Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - klämma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kliimma
knape
ni :u 111 i j si in hanil cn kliiino (sannolikt oriktig form
beroende på felläsning, möjl. i förening med godtycklig
ombildning; Cod. A gläfuio) Fr (Cod. F) 100.
klämma, /. [Fdan. klemme] stort sigill, latho wij
alle weterligä heiigiä rigisins klämmä med liokrä voro
jnsiglo och secroto paa allis voris vegnä nedhcn vedh
thette breff HSII 19: 55 (1505). ib 110 (1505), 113 (1505),
120 (1506), 131 (1506). wndher rikesens klämma BSII
5: 360 (1509).
klämma (-ir), v. [Mnt. klemmen] L. klämma,
trycka, thöm k]emmer han LfK 238. ysälden gaar mik
nu swa när ok klämmer mik swa hardhelika Sn 411.
klämta (klämpta. klempta. -adher), v. [Dan.
klemto] L. klämta, äptir thet at klemptath är marié
c]okko VKR 15. gonstau kliimptat är til aue maria
Bir B: 37. Jfr kliipta.
kliipper (klapper), m. L. Jfr klokko
klapper.
kliipta! (part. pret. kläpter), v. = klämta.
for ena dödha quinno waar kläpt siälaringning Lg
3: 355.
kliirkbeliile (kleerk-), n. eg. bild afklerk;
religiös bild. var målat tu kleerk bcläter, christi och
sanctæ birgittæ TK 270.
kliirkdomber (-doomber: -doom Al 1157.
klerkdomber), m. [Isl. klerkdömr] L. 1) lärdom,
lärda ling. kununga ok höfdinga skulu umgånga medh
klerkdoni i mångom sakom KS 51 (130, 55). 2)
kleresi, presterskap. märkiande mz them pafwan ok
klärkdomin Bir 1: 122. ib 385, 2: 73, 149, 3: 188, 258,
472. Al 1157. Su 94.
kliirker (klerker, kläreker: -a MP l: 21.
kläriker: -a ib 234; -ä Pa (Tung) 41.
elärik-er: -ä LfK 216. pl. -ar. klärkia Bir 2: 68.
klerkia RK l: (sfgn) s. 173. klärker MB l: 451.
klerker BSII 4: 125 (1488, nyare afskr.). clarke
MB 2: 229. klärioker FH l: 61 (1489, gammal
afskr.). elärieker ib; -ene ib 50 (1478, gammal
afskr.). dat. klärkom. klerkum. klärkiom Bir 3:
258), m. [Isl. klerkr. Lat. clericus] L. 1) klerk, prest,
andlig (äfven den som icke fått presterlig invigning utan
innehar endast ett lägre kyrkligt ämbete), klärkchä ok
leekmän SD 4: 467 (1335, nyare af.ikr.). ib 5: 378
(1344, nyare afskr.). tha scal lagmannen koma met
klärkom oc tolff mannom aff almoghänom BtFII 1:
455 (1362). lagman met klärkom oc a]mogha ib 456.
magho swa lekmän koma til himorikis, mz
almänne-likom rät, som klärker mz särdelis rät MB 1: 451.
skal . . . ängin af reenlifuis mannom älla androm
klärkom jngaa j systrana klosters inlykkilse VKR 60.
togho the mz sik präste, biskopa ok klärka, the ij
laudith värö bästo FI 2073. loot han erligha beganga
mz klerka tho han kunne fanga RK 1: 62. en klärkar
(clericus) vare fru giärna piänande Bu 17. kirkiona
klärkom ib 56. ib 27. MB 1: 135, 385. MP 1: 234. Bir 1:
320, 3: 258. Pa (Tung) 41. VKR 66. Iv 914, 918. Fr 2688.
FI 147. RK 1: 359, 4407, (sfgn) s. 173. Lf K i 16. PM 21.
the klärkia (clerici) som ville vighias til gudz ämbite
Bir 2: 68. mädh . . . riddarum ok swonom. klerkum.
köpmannom. bondum ok bokarlum BSII l: 131 (1371).
at nagro bönder eller klerker måge the iakt bruke
ib 4: 125 (1488. nyare afskr.). —■ Judisk prest, thine
clärka (sacerdotes) äru giordhe til graat MB 2 : 229.
