Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - kafle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kafle
G40
kalder
a kaf, neddoppas i ratten. ss straff, springe a knif EG
«6. Jfr Äldre Lan. spryngho lian i grafuen (d. v. s.
i den vattenfylda grafven som omgaf borgen) Den
gnmle Gaardsret udg. red Kuhlerup-Rosenvinge s. 25.
— Jfr (|Y af.
Kalle, m. [Isl. kafli] L. kafle. stik ön kaflit i
nos-inii Jlästläkedom i AS 137. Lli 7: 103. lädo ön kalla
i hennes mim Lg 3: 359. ib 300, 3m. — lafle nyttjad
vid lottning, particione ac diuisiono hercditaria dicta
wlgariter lut et kawlie SI) 3: 477 (1320). Jfr
Schlyter. Ordbok kafli, luter. Schiller-Liibben, Mittelniederd.
Wörterb. kavole.–Jfr buþ-, Iland-, lut-, Sviirdll-
kallo. — kalla bro, f. [Fnor. kaflabrii] kafvelbro,
träbro. RK 3: (sista forts.) 4781.
kaia, /. [Jfr Mnt. ka. N. kaa. D. kaa] kaja. ffidh
kaio hon giwer thik skarn til lön GO 192. ib 973.
kaitalaboar (kaytala-), m. pl. inbyggare i
Knitala. kaytalabone gingo ofuer the fornempda
ra-lnerkc jn wppa kutala hoanna fghit^ Fil 2: 7 (1374,
nyare efskr.).
kaka, /. [A", kaka. Eng. cako. Jfr Mnt. kokc]
kaka. tag . . . tw eller iij ägh oc swa mykyt pipar
oc saffran, som til ena kakw behof görs, oc nagoth
ganialt göth smör oc liweta miöl oc baka ena kakw
LB 7: 187. ib 48, 10: 8. aldrik ma herra abote kaku
ätS fore thy at hon är titfllös AS 59. ä findher kaka
sin maka GO 20. gerna wil karl kaku winna ib 349.
thz ordhquädhet ... at hwar rakar eld aat sinne
kaku Su 42.1. BSll 5: 441 (1511). PM 1. Jfr (lust-,
Ilat-, grisli-, liunags-, söker-, iigg-ia-kaka. —
k.’lku dag-lier, m. dag då kakor bakas, äkke är
hwar dagli kaku dagh GO 722.
kakor, m. [Jfr Mnt. käk] 1) kåk, schavott.
modiastinus, kakor 67.’7. OB 215. 2) kåk, fästning
af ringa betydenhet, at wij motto faa en ände pa thenno
förbannade kaak, wij belagt liaffwc BSll 5: 139 (1507).
Jfr triikaker.
kal (kaal. kol LB 7: 6l), m. [Isl. kal. Lat. [-cau-lis]-] {+cau-
lis]+} L. kål. bläd swa kaal at ban ii gcen wäxir GO
10(19. ib 219, 614. yrter oc kaal MB 1: 172. atö mz honom
ran kal Bo 22. LB 3: 128. 7: 61, 251, 317. kaal dughir
foro wiirk i sinor hwar som liänna (bruket af
feminint pron. synes rara föranledt af del nyss förut
förekommande mot kaal svarande Lat. uttrycket caulis
romana) warma oos takir wol opta ib 3: 126. ätir man
idhkelika grönan kaal (grönkål) ib. krosa grönan kaal
mellan thina [tänder] ib 128. stal kaal af minoni fatöka
kaalgardh KL 192. — i allmh. stjälk och blad (af
ätlig växt), taka kaal aff katli oosth ok siwdha j
sötlia myölk LB 2: 32. — kål, af kål beredd
maträtt, kålsoppa, lät hon hän ta sik gräs oc yrthor . . .
sik til kaal ällar födlio Lg 3: 412. om aftonen som
the kal inbära RK 2: 9429. nytbion enna banda spadh,
kaal ällir annat söpo Bir 4: 119. xvij (17) flesk
til kaalss BSll 5 : 268 (1508). fäm (näml. ägg) sudin
i kalo AS 60. söpo aff haffra gryn, ällir aff äggiom
. . . oc grönan kaal aff winskiptelikom yrtom, tettä
er idhor nyttokt oc ey liwitan kaal (hvitkål) LB
3: 109. gör thik kaal ällir vellingh aff fcrsko fiska
sudhi ällir fersko köthsudhy ib 182. nialua hether
kathosth ätlier man honuni som kaal ib 2: 38. sywdher
man henne (o: wegbredha) som kaal medli salt ätikio ok-
gryn ib 48. Bir r>: 3i. — Jfr akor-, gardh-, griiu-,
hoYiidh-, kabusa-, rovo-, skriip|io-, spiki-,
sylte-kal. — kals aska, f. aska af kål. stampas
kals aska mz gamalt istir LB 3: 128. — kals os
(kaals oos), n. dekokt rf kål. LB 3: 128.
