- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
651

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - kansa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bansa

651

kesariuna

man taka kaal oc kattosta gres ib 182. thaga kaa]
och katthosta gross ib 2: 10. Jfr ville kattosta
gräs. — kattosta rot (kat osta-), /. kattostrot.
siwd kat osta rötir LB 7: 301.

kausa (kawsa), /. [S». dial. kitsa. Nygutn. kausä.
I), dial. kous, kouso. Mnt. kouwose. At. kausso] ett
slags dryckeskärl utan lock och utan fot. gifuer iak
graa brödrom j viborg eiia kawsa aff silff FH 6: 21
(1449). gifuor iak ... ön kausa beslagna med silff ib
38 (1453). Jfr silfkansa.

kaver? huad ther offuer löper thet skal koma j
the kawer (för gawer el. gawor?J som myn husfrv
skal lo t a göra ffore myn fatiga siäl FH 6: 69 (1486).

kaves (pl. kaweser), ff ett slags fartyg, tho
(Ryssarne) haffua forsamnath offuer xx och cm
ly-dugior sneckior stwra jacther och kaweser at draga
in mot thotte rikit FH 6: 369 (1495, gammal afskr.).
Jfr det af Rosenborg, Bidrag till jordbeskattningens
historia i Finland under medlet af sextonde seklet s.
91 omtalade kaffues korn, en afgift af kom som frän
hvarje fjärding i Savolaks hvart tredje är utgick för
underhåll af slottets färjbåtar.

keikola boar (keykola-), m. pl. inbyggare i
Keikola. FH 5: 131 (14s9).
kerna, se kirna.
kertis, se kirtis.
kerva, se kärra.

kesa (keesa. keisa: -te Mn 491. keysa. pres.
kesar RK2: sgo3. impf. -te. -adhe: -adis BGG 293.
part. pret. -ter. imperat. kees Al 6532. kess RK 2:
5613. keys ST 355), v. [Mht. kesen, koisen] 1)
pröfva., anse. keste tha foro thz bestå RK 2 : 905. — pröfva
lämpligt, besluta, hans wenner the mondo thz keesa loffua
honum tiil stiernabergh eena reesa RK 3 : 3472. 2)
välja, utvälja, utköra, utse. med dat. och ack. at kesa
kroppenom forgylta graffwa Al 6669. kesa tliöm een
olderinan SO 95. — med ack. ij kesin tbz idher synis
bäzst Al 4855. ib 6532. hafuom wi keest warn
lägher-stadh i foresereffna klostre SD NS 1: 570 (1406). RK
3: (sista forts.) 5785. MD 491. widh sama rwmot som
for:de systror oc brödber .. . keesa therra closterstadh
FH 1: 17 (1444, nyare afskr.). badh han fornempde
lau-renz kesa oc wälia en deel af thässa twå, tha koste
fornempdo laurenz stenhusit owan til SJ 103 (1439).
keys oeth th rit ST 355. RK 2: 1782. keysen en aff
thoiine wägänä Va 39. j skulen engiu man keysä för
än han haffuer nokon mandom giorth ib 16. kess thu
sielffuer hwilka (nämt. män) thu wil It K 2: 5613. ib
1820, 7377. the hade hanom kest j thz sinne at staa
for rikit ib 7399. kesa hwem oss lysthe ath slåss mz
Di 251. the skuldo kesa hwar thera upa sina sidho
twå män SJ 36 (1426). twå gillissväriende välia ok
kesa SEG 113. een nyian höffuisman keesa RK 3:
1882. ib 1904. SO 101, 106. MD (S) 215. kestho the ok
korade vi friborno mon ok vi bönder aff sama
lag-sagw som vpnempde ok ladhe i walet tesse
epter-screffno m gode men FH 7 : 70 (1506). war . . .
kesthor j sins brodhers stadh MB 2: 266. — med prep.
upa el. pa. keesa pa finlanda It K 2: 6662. jac wil tik
ffaa hwem tu sielffuer kesar vppa ib 5603. keste pa
them ib 7411. — med två ack. the keste haus söner
hade erie konung offuor suerige hakon offuer norges

