Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - hiärne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liiärne
499
liiürta
liiärne (hiarne. härne Tref. tidh. f. 165 (enl.
Rietz s. 284); -en Bu 198. hierna: -an LB 7:
333), m. [Isl. lijarni] L. hjärne. s)o sundar houojiot
iacobi sua at (vt) lop härnen Bu 198. hiarnen vtflöt
af nitsom ok Brom KL 310. i liöfdora är hiärno
ther hauer try styrilse KS 31 (80, 33). then första
liitrcn af hiärnanoni han väkkr up hugh ok åthäue
ükamens ib. röra manna hiärna mz truldom til dröma
Bil 577. KS 39 (101, 41). Bir 1: 13, 67, 100, 291, 3:
136. MB 1: (Cod. B) 533. LB 7: 332, 333. Tref. tidh.
f. 165, 188 (enl. Rietz s. 284). Jfr hara liiärne.
— hiärna fal (hierne-), n. = hiiirua hvarf,
thuor haus huffwid som hawer hieruefal eller
hierne-huarff LB 8: so. — hiärna hinna (hiarna-),
/. L. — hiärna hvarf (hierne hwarff), 7».
yrsel! walmoga iir godor läkedoinber ... for hierna
hwarff LB 7: 59. for hwffwd hima och hierne hwarff
ib 333. ib 8: 50. PM 56.
Iiiiiruskal, /. [Isl. bjarnskål] hufvudskål, hiärn
skalin (cranium) var horto j hofdhono Bir 3: 136.
hiärnhvarf, «. = hiärna hvarf, speker thz
hiärnhwarff oc kombir hoffwdit til godhau stadga
LB 3: 54.
hiärta (hiarta Bu 27, 30, 157, 415. hierta,
hyertha LB 2: 65. herta MD 62. järta Bir 3:
292. pl. hiärta. gen. hiärta Bir 4: (Dikt) 240.
med art. hiärtanna Bo 149), n. [hl. hjarta] 1)
hjärta, i eg. och sinlig mening, likamen hauer hierta
thz sum styro allom likamens limom ok åthäuom
KS 31 (80, 33). diursius hiärta Bir 2: 5. Bil 371,
652, 771. RK 1: 3903 , 3 : 2105 . 2) i andlig
mening: hjärta (fattadt ss lifvets medelpunkt, ss
grunden för icke allenast den lägre utan äfven
den högre lifsverksamheten), själens innersta, själ,
sinne, hiärtanna ransakare Bo 149. blöte inanght hiärta
tel guz lof Bu 29. mins hiärta moþ ii guz
[)iän-ist hart ok þört ib 72. blöt mit hiärta maþ þino
bloþo at þankia mz þakom þina pino: af allom
hugh ok hiärta mino ib. han badh til gudh ij
hime-rik aff hiärta ok hugh swa innirlik Fr 1774. roent
hiärta MB 1: 473. hans hiärtä är hommo hos lians
frv Iv 1946. thera hierta skilde mykit aat RK 1:
3749. hans hierta haffde en ondan grwnd ib 3750.
gud i thera hierta skööt at tho loto fara awund ok
niidh ib 3445. mins hiärta aktli ok åminne lörir thet
ordbit opta SD NS 2: 10 (1408). — läggia i (a el.
vidh) hiärta (el. higrtat), betänka, besinna, oy han
tha i hiärtad lade at han för marsken i stocholin
hyllat hade RK 2 : 5309. äro tha meer i hiärtad ey ladhe
än han förra bewiist hade ib 9515. aloxander hafdhe
tha i akt stadhelika i sit hiärta lakt (gjort till
föremål för sitt begrundande) hwath konst han matte
thor til finna Al 9056. konungeu än tha oy a hiärta
ladhe hurw gren gotland forrat hadhe RK 2: 8145.
läghen widh idarth hiärta (ponite ad cor) hwru
snarlika falnar oc förtörkas tässen wärldenna blomster
Su 42. — ss inneslutande förborgade tankar och
uppsåt. hwath kunungin wil i sit hiärta mena thz
wisto ängin vtan han ena Iv 61. vndistoj) hans hiarta
(hvad han tänkte) Bu 157. lyste ängte af sino hiarta
(uppsåt) ib 27. hylia cristnoua i sino hiarta ib 415. bon
(tungan) skal manz mål framföra, suåsom thot är
i hiärtano huxat KS 55 (138, 59). tu skalt ey tit
hiärta huarioin opinbara ib 71 (174, 78). Al 7594.
