- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
652

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - kesarliker ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kesarliker

652

kippa

merik ib 68. — kosaritiuo (i(irno, n. malå ss
kejsarinna. gaff hänno (Jungfru Maria) kesarinno dömo
(imperium) ifwir alla wfirdlenna Bir 4: (Vikt) 269.

kesarliker (ke3arleker. keserliker: -lika
Su 94, 136. keserleker: -leke ib 88.
keysar-liker. keysarlig: -liga MB 2: 2is), adj. [Mnt.
keisorltk] kejserlig, kejsare tillkommande et.
tillhörande, från kejsare utgående, görin kesara kesarlekan
rät ok guþi guþlecan Bu 507. hauar þin broþer takit
uij) kcsarlcco bujii ib 529. tliänk thz . . . koysarlica
valdit vordhit lnau Bo 196. Bir 3: 453, 455. mz eno
keysarliko liito Al 3S30. sitiando j höghxsto kesarlico
säte Bir S: 343. Su 94. thz keserlika palatz Su 136.
ib 88. MB 2: 218.

kesiiing (kcesningh), f. [Jfr Mnt, kesinge] val.
SO 14.

kessa (kessze), f. ett slags fartyg, en ängelsk
kossze BSII 5: 108 (1506).

kij) (kyt L. keed LB 7: 23i. keedh HSII 19:
168 (1506). gen. pl. kidhia. kydia), n. [Isl. kii] L.
kid. KL 287. Bir 2: 319. LB 7: 231. HSII 19: 168 (1506).

— i ortnamn, do kydiauaduni SV 2: 77 (1289). —
kidhia blodh, n. blod af kid, killingblod,
patriar-cho litadho iosops kiortol i kidhia blodho MB 1: 253.

— kidhia kiüt (-köth), n. killingkött, kidhia köth
LB 3: 109.

kiþliuger (-unger L. pl. -ar), m. [Isl. kictlingr]
L. ungt kid, killing, hänt thädhan twå kidhlinga MB
1: 213. ib 309. — kidhlinga blodh, n. killingblod.
litadho iosops kiortol mz kidhlinga blodhe MB 1: 232.
ST 398. — kidhlinga skin, n. L.

kidhskin (»»cd art. kidli skinnith MB 1: 213),
n. [Fnor. kitskinn] L. kidskinn, MB 1: 213.

kif (kiiff), 11. [Mnt. kif] L. 1) strid, kamp.
jak kiuadho got kiiff (certamen) KL 2o7. redde sik til
kiiff . . . möte konungenom artabano Gr 262. framgaa
tho til kiiff ib. ib 264. gafwo ther alexandro kiiff
(inlåta sig i strid med A.) Al 1023. iak wil han ärlika
winna ij kiilf ib 1281. swa wän han them ok thz kiiff
ib 1792. ib 1305, 1707, 2807, 3077, 3289, 4223, 4513, 5355
O. s. v. BK 1: 4016, 4158, 4331, 2: 4448, 5281, 6596, 6773,
3: 2196, 2346, 3169, 3843. hwar al kifsins inakt är Bo
108. opuäkke örlögh ok kiiff Bir 3: 77. MB 2: 82. —
utan kif, utan strid, i ro. hwa them wille til lianda
gaa ok cristin warda ok doop wntfa honom lotho tho
götz ok liiff ok friid at liffua alt vtan kiiff BK 1:
146. rädh honom at han skuldo fara tith han matte
liffua vtan kiiff ib 282. 2) kif, oenighet, alle wilia
ràdha, ok få wel göra, ok eugiu ret thola, vtan kif
ok osemio KS 8 (19, 9). koma sik i kif älla delo medh
sinom wäl bor nom mannom ib 59 (146, 64). swa matte
förstyras trätta oc kijfwa (i rimslut med bliffwaj
Il K 2: 1892. 3) ordvexling, tvist, träta, kif. Bil 762.
fly all bakmaal, kiff oc trätta Lg 809. thrätta oc kiif
KL 234. at en thorn andra inkto kiff byria SO 4. ä
röris kiiff aff thz wärra hiwl (a peiore rota sepe
sunt iurgia mota) GO 73. — utan kif (jfr Mht. äno
ktp), för visso, i sanning, han var höfuizk vtan kiiff
Fr 1327. UK 2: 4741, 4803. 4) fientligt förhållande,
stämplingf styrer tw ey thetta kiiff vist tha skal thz
gälla tit liiff It K 2: 9435. — Jfr CUkif.

