- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
524

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - hus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

524

husbonde

nakath bws opbyggias MB 1: 481. skullo . . . wars
herra hws wara swa skipath ib 482. all tlie gudblik
dyrk, som tha war i gudz hwse ib. thz kallas gudz
hws, badho fore thy, at gudh dyrkas i thy swa oc foro
thy. at män skulo dyrka ther gudh ib 483. ledh them
til mins hws döra, thz iir siitta hws kallath (duces
eos ad oslium tabeniacvli ftederis) ib 393. nar tbu
gaar til gudz hws som iir the hälga kirkia VNB 14.
hwariu hälgbä andzbuse i swerike (hospital stäldt
under inseende af Helgeands-ordens medlemmar) SB
5: 565 (1346); se vidare under and. — hus, hem,
boning, bostad, got rwm är i hans hwso MB 1: 204.
ii biscops hus Bu 144. gik in ij sancti pätars hws
Bo 70. at vi gangom hoem ij vart hws ib 215. hws
oc lieman oc alt thz iak iigliir iir idhart ib. köpa
hws oc heem ib 3. — bildl. jak ledde thik wt aff
egipto lande aff thrilldooins hwso (de domo servitutis)
MB 1: 330. — lins, husrum, herberge. pa thot jag
mötte tess snarare kommo til hws ighon BSII 5: 443
(1511). thor jag kan faa hws offuor hwedhet ib. hus
läna (>öm sum bepiis SI) 5: 375 (1344. nyare afskr.).
ib 4: 465 (1335, nyare qfskr.). hwar skal iak boo
hwar tager iak hws aat qwelle MU 170. 2) slott,
fäste, göra sik . . . hus ok fäste KS 53 (136, 58).
hus ok borghr ib 59 (147, 65). skal innan i husino
stora jord grava göras ib 85 (209, 93). op a thz hws
badho riddara ok swena väpnto sik Iv 2331. iak var
ridhin til konung artws til karydol op a hans hws
ib 2742. the crisne bygdo ther eth feste ... thz hwss
heyter taffwesta borg RK 1: 151. KS 85 (208, 93),
86 (210, 94), 87 (212, 95). BSB 1: 131 (1371), 132, 133,
193 (1387). Iv 514, 659, 740, 832, 863, 871. 2383, 2888,
4033, 4035, 4051, 4082, 4096, 4128, 4731, 5618, 5621, 5629.
Fr 77, 79, 81, 84, 480, 599. RK 1: 512, 972, 1295, 1301,
1328, 1334, 1340, 1473, 1477, 1578, 1634. 1698, 1705 o. s. v.,
2: 1037, 1099, 1209, 1251 o. s. v. Va 33. Di 271.
högh-borens första konung eriks . . . gardz rätter oc hans
huså EG 67. — « ortnamn, gulbyärxhus SD 1: 673
(1285, enl. afskr. hos Suhm). lödesa hwss RK 1: 991.
nyköpungs hws ib 1283. stokholms hws ib 1667. SH KS
1: 589 (1406) o. s. v. lyposä (jfr lsl. Ijóíhlís) Bjärk R
13: 2. löþosa ib. i löþesom SI) 5: 568 (1346). — fast hus,
d. s. ii ono fasto liuso Bu 7. fast bus ok borghr KS 79
(196, 87). — haldande hus, se halda. 3) afdelning af
en byggnad; rum. liidhre i bunkanum (näml. of arken)
skulo wara wisthws, oc amiath hws fore oreuum
thingom, än owan a bunkanom skulo wara thry stoor
hws (diceus super tabulatum fnisse eum bicameratnm,
una eartim camerarum erat stercoraria, altera
apo-tecaria, et super hane mansionem erat alia
tricame-rata) MB 1: 168. — våning, eth stenbws eens hws
högt SJ 312 (1464). 4) fodral, gör han (3:
fidh-larin) hänne (o: sinne fidhlo) hus (coope rtorium) ther
hon maghe j gömas Bir 2: 188. hon giordhe väl fämtio
corporalia. oc giordhe ther owir ärlikin hws af silke ok
hedhinstykkc KL 344. 5) ändtarm! fori vatenstemmo,
lei nldhir hestin, oc ronsä hans bus mz pinna hand
Häst-läkedom i AS 137, LB 2: 70. 6) hus, hushåll, skipa
ok styra sit hus ok huardax härskap KS 40 (104, 43).
thu skal heel vardha mz allo tliins hws folke (salvus
eris tu et domus tua) KL 160. — man af huse,
man ur huse, hvar man, mangrant, the wille man

