijn nijdhor
uppå skona TK 272. läkatta skin som nw kallas
hermelin PK 221. mz safuil skin, mardha ok swa
hermeliin FI 496. RK 1: (Ny början af Gamla Krön.)
s. 163, 2:7i5t. — hermelins kiortil (härmelins-),
m. kjortel el. röck af hermelinskinn, liaffde han oppa
sik en harmolins kiortil BK 20S.
lies, adj. [Jfr Isl. háss. Flit. heis] hes. thorn ther
. . . heso äre LB 7: 133. — dof, sträf om ljud.
swa som homblan nar lion flyghir uidhir sänkor hon
sik idhkelika til iordhinua ole gifwir af sik mykit hesa
(raucam) röst swa liöre iak nu j wärldinne the hoso
ok dumnio röstina Bir 1: 134.
liesa (heesa: -o LB 7: n. häsä ib 6: los),/.
heshet, sep er godh ffor hoso LB 2: 65. ib 1: 97, 2:
35 , 5 : 77, 81, 6: 105, 7: 11, 140 o. s. v. for jessa (för
hesa el. heso; motsv. ställen i: 97, 5: 77, 7: 11 hafva
hoso, lieeso) ib 2: 31. lynar han (o: kanelabark) alla
liosto . . . oc vtdraghir alla heso mz synne rnakct alf
halseuom ib 3: 51.
hesua (heesna. -adhe), v. varda hes. jak
hees-nade oc miste röstena ffor graat oc hiärtans sokkan
Su 214.
heta (heeta. heyta: -er RK l: 63, 151, 690,
803. häta Bil 82. hota KS 18 (45, 19), 48 (121, 52).
pres. -er. refl. hetz. impf. hät Bu 9, 28, 137; Bil
880; KL 354; Bo 81. häät ib 59. het Di 7, 9, 13
o. s. v.; MD (S) 211. heth Bil 263. heet It K 1: 204, 222,
242, 594, 632, 634,635, 1188, 1232, 2437; PK 227. hey t RK 1;
75, 169, 1001. hedh (i rimslut) ib 2: 3849. part. pret.
-in), v. [lsl. heita] L. 1) ropa, kalla, åkalla,
med prep. a. hät han innerlika a vara frw oc sancta
magnus Bil 880. Bir 4: 76. 2) kalla, benämna, med två
ack. man ma them thy wäl hunda heta Al 5549. ib 6852,
7301. It K 1: 2437. 3) intr. kallas, heta. hawm wi
sat ok skipat j hwarri laglisaghu tolf män. som heter
konungs näfnd SD 5: 605 (1346). han hete ängin buro
merä SR 11. medh eno þorppe, sum hete kimbbara
malle SD 6: 180 (1350). met twem widperuäru manuum.
oen . . . sum heteer olle kopeuin ok annar . . . sum
heter hincicä af masku Fil 3: 5 (1353). lius a latin
hete candela Bu 8. suarar sik haua hetet reprobum
ib 500. hans nio[ier hät februa ib 9. som andro nampne
hät pluto ib. heto þera þrigia st apa biscopar heþars
namne patriarcho ib 195. ib 4, 22, 28, 137. Bil 82. KL
354, 360. Bo 59, 81. RK 1: 63, 151 O. S. v., 2: 3849.
Di 1, 7, 9, 13 o. s. v. thän (dygden) må höta föreakt
KS 18 (45, 19). ib 48 (121, 52). thz liaffdo heetit
ostadoghet Bir 4: 80. jach heter iuthet wtan oen
herrehyllare och lackarä aff them BSII 5: 42 (1505).
heth af allom syndogh (quin)na Bil 263. het aff
hwarioin maune godh MD (S) 211. hwart landzskapit
heet Bi th nainpn PK 227. — refl. hetas, sägas, be-
rättas, påstås, hafva rykte för. somne liethas skule
en nw wara ther i fängilse 1ISH 22 : 40 (1493).
