Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - häghnaþer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
häghn.ifier
547
häl
hindhra mer än hälthen i öreswndh SD 5: 210 (öfvers,
fr. si. af UOO-talet). 2) hägna, skydda, än the
wilia häghna thz (landet) oc wäria MB 1: (Cod. B)
545. iak wilh mit konuugxrike fore thik heghna Al
615. thera skiolda värö swa forsiaghuä thz the måtto
thöm ey häghna Iv 4944. heghna os mz th i t. wald MB
1: 354. wii thu antigonum häghna Al 8447. ib 10416.
RK 8: 1788. Bir 4: 41. 3) bevara, iakttaga?
sär-delis lifwerne hafwer thu häghnath Al 5936. —
hiigll-na sik, skaffa sig skydd, flyddo tha nordmen alla
vegna huar tit han matte sik liegna RK 1: 3161. —
häghna 111, gifva skydd at. häghna in til sik,
skydda, försvara, tho . . . aktade thz (Brunkeberg)
in till sig hägna RK 3: (sista forts.) 4780. Jfr
in-liäghua. — Jfr franhiighna.
lmghnaþer (ack. (och dat.) hegnad. hägnat,
hegnat. hägnät. hegnät), m. [lsl. hegnair]
L. 1) hägnad, stängsel, wingardhanna gardher oc
hägnadher är synderbiwtin oc skingradlier Bir 4: 7.
SJ 169 (1448). 2) inhägnadt område, diurin
wt-gangando af häghnadhonom Bir 4 : 293. ynnan
clost-ors hägnät Fil 4: 73 (1459). jnnan staden öller
stadzsins hegnat öller äghar SO 159. — i ortnamn.
in . . . holmborghahognæt SD 4: 417 (1335).
toka-hægnat ib 5: 627 (1347). 3) hägnad, hägn, skydd.
at wij haffuom takit j wara enkannelica wärn friidh,
hegnat oc forswar ware frwe sancte änne oc sancto
birgitte c]oster j flnland /•’// 4: 57 (1457). haffde
land j sinom hegnad MD 337. — Jfr in-, Oliva
trä-häghnadher.
lliighnan, f. [Fnor. hegnan] skydd, hona ok alla
hänna systra taka i sina värn ok bägnan KL 354.
häglinllse, n. pl.f — liiighnilsa bref
(hägh-nilse breff), n. skyddsbref. konwughsens häghnilse
breff PM 22.
liiigome (häggome. heggome. hägomme:
-a Bu 138; Iv 4219. häggomme: -a Su 420; MB
l: 237, 277. hägumme ib 121; -a ib 119, 128, 312)
403; -ana ib 145. häggumme: -a ib 93, 194), m.
[/si. hégömi] fåfänglighet, dårskap, dumhet, þu far
mz diglirom hägoma Bu 151. [länna hägomma
prä-dicaþe iþar guþ ib 138. vendo . . . ater af thosse
hems heggoma Bil 800. draghir til åminne, hwat
hägg-oma hodhirgiri är Bo 96. ey wiste han eller wyrdhe
kunna allan häggumma MB 1: 93. fore hans liemsko
ok hägomma saka lv 4219. Bil 452. MB t: 119, 128,
237, 277, 312 , 403. — fåfängt prat, hams. talaþo
manggen hägoma Bu 22. sagþe fät alt hägoma vara
ib 140. them thotte thz wara häggumma oc kalz MB
1: 194. ib 121. Iv 1472. — gen. med el. utan suff.
art. i adjektiv bemärkelse: fåfäng, war herra han är
nyttoliker mästare oc ey häggumma MB 1: 93. i
häggomma ok fafängom thrättom Su 421. mz
hägum-mans lösta MB 1: 145. Jfr de följande
sammansättningarna. — hägoma dröm ber (häggoma-),
m. betydelselös el. bedräglig dröm. wente thz wara
diäfla villu ok häggoma dröma Bil 256. — hägoma
fulder (hägumma-), adj. [Isl. hégouiafullr] dum,
orimlig, äro thässe ordh oc thenne sidhor hägumma
full oc aatlöghis ämpne MB 1 : 308. — hägoma
leker (hägumma leeker), m. fåfäng el. onyttig
lek, fåfänglighet, til hiigumma leek MB 1: 473. —
hägoma lof (häggoma luf), n. fåfängt el. tomt
lof. at han giwi ey å rosom ella häggoma luf KS
35 (89, 37). — hägoma man (höggoma-,
ha-gliuma- KS Fragm. 15), m. [Isl. hégdmamaSr] falsk
menniska, bedragare, flikrare ok höggoma män KS
73 (178, 79). fafänga ok höggoma män .ib 49 (124, 53).
