Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - hovuþtionda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hovuþtionda
512
hovuþtionda (hovodtiunda. houoít tinda),
v. L.
liOTUþtionde (houoþtiunde. houoþtinde),
nu L.
llOVUþþiUg (huwþ þillgh), n. hufvudsaklig! ting,
lagtima ting? vm lnanädaghen . . . skal lialdäs huw]i
]iingli SD 5: 638 (13)7).
hOYUdhvilla, /. [Äldre Dan. hovedvilde] gr.fel,
sinnesförvirring. taladhe i hoffwudh wilia Lg 3: 366.
liovudhvärker (hoffuodh-, hoffwodwerker:
-werk LgS:36i. hoffwothwerker: -werk LB 6:105.
howdhwärker: -wärk ib 1: 96. hoffuid wärker:
-wark ib 2 : 34, 38, 49, 52, 62. hoffwldh wärker:
-wärk ib 54. hwffuit- wärker: -wärksins ib
8: 60; -wärk ib 6i. hwid werker: -werk ib
8:42, 43; -wärker: -wärk ib 49. hoffwet werker:
-werk ib 6: 105), m. [Isl. höfuiverkr] hufvudvärk.
Iiaffwir swa stavkan hoffuodh wärk Bir 5: 43. LB 1:
96, 2: 34, 38 o. s. v. Lg 3: 367. Jfr hovuds värker.
liovudhyrt (hoffwd-),/. hufvudort, framför allt
vigtig ört. tesse yrthcr äre iiij hoffwd yrther tiil
maghan LB 7: 173.
hovndhiimbete (hoffwedh embete), n.
förnämsta skrå, skrå med företräde, tz (guldsmedsskrået i
Stockholm) är hoffwedh embetet i rikit offuer
guldli-smedeuor SO 156.
hovndhörsl (hoffwet örzl), f. [Fnor.
höfuit-ærsl, n. pl.] yrsel. LB 6: 105.
Iiozl (hoozll), f. liot. annattyggiä for warä böön
skylld, raadh eller hoozll SD 4: 464 (1885, nyare afskr.).
ib 5: 374 (1344, nyare afskr.).
liozla? f. hotelse, mz lokkàn älla hozlom Gr 285.
awitadhe ban mz hozlum Bil 254 (dessa båda
språk-prof kunna dock föras till liozl). Jfr hüzla.
hozlftll, / hotelse, mz hozlan älla lokkan Gr 293. ib
291, (Cod. D) 380. Jfr llözlail.
lirotte, m. [Jfr Fornir. erot. Ml at. ehrotta
brit-taniea hos Venantius Fortunatus. Fht. rotta, hvars
ursprungliga form dock af Gra]f, Grimm (Gramm. 3:
468_) och Diez (Wörterb. 2: 419) förmodas vara lirota
el. hrotta. Prov. rota. Fornfranska rote. Med dessa
ord betecknas ett stränginstrument, hvilket likasom
ifrågavarande ord sannolikt från början är keltiskt;
skulle det begynnande h i det Fornsvenska ordet hafva
tillkommit genom misstag, torde det böra anses = l’Óte
och föras till Mnt. rote, Mlat. rotta (af rupta),
afdelning af en här, trupp, «£ara] eg. ett
stränginstrument; musik, spel, samspel, kör? skara? sanctus
barnabas ban fulcomnar thera jämminga hrotta (ordet
är senare utplånadt oc.h ändradt till choor) Bil 295.
linþ (huud MEG (red. a) 54. -ir. -ar),/. [/«/. hu J]
L. 1) cntis, hud (på menniskan), brister huld ok lnidli
SJl 53. ib 54. lät ... huþ fia af lians limum Bu 209. Bir 4:
ill, 154. secr prester malata likne a lians hwdli oc
har-und MB 1: 361. wij tola wäll kält jarn i woro hwd (hollde)
Di 32. siälinna skin älla lindh (pel/is . . . seu cutis)
Bir 2: 170. iak skal idher sia a idhra hwdh Fr 2054.
dömdes aff hänne hwd och had öron BtFIl 1: 193
(1508). — mista luidhena, hudstrykas, hudßängas. MEG
(red. a) 54, (red. B) 59. EG 63, 64, 65. SO 296. — ful
lindh el. ond lindh [jfr Mnt. bose höt, ovele hilt, quado
hflt], skynfande benämning på en ond qvinna, splitin
sundir the onda qwinnona the fulo hudhena ST 377.
