Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - krava ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krava
692
kriug
haar thz henna änlito krattet var (Cod. C, D, E, F
swa atli thz alth blodokt war) Fr 2403. krattot vnder
ögnen FM 215 (1504).
krava, f. [1st. krafa] kraf, fordran, liafucr mik
oc minno syster oc wara arfua låtit lädukga oc läsa
foro alle ytermer krafuo, maningh eller til talan SD
NS 1: 17 (1401). ib 156 (1402), 172 (1402, gammal
afskr.), 243 (1403), 244 (1403), 245 (1403) o. s. v.
kravel (kraffell. krafFweel. pl. kraffuela 11K
3: 3487. krawele FM 273 (lMGj), m. [Äldre Dan.
kraveel. Mnt. kravël. Franska caravollo. Ital.
cara-vella. Portug. caravela] ett slags fartyg af lång och
smal form. her steen hadhe stora kraffuela tree RK
3: 3487. fi a a een kraffwcel waaro skärpentyner niecr
än c try ib 3492. han hadhe een kraffweel som lieetli
griphundh . . . paa honuin war vc [500] skerpentiner
oc än meer ib 3197. nils bosons folch lopo in i
kal-marna svndh medh hans kraffuel liSU 5: 120 (1506).
sidan kom kraffuelen paa en ston och fick ther eth
stort lioll och dre|f sidan til sjiis, och sänk medh
byssor och värio ib. her niols bossons kraffell ligger
sonktli i swndith FM 286 (l506). kom her nw i
tiis-dagx skepper totbe mot eu kraffell aff lybecko ib. ib
273 (1506).
kravelspiker, m. sjiik hvarmed timmerstockarne i
ett fartyg hopfogas, stor och grof spik. jach weth mik
inghon radh for the swara bolta, genom tymberith
sta skule, och andlira kraffwol spika BSH 6: 249
(1506).
kras! (kradz), m.t \Fdan. kratz. Mnt. kratz]
motsägelse, strid, anfäktning. tboldo thässa vngo
niänn-iskionna luigher tholika thinga kradz ok frestilso
(taliiim cogitalionum diversa certamina) Su 390.
kreare (kreijere. kregere FM 462 (rno)), m.
[Mnt. kreier, kreger] ett slags mindre fartyg, v oc xl
holka oc creara RK 2: 8803. 11 kongeus skep en
kreijere ock en jagt FH 7: 76 (1507). FM 462 (1510).
kroaro, se kriare.
kreatur, /. (Bu 17; KL 261; Bo 105; Bir 1: 12,
76, 393) och n. (MB 1: 35, 106, 283; KS 2 (4, 2); KL
309; Bir 1: 50, 130; Lg 547) [Lat. creatura] 1)
skapelse, skapad verld, natur, pik louar al creatur
(omnis creatura) Bu 17. kroaturin kändis vidh siu
skapara Bo 105, war herra skapadho alt sit croatwr
MB 1: 35. 2) skapad varelse, ärlckare creatur äst
pu än nokot pät biläte älla skript. pu hanar lätit göra
Bu 188. hon är andelikt croatwr MB 1: 106. thu
oro-adhe ok omakadhe ympuit thosso gudz creature Bir
1: 50. Bil 604. KS 2 (4, 2). KL 261, 309. Bo 18. MB
I; 35, 75, 283. Bir 1: 12, 76, 130, 393. Lg 67, 547.
kreatura, /. = kreatur 2. ödhmiuke borran
tok . . . thässon styrkilsin af sinne kreatura Bo 187.
han hafdhe fördömt luciferum swa faghra croaturo
KL 14.
kreilenza, v. [Jfr Mht. credonzen] kredensa. lot
bidzso oc crodonszo for hanum Di 7.
kredeuze, m.i [Mnt. crcdencic] kreditiv, fullmakt
(för ett sändebud)? om then credenze oc werff som
hertigens sendebod aff Iettogen haffde HSII 18: 44
(1496). ^
kredo, /. [Fnor. kredo. Lat. credo, begynnelseordet
i symbolum apostolicum] trosbekännelse, för en credon
kom til ända Lg 1010. framsäthia . . . credona ällir
thronna stykke (symbolum Jidei) Bir 4: 74.