aff-gudhät haal, som mykyt hetz ätha oc drikka Su
61. — kallas, hafva rykte att vara. bätre är heetas
dygda fwl en agha hade silff ok gwl MD (S) 278.
heta, f. tillsägelse, at . . . andris aff thöm
pän-ingom wtgifuit liafdhe äptcr thomasa heto oc budhi
lvhi mark Fil 2: 10 (1380, nyare afskr.).
heta (häta. -ir), v. [Isl. heita] L. 1)
upphetta. lät heta siw panzara glödh hota KL 372. MD (S)
289. thager man fenikolz sthielko och hetor och
brenuer i aska LB 8: 50. —• opersonl. wndorstundom
af indra inälfwom hotlier liänno (upphettas hon^blir lion
het) af blodhzins öinnoghet Lg 3: 483. 2) brygga.
Smål L. Kr 12: pr. Jfr Tamm, Ark. f. Nord. Fil.
2 : 344. — bi/dl. brygga, ställa till. jak troor han illa
for sik hiitir MD 82 (i rimslut). — Jfr glödhlieta
samt llita, v.
heta, adv. hett. nar liffren brinder hota LB 7: 238.
om liffren brinner heta ib.
hetelika (heetelika: -are Su 173. hetirlica
KL 344. hetherlika Su 212. hedhelika ib 218.
heteliga MB 2: 166; Lg 816. heetlig MD 449),
adv. hett, varmt; bildl. hett, varmt, häftigt, ifrigt.
thän eldin som var herra ville at hetelica skulle
op-tändas Bo 118. wart iak swa heteliga wptändh i hans
älskoga. at mik syntis honom aldrigh kwnna äller
for-maagha saa hoteliga loffwa, som iak gärna wille Lg 816.
ib 812. älskar os swa mykyt hetelica Bo 242. ib 74.
åstundar hetelica ib 46. ib 148. the löpa mykyt trolica
oc mykyt hetelica ib 224. Bir 1: 16, 71, 141, 185, 190,
242, 267, 298, 355, 2: 136, 3: 107. VKR v, xx. Ber 238.
Su 173, 212, 218. MB 2: 166. MD 449. — (?) himerikis
konungir giuir sik siäluan hotirlica thöm ban älzska
KL 344. — Jfr iämhetelikn.
heter (heeter. häther. «. hett. het. heth.
heet. hät. hiith LB 2: 65), adj. [/«/. heitr] 1)
het, varm. ath han wardher vel warmbär eller häther
LB 2: 12. hiniil är hwarco heter eller kalder MB
1: 79. thera liws hawa hota krapt ower wädher oc
watn oc iordh ib 40. GO 225, 226. han saa högt
oc blijgade breet som ban hado supet heot (kanske
snarare att fatta ss adv.) RK 1: (Albr.) s. 213.
är blodhit hät LB 5: 292. hiith watn ib 2: 65. —
het, hetsig (ss egenskap hos en dryck el. ett läkemedel).
wiin itr kält aff thäff oc tho het mz krapt MB 1: 41.
galanga galgana är tört oc heth LB 3: 47. mwscatuni
är wat oc het ib 49. ib 50, 51 o. s. v., 4 : 339, 344, 349.
2) bildl. varm, brinnande, ifrig, hethor älskare Su 113.
manadhe them vara . . . heeta j gudz clskogha Bil 159.
KL 191. kärloken är hether oc hastogher Su 89. til mästan
oc liotastan kärlok Bir 2: 136. ib 3: 419. nar han
fölghe them thinghom ther han hawir til hetare
vilia ib 1: 336. — ifrigt längtande, varþ ... än
hetare ok harþaro tel martirium Bu 520. Bir 2: 10.
at the skulu thäs hetare vara til gudh ib 79. ib
114. hete til mat MP 1: 190. — Jfr genom-, glii|)-,
of-heter. — n. adv. 1) hett, varmt, þa solen
sken hetast Bu 402. taa är ey got oc (för at) badha
heth wtan liomt LB 3: 14. 2) hett, ifrigt, häftigt.
ther gaffs för bott oppå RK 3: (sista forts.) 4653.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