aff liuso ga It K 2: S03. man af huse han wt
bödh ib 1532. — Jfr adhal>, almnniiiiigs-, bak»
ara-, blok-, brud ha-, brufiliips-, bryggiara-,
bryggio-, budhöls-, böna-, fanga-, fara-,
ttls-bens-, üskia-, forstadhu-, forstorn-, frids-,
fii-, fadhemis-, gasa-, gilde-, gildis-, glädhis-,
giista-, heiua-, hemelik-, hirdha-, liiist-, hörro-,
intäkta-, invistar-, iordh-, kapitels-, klokna-,
klädlie-, kliidliis-, koiiuiiga-, konungs-, korn-,
kölno-, mat-, muskus-, inyrko-, nöt-, nöta-,
qvärna-, radh-, sang-, sinka-, skat-, skripta-,
steka-, sfekara-, somar-, somars-, sten-, syiiiu-,
syinna-, siit-, talu-, tayernis-, tighel-, tol-,
trä-, tänipels-, tharva-, ut-, utvistar-, vapu-,
vist-, vista-, viif-, äiubitis-, iirins-, äruilta-,

Öl-)lUS. — hlisabyglliug, /. byggnad, hugga tiinber
sig till husabyggning SD 2: 13 (ijfvers. i nyare
afskr.). — husaby man (husubyman), m. L.
— husabyr, m. L. — huså gärdh, f. eg. görande
af hus; byggnad, margha konster oc smidho hörir
til hwsa gärdh oc tho kallas thz alt en byguing oc
hwsagerdh MB 1: 456. — llllsa llöglier (». -höcht),
adj.. rf en vånings höjd. huilket förscrifna stonhws
husahöcht SJ 312 (1464). — huså leglia,/. [Fnor.
husaloiga] L. husliyra. SR 17, 18. SJ 34 (1425). —
llllsa 1Ö11, n. pl. hushyra. SO 23. — lllisalös,
adj. [Fnor. hiisalauss] L. utan hus, obebyggd, godzet,
. . . ther nw thy wär gantzlica hwsalöst är oc
ödhe ligger SI) KS 2: 134 (1409). Jfr huslös. —
husalösning, /. L. — huså ra (hwseraa), /.
tomtgräns? nest westen for michiels hwseraa DD
3: 230 (1490). — huså skiul (-skyl), n. L. —
llllsa vilder (husewil), adj. husvill, faro husewil
BSll 5: 443 (1511).

huså, se hosa.

huså, v. L.

liusarmber, adj. [Mnt. pl. husarmen] fattig som
lider nöd i sitt hem men icke går omkring och ligger.
pauperibus . . . dictis husnrmt folk SD 5: 151 (1343).
fatikom oc iirländom, änkiom oc hws arniom Lg 3:
604. ib 649.

husbonde (husbunde: -bundes SJ 319 (1464).
hosboade SD NS 1: 95 (i402), 2: lo (1408); Mr
1: 78; SO 85; FH 3: 107 (1447); FM 554 (1512);
-en SO 81, 82, 85, 86 ; -a Bil 226; Ml’ 1: 54; ST 402;
SD NS 1: 95 (1402), 371 (1404); -ans MP 1: 73; -es
FM 553 (1512). hosbondhe: -en so 82; -a Lf K
131. hossbonde: -en SO 81, 82. hosponde: -a GO

166 (handskriftens läsart enl. uppgift af Dr. C. af
Petersetis, tryckta uppl. har hosbondaj), m. [lsl. [-hiis-biindi]-] {+hiis-
biindi]+} L. 1) husbonde, husfader (i förhållande till
tjenare), bör jdhir at haua granna atuakt vm thora
jdhra thiänara liuerne som j liauän daghlica hema
mz jdhir . . . skodbaude atuakteliea thera liuärne
swa som sandir husbonde Bir 3 : 259. Lf K isl. MP
1: 73, 77, 78. 2) husbonde, jordegare (i
förhållande till landbo). skal landboti gifwa husbondanom
ena tunna ööl tlia burgith är GS 39. skal landboon
giöra husbondanom hwart ar viii dagzwärke ib 40.
kom lasse köpmanzs lanbo och baadh . . . lone sig
säädh til ath saa sin hosbondes aker met FM 553
(1512), ib 554. 3) mästare (inom ett handtverk).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0534.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free