kifflllder, adj. full qf kif. Ber 72.

kil, m, Jfr iiirnkil.

kilta,/. L.

kim (kym), m. ? [Sr. dial. kim] sot. tak kym
som iir j smidyo ogneuom PM l. Jfr uglins kim.

kill (kiin GO 673. med art, kinnin KL 346.
pl. kindar Bu 100. kindir Bir 1: 31, 68; GO
686. kinder Iv 4147. kynder K K 1: 626. kyndher
Su 202. kiiner Fr (Cod. B) 973. kinnar Vi 132.
kinna (i rimslut) Iv 4719. med art. kinnana Bo
189. kynnener VKR 58. kinnonar Bir 4: 11),
f. [7j?. kinn] kind. sua var hans kindar som þe uaren
brenda af tarom Bu 100. hänno waxto skiäg a kinnum
Bil 109. kinnin blanadhe KL 346. hon aktadhe äukte
liwem |länna kin ware thäk vtan til Bil 109. Bo 189.
Bir 1: 31, 68, 4: u. GO 673, 686. RK 1: 626, 2109, 3957. Iv
4147, 4719. Fr (Cod, B) 973. VKR 58. Su 202. Vi 132.
— käke (på häst)f fori kirtläfnuk skiär vp vndo
kinnum, mällum strupen oc adrinä, oc ronsä väl vt
kirtslänä oc {iorä rötir Hästläkedom i AS 137. —
kinna bakke (kynnebake), »». = kinbakke.
aff kynnebaken MB 2: 119.

killbakke, m. käke, käkben, kindben, rwmeth som
kallas kinbacka stadhon (locum maxillæ) ib 118. Jfr
kinna bakke.

kinben (kinbeen. kiinben: -beneno Bir 3:
281. kynben. kimben: -benen LB 7: 257.
kin-bän: -bänit KL 237. kymbän Gr (Cod. V) 365),
n. [Isl. kinnboin] L. kindben, kind. ruthnadhe hans
kinben Bil 253. pusta han vidh kiubenin Bo 181.
id-kelign runne honom tararna pä kinbeenen TK 271.
Bir 1: 29, 69, 3 : 281. KL 237, 346. Gr (Cod. V) 365.
MB 2: 119. LB 7: 257. Su 209. skurith aff flykke
kynben (demembrando genam de pernå) GO 234. —
ss tillnamn, magnus kinben SV 2: 358 (1302). — Jfr

asua kinben.

killbughi (-boghe), m. kindben, käke. lechi som
tydhor kinboghe (maxilla) MB 2: 118.
killfeter, adj. fet om kinderna. GO 63.
kinhiista, v. kindpusta. LfK 102.
killhäster, m. [Isl. kinnhestr] kindpust, örfil, gaff
en kinhäst then sama dräng Al 10-154. SEG 119. — i
ortnamn, vppa kinhästa gatan SJ 185 (1449).

kinlagha, f. kinden täckande flik af
hufvudbona-den. systrana sculu hafua . . . oet hwit strik medh
kinlaghu VKR 11.

kinpusta (-adhe), v. kindpusta, kinpustado mik
Su 28. ib 316.
kinpuster (kynpusther: -pusth SO 26, 69),

m. L. kindpust, örfil. SO 14, 26, 69.

kint, n. [Mnt. kint] eg. barn; adlig yngling i en
furstes tjenst, swa marght cot stolt kint Fr 2910.

kilixa (-ar), p. [ity»»/. kingsa. .V. och Sv. dial.
kiuksa] vrida, sträcka, med prep. mSþ. thu . . .
kinxar mz thin hals LfK 141.
kiol, se kiül.
kiortil, se kinrtil.
kiot, se kiöt.

kiphatter, m. lek hvarvid hatten rycktes af
hufvudet. look hwat thu wilt ok ey kiphat sigher
scor-woth man GO 748.
kipla, v. L.

kippa (-ter), v. [/s/. kippa] L. rycka, gripa,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0662.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free