kal (kall), n. [Isl. kall] uppmaning, h[v]ilken
broder som niynuesboger faar ok olderniannen beder
hanoni vpsta gör lian tz ecko mz första kall böte fyra
peuinga foro annat kall i artog ok thridia kall ena
marek vax SO 108. Jfr ater-, gen-kal.
kalailiin, ff [Franska calaniine. MIat. calamina]
galmeja. en ston som heter calamin LB 1: «7.
kalbladll (kaal"), n. kålblad, tagli . . . kaal
bladh LB 7: 218. blaa kalblad ib 2: 71.
kalda (kala), /. [.SV. dial. kalla. Nyisl. kalda]
= kaldasot. for the kalo som kombir mz kild oc
sidhan äptir mz hita LB 3: 100.
kalda pis (kalle pis), ». kallpiss, stranguri. LB
7: 269.
kalda sinke (kalla siwke LB 7: 229. 252, 289,
291. kalla siwka ib 235. kalla sywke ib 248.
kalleslwke ib 215. kalda syyke ib 234), f. =
kalda sot. haffuir kalda siwko LB 7: 255. ib 215, 229.
aff heta kalla siwke ib 252. ib 234, 235, 248. for dagligin
kalla siwke ib 289. for Herde dagx kalla siwke ib 291.
kalda sot (kaldasot Lg 447. kaalda soth LB1-.
64. kalla sot Lg 3: 219. kallasot ib 235; LB 4: 345.
kalla soth Lg 3: 724; LB 2: 47, 48, 7: 38.
kalla-soth ib 5: so, 7: i. kalla soot Lg 3: 254. kaallasot
ib 231. kallosot KL 349. kallosoot. källo soot.
källo sott (frf.vok.iänd.). kaallosot), /. feber,
frossa, thwingadhis aff källo soot KL 36. fräls aff källo
sottinne ib. ib 43, 175, 349. driffuir hon bort the
kaallosot som kallas fobris acuta LB 3: 66. för en kalda sot.
grypir man ib 4: 343. ib 345. liafdhe hardha kallosoot
(magnis febribus tenebatur) Bo 70. ban är . . . källo
soot tholande thy at ban hauir hita vtantil oc köld
jnnant.il Bir 2: 114. förlät källo sotten han MP 1: 334.
LB 2: 47, 48, 64, 5: 80, 7: 1, 38 o. s. v. Lg 447 , 3:
219, 231, 235, 254, 724.
kalder (kaaldher MB 2 : 338. kaller LB 7:
74; MB 2: 338. kallir KL 247; Bir 1:119, 2: 216.
call-ir ib 203. kallar Bir 1: 24. kalir ST 21; LB 3: 52.
f. kald Bu 188; Bir 1: 371. kal ib 219. kaal LfK
1631 Al 2541. n. kält. ack. sing. m. kaallan Lg 3:
231. dat. sing. f. kalde KL 246 , 249. kaldo ib 121.
n. källo LB 3: 39. plur. nom. in. kalde Bir 1: 371,
2: 123. kale LB 3: 46, 47. ack. m. kalla Al 1580,
9986; Ber 182. f. Calla Bir 2: 162. best. form. sing.
nom. f. kaalla Al 2547. ». kaalla Al 2543. komp.
callare Bir 3: 463. superi, kaldaster: -asta LfK
221; -asto ib. kallaster: -äst Bo 13), adj. [hl.
kaldr] 1) kall. kald kälda Bu 188. calt käldovatn
ib 529. i kaldo bazstowo KL 121. iuir kaldo gryto ib
246. ib 249. Al 2539, 2543. 2517. LfK 221. ST 21. hiärnin
som är äller kalder MB 1: 84. at.li maghen är kaller
och kölder LB 7: 74. tola . . . kält jarn Lti 32. vm
callo liättrina KL 352. funno the ban alzstingx dödhan
oc kaallan Lg 3: 231. tha kallast är vm nit nrit Bo
13. — med dat. the lögh war honum illa kaal Al 2541.
— bildl. iak är somlicom sua kallir at min vägliir
thäk-kis thorn ängaledhis Bir 2: 216. — kall. ss egenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