ryke RK 1: (sfgn) s. 178. — med ack. och prep. til el.
for med följ. subst, the keste tha til höffitzman
engelbrecht engelbrechtis son RK 2 : 800. ib 3740. SD 5: 208
(öfvers, fr. si. af 1400-talet). SO 144. haffue . . .
keesth, koredh ok hyllodh . . . ber swanthe nielsson
. . . ffor herre ok höffuetzman offuer alt swerigis
rike FM 162 (1504). ib 163. wart kestir til högxste
prest MB 2: 273. huilken brodher til werkmestaro
keester wardher SO 68. ib 22, 186, 194, 204. kesadis
hans länge til olderman BGG 299. kesadis clawis
human for olderman ib. tha han sithor a bänke i then
stadh han är til keester (der han är genom val
berättigad att sitta f) SO 66. — Jfr til-, ut-kesa,
äfvensom kiusa, kora.

kesar (keysar. keyser), m. [Mnt. keiser. Lat.
Cæsar] kejsare, kosar hinrich Bu 419. kesar otte Fr
3202. darius keysar Al 3497. bliiff en keysar riik ok
bald ib 3524. war ther keyser lv 11. mz keysarsins
lofwi Bil 123. Jfr kesare. — kesars klädlie
(keysars-), n. pl. kejsarkläder. Al 3832. —
ke-sars krona (keysars-), /. kejsarkrona. Al 3274,
10048. Jfr kesara krona. — kesars rike
(keysars-), re. kejsarrike. Al 2054. — kesars säte
(keysars-), n. kejsartron, satte sik a sins (för sinoj
keysars säto Al 3829. Jfr kesara säte. — kesars
väld (keysars-), n. kejsarmakt. Al 8325.

kesare (keysare), m. = kesar. kunungur sila
kesare KS 71 (174, 77). julianus kesare Bu 51. henrich
kesare ib 419. keysaro fredhrik Bil 211. tyberius war
keysare epter octouianum ib 299. at see . . . then
godha cristna kesaran constantinum Gr 321. the ondo
kesarano ib. kesarin aff room lv 4416. keysarenom aff
thydzskolaude Bir 3: 453; de tre senaste språkprofven
kunna föras till kesar. — om Kristus, christus
keysare Bir 3: 455. var horra högxste kesare ib 316. Jfr
himna kesare. — kesara domber (keysare-),
m. kejsardöme, regering ss kejsare, vnder neronis
keysaro dom Bil 123. — kesara döine(kesare- Lg 45.
keysara-), n. 1) kejsarvälde, regering ss
kejsare, kejsarvärdighet. satte j ban fredhrik ok aff
keysara döme Bil 828. sidharsta are hans keysaradöm (för
-dömesj ib 299. Bir 3 : 455. 2) kejsardöme,
kejsarvälde, kejsarrike, foresat romara kesara dome Gr 282. ib
321. Lg 45. — kesara gardber (käsara-), m.
kej-sarhof. son eufeminiani första manz j käsara gardhe Bil
581. — kesara krona (keysare-), f. kejsarkrona.
thok widh keysare crono Bil 315. Jfr kesars krona.

— kesara lagh (kiäsärä- L.), «. pl. L. kejsarlag,
Romersk lag. at nima kesara lagh oc rät Lg 3: 197.

— kesara rätter, m. kejsarlag, Romersk rätt,
allmän (civil) lag. han (Justinianus) sätte saman a]lan
kesara rath i ena book Bil 702. Lg 3: 197. —
kesara säte, n. kejsartron. Bir 4: 112. Jfr kesars
Säte. — kesara viilde, n. kejsarvälde, kejsarmakt.
kom iac til kesara välde Bil 598.

kesarinna (kelsarinna. keysarinna Bil 768.
keysärinna. keyserinna), /. [Mnt. keiserinne]
1) kejsarinna, en kejsares hustru, raþegund kesarinna
Bu 419. Bil 768. 2) kejsarinna, herskarinna. om
Jungfru Maria, til höxsto keysärinna kronadhe Bir
2: 267. keyserinna owir alla drotninga ib 3: 316. maria
hymmerikis keisarinna MD 63. mariä kejsarinna af hym-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0661.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free