ib 376 , 412. soff ful hart när sinne brudh mz orloff
sakt en onde hwdh HK 2 : 6039. 2) ett djurs
afdragna hud. alla hndliir oc skin VKR 36. hudhär.
bokskin. wän mal SR 7. x eller xij bugxskin och
andhra hudher BSH 4: 352 (i503). skijn oc liwdha ib
5: 296 (1508). thettha fornenipdha skal ban göra aff
cnnc hwth SO 16. ib is. — Jfr diiira-, kor-, orina-,
ryggia-, siäl-lnidh. — hudha lös (hwde löss),
adj. hudlös. om holden er hwde löss LB 7: 266. —
hudha tal, n. L.
lllldhfliillgia, !’. [Äldre Dan. hudllænge]
hud-flänga. läth fadheren honom slaa oc hwdflängia PM 20.
hudlliliillgin, /. hudßängning. mz penitencias mz
hwdh flänghior oc annat Lg 3: 589.
hudhsko, m. [/<?. hiiiskör] skinnsko, sko
förfärdigad af oberedt skinn och utan lädersulor, for
handboga och liwdsko (d. v. s. för de Finske
bönderne, som voro beväpnade med handbågar och iklädde
skinnskor) thorde ban ey holla slotet It K 2: 992.
huþstryka (hustryka L. hustryca Bu 504.
hudstrika L. huzstrukä L. part. pret.
huþ-strukin. hwtstrukin Bil 123. hwdhstrokin:
-strokne LfK 54. hustrukin Bir 4: 135.
hu-Struken MD 22), v. [lsl. IniSstrjiika] L. hudstryka,
hudßänga. lät bana . . . huþstryca Bu 495. varþ ]iär
näst huþstrukin ib 521. ib 140, 501, 504. Bil 123. MB
1: 129, 288. Bir 4: 134. 135, 140, 148, 153. LfK 54.
MD 22.
lllldhstrykail, / hudstrykande, hudßängning.
bär-ian ... ok hudhstrykan Bil 413.
huþsverf (hudsuarf), ».? L.
hllg (Bo 82; MB 1: 142; lv 3154. hwg Di 5,15. hugg
SD 4: 348 (1334), 5: 376 (1344, nyare afskr.); RK 2: 9623;
för öfrigt alltid framför vokal i ändelsen, hugh Bil
481; Iv 3186; TJA" 2: 2683; Di 217, 274; LB 5: 81. hog SR
2; Al 4560. hogh MB 2: 167; se vidare tilltbprhllg.
hag Di 156. hiog Va 11), n. [lsl. högg] L. 1)
huggning, hygge, rättighet att hugga el. fälla (trän i
skog), quod . . . possideat . . . vtilia sua wlgariter
dicta hugg et hamn et feærgang SD 4 : 348 (1334).
2) hugg. herra iwau hog thän örmin tha at försto
bugge sunder ij twå Iv 2500. högh mz tw hogh aff
honom huffwodit MB 2: 167. tha fiälskarpir hnggith
fik lv 3147. sampsoii hwg et annat hwg till en annan
riddare vppa hans axl l i 5. thz tridhia hugh hiögli
ban tha RK 2: 2683. ensamit arrit syntis aff huggino
KL 51. Bo 82. än siälin . . . rörir handina . . , til
orät hug MB 1: 142. ban wän then stadh ij annan dagh
mz mykin bog ok ful stoor slagh Al 4560. It K 2:
9623. Di 156. eth hugh ban honum tha gaff . . .
genom hans hoffwdh och swa hans bryst Iv 3186. swa
manghe . . . hugg äller styungh a hau lagþu SD
6: 376 (1344, nyare afskr.). 3) hugg, bett. läker
orms hugh oc marka LB 5: 81. 4) slag. swa
mangh hugh han slo a liusin swa månge dödho
droghos thagar wt aff liuseno Bil 481. moysos slo
tyswar til hallinna, för iin watnith gik wt än han
liafdhe slaghit til mz fulkompno tröst, tha hafdlie
hallin iämwiil giwit wt watn at. thy första huggi
MB 1: 408. hon skal liaffua thäs flere hiog (der
sleglie hebben mer) Va 11. vp stodho hans nvini . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
