Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - krapteliker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krapteliker
691
kratta
råda. thz ena kraptas ofwir thz andhra mz sinne
makt LB 3: 176.
krapteliker (kraffteliker: -lica MB 2: 145;
-likare Su 304), adj. kraftig, verksam, alla
croatur-anna kraptolika dygdher Su 197. ib 304. MB 2: 145.
krapter (kraffter. pl. -ir. -ar: krapta Bil ch;
MB 1: 78, so; MP 2: 193), m. och krapt (kraft), /.
(Bil 446; Pa 6; MB t: 40, 71, 72; Bo 16, 134, 180; Bir 3:
328, 5: 6; Il K 3:1092) [Isl. kraptr] L. 1) kraft, styrka.
at likamons kraptr ok faghrind mera thöm förlatr KS 45
(ll6, 49). konstin giwir kraptena i allo äruodho Bo 134.
dödhin, hulkin ängin kiimpe formatto vndkoma mz nakre
krapt ib 16. maiiz krapter gat oy tholt Bil 272. vanskas
oc tappir sin styrk ok kraptir Bir 3 : 328. bydhiando gudh
üdhmiuklica at han läti thorn ey frestas owir thera
krapto ib 167. naar tho sina krafftir faa j gon ib 5: 6.
2) kraft, makt, förmåga, förmögenhet, egenskap, þu
hanar gujilekan krapt ok dygh Bu 62. hauar crapt iuir
hauet ib 514. MB 1: 40, 70, 72. hawa . . . mere krafft oc
dygdh mot syndom ib 477. af thäs hälga anda dygdh
oc kraft Lg 65. himbla röras . . . mäst aff ängla
krapt MB 1: 67. mz diiifwlsins kraft Iv 894. all min
dygh dufuadho ok all min crapt skalff (yttras af
djäfvulen) Bil 446. thijt sätia alla huxsins krapt (aciem)
Bo 180. hawando här allan hughin oc alla kraptenar
(virtutem) ib. waar herra ... är swa fulkomeu, at
han är alt oc hawer alla dygdher oc krapta i enne
dygdh oc enom krapt MB 1: 78. i siälenne ok hänna
þrem kraptom nimne ok minnas ok undarstanda Bil 185;
jfr Lg 975. MP 1: 240. siälin hawer thre krapte, skäl
oc lösta, oc arädhe MB 1: 461. ib 80. Bir 4: 4. en är
. . . siälina krapter ther henne rider ok styrer . . .
thz är skälen KS 7 (16, 8). han fan ok scref af
him-mim ok himna gange ok thera naturlikum craptuin ok
gangum Bil 382. fyra elementa krapta ib 614. MB 1:
78. mz maanans krapt ib 70. saturnus hawer kalda
krapt oc thörra «6 71. ib 85. onkto etir blandat ma
lifua älla krapt hafua a irlande Pa 6. mistor hwart
otir sina (af skrifvarens hand ändradt från sin) kraft
ib. gifua vatnono gudblikan (rättadt till gudhlikaj
krapt mz sino döpilse Bil 83. vtan nakan skirslo krafft
MB 1: 441. 3) vis, copia, styrka med afseende på
krigiska företag (såväl hvad manskap som förråd
vidkommer; jfr Mht. kraft), han bcomannadhe stokholm
... mz mykit folk och stora kraffth RK 3: 1092.
4) fullmakt, bemyndigande, konungen gaff thorn sa
dana krafft RK 2: 8148. 5) kraft, giltighet, hwat
hans radh hade loffuat skal bliffua wid kraft RK
2- 8.300. — Jfr diävuls-, födslo-, lifs-,
siidhis-krapter.
kraptliardlicr (kraffth-), adj. stark, dugtigt
han öpto siluostrum . . . thurughan wara ok kraffth
hardan (trol. felaktigt; kiäpt hardan Bil 85, hvarest
dock ordets första del är skrifven öfver utskrapade
bokstäfver) Lg 945.
kraptleker (krafft"), m. kraft, styrka, thu
fördhe thit folk mz thinom krafftlek (fortitudine) MB
1: 318.
kraptogher (krafftogher. kraptugher: -ugh
ST 77. kraptugher: -ugh LB 3:446. kräfftigher:
-igh RK l: 2903. n. krafftogth Lf K 155.
krafft-Okth LB 7: 127), adj. [/si. kröptugr. Jfr Mnt.