ib 58 (145, 64).
lliikker, m.f [Mnt. keckl häck, af törnebuskar
o. d. bestående hägnad t häck, på en hö- el.
packvagn el. annanstädes ss hägnad och infattning
anbragt spjälverkl som koto sek man kaster ower hek
swa böria gumman grymtha MD (S) 223.
hiikta (hekta. -ar, -adhe. impf. hekte Di
11), v. [Mnt. hechten] L. 1) träns, fästa, se
häkta sik, 2) intr. hålla, hålla stånd, stå emot.
med dat. sa at hanum onchte hekte Di 11. —
med prep. for. thz (svärdet) är sa liwast at onchte
skall hoktä fore thz Di 76. intho harnisk
liäcta-dho för honum ib 284. ib 216, 257, 268. PK 229. 8)
häkta, fängsla, sätter them i torn och häcktar
them BtRK 78 (1434). — hiikta sik, fästa sig, haka
sig fast. kringom spente alt hans änlite mz sinom
klööm oc häktadhe sik swa fastelika at ongin kunde
hona ther fran skilia ST 275. — Jfr ater hiikta.
lliikta (hekta), /. [Mnt. hechte] L. 1) häkte.
sätiäs i vars foghatä häcto SD 5: 639 (1347). j
häkto säthia ST 361. ib 371, 471. EG 65. Lg 952.
2) det som fäster el. hvarmed något fästes; boja.
alskona hektor lusnadho aff them fangom Lg 3: 230.
— häkta, the hadhe smala stöffla oc mangh häkta
RK 3: 1003.
liiikte (hägte RK 2: 9498. hekte. hektä), n.t
[Fdan. hægte] L. häkte, hafuis kista häkto oc jern
oc borghara rättir medh them ostyrugho äru oc
brutligho wardha VKR 39. sath i stokholms kerno j
hektä RK 1: (LRK) s. 229. vii aar jak ok fangen
war j drötningh margretes hekte ib s. 230. ib 2: 9498.
hiiktilse (hektilse), n. pl. (MB 2: 266, 365) och
fi ? L. 1) band, boja. hännas bäktilse (vincula)
är helsauilekon bindhnigh Su 15. •— bojor,
fängs-ligt förvar, haffdho ionatham mz sik j häktilsom
MB 2 : 266. 2) häkte, fängelse, lykkias j clostirsins
hektilse VKR 5. Va 37, 40. MB 2: 173, 270, 335, 365.
Lg 3 : 274.
lliil (hääl. -ar), m. [Isl. liæll] L. häl. þolika
värö hans knäskali som hans häla Bu 195. KL 292.
Bir 2 : 48, 268, 4: 10. ondh quinna önskir bondans hääl
(handskriftens läsart, tryckta uppl. har h&l) wara
wänt til gardh ok tä ij fraan GO 998.
liiil, m. Jfr tinþerliiil.
lliil (hääl. hel. häll Iv (Cod. B) s. 388; ÄA’3;[282l,
2830; MB 2: 305. heel PK 230; RK 2: 6727. heell ib
5797. hial FM 281 (1506). hiel RK 2: 1290, s. 346; BtFII
1: 298 (1509). hijell RK 3; 2815. hyöl BSH 5; 302
(l508); de fyra sistnämda formerna i förbindelse
med föregående prep. i. gen. hälia Bu 182; Al 1163,
3468; MD (S) 214. häliä MD 47), /. [lsl. bel] L.
dödsgudinna, dödsrike (dessa båda betydelser
framlysa tämligen tydligt på flere af de i det följande
anförda ställena), död. J>än sami ihesus valdförþe vara
drotning helena (ipsatn morlem, quæ regina nostra
est, captivavit) Bu 207. läste mz eldez bandom värn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