— andlig som går biskopen till handa och fullgör af
honom gifna uppdrag, biskopon visaþe hänne tel sin
klärk (pænitentiali suo). som hans väld hafþe at lösa
ok binda Bu 143. martinus bödh klädha mannin sin
klärk (archidiacono) ok klärkin dwaldhe Bil 633. kom
biscopin mz sinom klärkom Lg 3: 54. bödh han
sinom klärkom laka henne lönlika ower ena sidha ib.
trodhe han kliirkana wara legdha mz päniugom ib.
ib 55. -— andlig af lägre ordning, diaconus; äfven
djäkne, yngling som undervisas för det andliga
ståndet och biträder vid messan, prcste ok klärka
(pres-byteris et diaconibus) Bil 229. biskopor thiinker at
wighia en klärk til prest MB 1: 215, skikkado nazareos oc
leuitas. thz äru clärke them til lagho aldber waaro
kompne MB 2: 229. sa hon þar niist tua vänasto
klärka (juvenes) byria mässo sangh Bu 11. ib 26. 2)
studerad man, lärd. wäl borin inan oc godher
klärker Bil 245. ib 647, 759. Bir 1: 101. 3) skrifvare?
josias en iuþa klärkar (scriba; skriftlärd?) Bu 165.
ib 166. — Jfr kiittara-, lands-, parisa-, skola-,
vigslo-, viirnlds-kliirker. — klärka altare, «.
til warfrva altare som kallas klärka altaret FII G: 42
(1455). — kliirka kor (klärikke chor), m. för
klerkerna bestämd afdelning af kyrka, kor. standa j
klärka choor (inträ cancellos) Bil 640. til iomfrv maria
altare j klärikke choren FII 6: 25 (1451).
kliirkeri (clercherj. klärkiari SD 5: 209
(öfvers. fr. si. af UOO-tolet). clärickerli FII 1: 50 (1478,
gammal afskr.). meil art. klärkerit Lg 3: 389.
klär-keriet ib 362; BSII 3: 180 (1467). klärkeriid RK 3:
(sista forts.) 5827. kläroheriidhet SD 1: 208 (tjfvers.
i ung hds.), klerkerithet Lg 3 : 266), n. kleresi,
presterskap. at ey wardo klärkerino (clero) nakot
for-meen Bir 4: 104. alt kjärkeriet i vpsala byskopsdöme
BSII 3: 180 (1467). RK 3: (sista forts.) 5827. Lg 3:
266, 362, 389. SD 1: 203 (öfvers, i ung hds.), 5: 209
(öfvers, fr. si. af UOO-talet). vanwörde kirkens
formän. biscopa prelata ok theris clärickerii FM 1: 50
(1478, gammal afskr.). hans kirker och clärickerii ib.
at i welo haffue oss oc wart clercherj i edra gudelige
bönor ib 6: 90 (1496).
kliirkman, m. L.
klöf (-ar), /. [Isl. klauf] klöf. all the diwr oc fä
som kloffna hawa klöwa MB 1: 359. Gr 304. Al 8697,
8715. — med klöf försedt djur, boskapsdjur, swa at
cn klöff (ungula) bliwor ey epter mz thik MB 1:
305. — Jfr geta-, nöta-, svina-klöf. — kliiva
väglier, m. L.
klöftroj), n. L.
kloster, se kloster,
klöstre, se klostre.
klöva]ipr, p. adj.’L.
knaka, v. [iV. knaka] knaka, hördhis swa som
knaka ok eet lindh i hans benoni KL 366.
knap, n.f Jfr liandknap.
knape, »>. [Isl. knapi. Mnt. knape] L. eg. gosse,
yngling; yngling i tjenst hos en furste et. förnäm man,
ung man som går en riddare till lianda, vapensven; man
tillhörande adelns lägre klass i värdighet kommande
närmast efter riddarne, tha komo wt knapar oc
sto-gare wilde bäria mik Di 98. är han knape eller skytta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