krcz (kreez. kredz. kreys. kreytz), m. [Mnt.
kreis, kreiz] 1) krets, cirkel, skreff een kreez mz
sinom fingir KL 194. ga iwir thän krezin ib.
scrif-wa mz stafwenom een kredz ST 78. sprang swa mit i
kredzin fram MD 195. 2) för riddarspel el.
tvekamp inhägnad el. afskild krets, stridsplats, tho
gior-dho krezin vidha tha tho hälädhe sainan ridha Fr
1703. tha thu komber j kreyscn mz falantin Va 37.
tha the kommo til samans j kreytzeu ib. ronde in j
kreytzen til honom ib.
kri (kry), n.f [Jfr Mht. kri. Franska cri] skri.
thor är ey rop eller kry Lg 3: 134.
kri, se kri gli.
kria, v. [/«/. kria. N. kria. Jfr Mlit. krion.
Franska cricr] ropa, utropa, bödh at en skulle ropa foro
iosep oc kria MB 1: 239. mz kliande röst KL 378.
Jfr kriera.
kria (imjf. krydhe. kridde. part.pret. n. kriitt),
v. [Mnt. krigen] 1) anstränga sig, sträfva, arbeta.
kong hans tog tha att kria oppa bwre ban kwnne
thetta riikit få RK 3: (sista forts.) 4939. eth recess
i calmarna nionde staä ty kridde kong liaus thor
off-tha oppa ib 5088. 2) kriga, krydhe iag pa swerige
RK 3: (sista forts.) 4320. annars hade iag ey pa thetta
riikit kriitt ib 4348.
kriare (kreare: -a Bir 3: 94, 470. kreyiare),
m. [Jfr lsl. krfari] utropare, härold, sände han nakra
sua som kreara (i samma betydelse ropara strax
efteråt) ropande ok sighiando Bir 3: 94. sagdhe sinom
kriara (prceconi) ib 2: 125. ib 3: 470. han (Johannes)
är . . . gudz sons kreyiare Bo 82.
kriera (kriara RK 1: 817), v. ropa, utropa, lät
til redha oc kriora eet stoort hoff ST 460. ban loot
öpa ok kriera RK 1: 1110. ib sn. Jfr ut kriera,
äfvensom krill.
krigli (HSII 22: 14 (1492?). krig Di 9. kriigh
BSH 4: 302 (1502). kryg ib 231 (1197). vanl. kri.
krii. kry. kry), n. [Mnt. krich, gen. kriges] 1)
ansträngning, bemödande, motstånd, tha vildo rytzane
ä balla sith krii RK 1: 1556. 2) strid, krig. wtlian
kry ooli swärdli slagh SD 5: 9 (öfvers, fr. si. af
1400-talet). med oppinbarth kry och örlögh ib 211 (öfvers, fr.
si. af UOO-talet). i thet kryg och örlug, som skede pa
brwnkebärg BSH 4: 231 (1497). wij äro kompne till kriigh
och örligh medh koningh linns ib 302 (1502). blodzs
wt-gytillso, kri och örlog ib 5: 73 (1505?). then tiid hans
konunglige maiestat kry och örlig fördo och hade
medli korsherrone i prytzen Fil 1: 120 (1493,
gammal afskr.). mod krigli och öligh (för örligh) HSII
22: 14 (1492?). twyngdo honwm örligh oc mykith
kry MD 440. wexste thor aff stortt krij oc mord
RK 3: (sista forts.) 5914. i krij och örlig fwlwcll
tröst ib 4442. ib 4590, 1: (Yngre red. tf LRK) s. 262,
269. Di 9.
krillg, prep. [.V. kring] omkring, gängandes kringh
kyrkiona Lg 3: 427. — krillg ivir, adv. eg. omkring
öfver; åt alla liållt eld oc wädher tho liknas oc
widh liimpna natwr, thy at the äro kring iffwir (Cod.
A kringhwrfwen 41) oc genom skäär MB 1: (Cod. B)
531. — kring um (kring om. kringom. krink
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