lians hiärta enlika widh sik sagdho ib 7612. tala
om thercs hiertans mordh (det mord de i sina
hjärtan beslutit) RK 3: 344. — ss säte för känslan; särsk.
för glädje, sorg, kärlek, vrede, hon tröste mz
hiärtano ok öpte mz munnenom tel varra fru liialp Bu 30.
hans hiärta (är) som thz ware en mwr (d. v. s.
obevekligt) Al 3058. bar saran harm ok angar i hiärta Bu
30. grät af särö hiarta ib. warkunnar hans hiärta sorgh
... aff innarsta hiärta MB 1: 249. som bedröfdh
hiärta hawa Bo 107. vardh han i sino hiärta mykith
dröfdhir (animum nimio ajfecisset mærore) Ansg 239.
hans hiorte fik tha et slagh RK 2 : 2920. nw wardh
hans hiärta nakath glat Al S361. en man war aldreg
swa illa gröttor at hans hierta måtto ey lee RK 1:
3508. tha munde thit jomfrolegä herta loe Ml) 62.
haffwa thorn i thera hiärta kära Iv 56. thz ij mz
hiärta ok sinne älzskin mik ower alla quinna ib 1440.
min son älskir thik aff allo hiärta Bir 3: 3. wred
aff allt hiortit (brjóstreiir) Di 77. loffuandis wän
herra ihesum christum oc hans wälsiguada modhor
maria mz allo hiärta oc gudhelighct Bir 5: 102. — I
denna betydelse förekommer stundom den artikulerade
gen. sing. hiärtans i förening med ett följande subst, iak
seer nw min hiärtans harm Al 10144. war hiärtans lust
Va 33. wänt ater aff thinom graat oc hiärtans mödho
Lg 3: 253. — hiärtans kär (kär hiärtans) el. hiärta
kär, hiärtat kär, hjärtans kär. min eghin hiärtans
kära amur FI 208, 879. ib 1467. hon skildis vidh sin
hiärtans kär ib 738. hon wilde warä hans eygin
biär-täns käro Va 28. käro hiertens stalbrodher BSII 4:
336 (1503). miin eghin hiärta kär Fr 2125. han sa ey
sin hiärta kär FI 224. sofua mz miin hiärta kära ib
1587. ib 913, 1405, 1601. Fr 975, 1672, 2391, 2900. Iv
956, 1282, 1803, 1879, 1909 o. s. v. om thik swa thykkor
hiärta kär FI 166. haffde honum hiärtadh kär Lg 3:
33. — hiärtans kärlikcr, hjärtans vänlig, hjärtlig.
hiertens kerligo holse BSII 4: 335 (1503). — hiärta
väl, ganska väl. then ban kenno hiärtä wäl Iv 3219.
— ss säte för el. beteckning af modet: hjärta, sinne,
mod. i hiärtadh baall Iv 54. ib 2747. tröstir man j
hiärtano MB 2: 324. ängin rätzl ij thera hiärta groor
Al 5274. storom hogli darij hiärta omfaas ib 3039.
the skulu haua mykin hug ok stadught hiärta KS
80 (198, 88). han haffde ot got hiorta Di 13, 133. ib
148. saa storth hiärtha hadhe hau ib 281. tw äst
en horra offuor alla herra i wärildena äro bådo aff
hierta oc mauhot ib 194. haffuor tu hiärtha ther
til ib 249. — ss säte för högmod, stolthet el.
öfvermod. fly alt hiärtans hughmodh Ber 269. hwar then
vpliöghir sith hiärta han är oreen foro gudhe ib.
offstort hiärta haffwer thik kränkt Al 8300. — ss
säte för begäret och viljan, alt thz theres hiärtä
bogärädä Va 11. han satto alt sith hiorta (riktade
all sin håg) oppa sina rikedoma ST 49. han satto siin
siu oc alt sith hierta thor äpte at lian matte goodz
oc rikodoma samankoma ib 50. ban hafwer thz i sit
hiärta fäst (beslutit) forsökia hafwith Al 9167. — ss
beteckning af förstånd el. vishet, dwfwan är swikin ey
haf-wando hiärta som tekna snille Ber 158. haf hiärta som
är snille ib. — (?) fatigh man hawer ok hiärta (fit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