kreftich] 1) kraftig, stark, than ther helbrygda
oc starkir är oc kraptogher Bir 4: 119. swa at hon
(själen) wardhe kraptogh ST 1. ongto thing hawer
krapt ower kraptogare thing än thz är siälfft MB 1:
46. hughin kraptogher at smyglia ib 56. aff nakre
andro kraptoghare dygdh ib 104. een kraptugh makt
ST 77. — stark, väldig, betydande, mz en storan
kräfftigh skip här RK 1: 2903. — väldig,
imponerande. en stolt krafftogh ridhan RK 1: 1121. 2)
stark, om dryck, om tz (ölet) krafftokth är LB 7:
127. — kreftig, kraftigt verkande, om läkemedel, hon
är oy swa kräptugh LB 3: 146. 3) kraftig, kraft
el. giltighet egande, bindande, mz krafftogare ... rät
Bir 4: 75. — kraftig, bindande, sträng, iir altidh
saa-dana bodh ällar förbodh swa krafftogth, at allo som
gaa ällar göra amoth ällar owor thz bodhot, tha
syndas dödelika hwan tidh Lf K 155.
kraptoghet (krafftoghet. krafftogheet), /.
[Jfr Mnt. krefticheit] 1) kraft, styrka, kroppsens
helbrigdho oc styrk oc krafftoghet Lg 3 : 420. 2)
kraft, kraftig verkan, af brennewins dygder oc
krafftogheet LB 7: 134.
kras (kraas. -ir. -ar),/.? [hl. kras,/. K. kraas,
/.] eg. fett kring ett djurs inelfvor. 1) fett el.
kött (styckadt i soppa)? for thy wardhor äller
mather ätin at somi äta kalon ok somi kräsen (hiis olus
hiis oleum sapit ergo vasta fit esca) GO 407. Jfr
gasa kras. 2) kräslighet, läcker rätt, läcker mat.
then (gåsen) skulom wij i .apton haffua til kraas ItK
1: (Albr) s. 213. — vanl. iplur. som hon ware budhin
til krasa (ad epulas) Bil 426. awite ban for rika
krasa ib 694. ey hafwins månge kraaso ok mykyt
koste-lica redde Bir 3 : 246. forbiwdha owerwätis krasa MB
1: 477. Bil 412. KL 124, 185. Jfr gliidhis krasir.
3) njutning, nöje, ljuflighet, pl. mina krase (dtliciæ) ok
allir min lusto är at vara mz mäuniskionna sonom Bo
107. kärlcksius krase ib 117. til söta oc äwärthelica
paradiis krasa (paradisi deliciis) KL 221. Bo 93. Bir
1: 358, 2: 9, 100, 130, 3: 330. Ber 174, 238. Su 135, 394.
krasa (kraasa. -adhe, -adher), v. [tv: krasa.
Jfr Franska ecraser] krossa, kroppen hcnnas
krasadh-es ömkeüka Lg 3: 311. saluia kraasath styllar blod
i saar LB 7: 11. diil krasath sma ib 164. —> Jfr
sunder krasa, äfvensom krosa.
krasliker, adj. ljuflig, skal thu siälwer kallas til
wars herra kraslika (delicatum) ro MB 1: 462. Jfr
kriiseliker.
krasilläti, n. [Jfr Äldre Dan. kræsmæde] kras lig
mat, kräslighet, girnas ofraykit äpte krasmäti ok dyran
mat KS 43 (110, 46).
krasse, m. [Jfr Mht. kresse, krasse] krasse, jak
känno wäl krassan sagdho bondin ban aat odhyrtona
GO 1028. LB 7: 3, 70, 98. narstutium krasso ib 141.
ib 2 : 37, 3: 137, 138, 4 : 354, 8: 52. — krassa fl’Ö
(krassa fröö. krasse frö), n. krassefrö. LB 7:
3. krasse frö stöt med ätikio ib 299. crassa frö är iin
starkare än yrtin är sielff ib 3: 138. stampor man
krassa fröö mz houagh ib. ib 2: 37, 57. — krassa os
(-OOS), n. dekokt af krasse, crassa oos festir haar
LB 3: 138.
kratta (-adher), v. [fife. dial. kratta] rifva, klösa,
sönderklösa. MD (S) 273. hon reeff sit änlite ok sit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
