- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
695

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - kristnamn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kristnamn

695

krona

none Bir 3: 453. ib 1: 232, 2: 125, 3: 253. — krist]in
rätter, m. L.

kristnamu (-nam), ». L.

kristne, f. [Isl. kristui] dop. boddis crist.no (af
senare liand ändradt till cristiiuloili) Bil 689.

kristiiing, /. L.

krobba, se krubba.

krog-hare, m. [Mnt. kroger] krögare. Jfr
krogh-are. — kroghara hus (-huss), ». krog. RK
3: (Tillägg om Chr. II, red B) 6279. Jfr kroglia
hus.

krogkor, m.? [Mnt. krock, gen. -ges] krog. SO 6.
GS 36 (1413, orig.). jfr hörro krogher. — kroglia
hus (-hwss), n. krog. RK 3: (Tillägg om Chr. 11,
red. A) 6279. Jfr kroghara hus.

kroka, v. gripa el. fånga med krok. fuller mz
. . . krokom til at kroka ok dragba til sik vsla sieler
LfK 237.

kröker (krooker: krook GO los, 393. -ar),
m. [Isl. krokrj L. 1) krok, hake. thän krokis arla
som godher kröker skal wardha GO 179. thz hiwlit
yar alt ginom fult mz glödhotoni krokom (uncinis) oc
a thöm krokom värö människior vphiingdha Va 18.
ib 22. baua kroka j handom Bir 2: 65. opfylla oc
atirtäppa alla viighana mz stokkom oc krokom oc
lbta-anglom ib 143. — dörrhake. Bir 2: 90. — krok ss
fångstredskap, i sht fiskkrok. eg. och bildl. fiska takas
mz krok MP 1: 324. diäfwllin sätir ther krokin huar
minzst vaktas Bir 2: 199. tho lagdo for marsken manga
kroko RK 2: 7037. thon gödde gar oy mellen calmarn
oc thette ther flere kroke äro foro setto ib 3157. thu
ser mik vara komin som faar ij blant vargha oc gripin
som fisk a krok Lg 546. KL 12. GO 108, 393. Su 147,
237. — > allmht föremål af krokig form. om
dryckeskärl. vnum cornu dictum krok SI) 3: 673 (1325, gammal
afskr.). — (?) ss tillnamn, nicolai croc SL) 3: 128 (1313,
nyare afskr.). 2) krok, årder; så stort stycke jord
som med en krok och ett par dragare kan på en dag
ärjas? jordstycke af den storlek alt till dess brukande
en krok och ett par dragare behöfvas? krokland (en
endast i Finland förekommande benämning), quod do
iugis bourn dictis vobiscum krokæ quo quisquam
vest-rum vltra ea quo nunc habont (för habet) . . .
su-perlucrari potuerit per quatuor annos continuo
obse-quentos nullas penitus soluciones iuri nostro debitas
exhibebit SD 4 : 366 (1334, gammal afskr.). tre krock
jordh ib NS 2: 757 (1414, afskr.). skulde hwar rök
göre fam marker oc hwar krok ij marker ok hwarth
bool x marker ib 865 (1414, gammal afskr.). thenno
förnompde godz till samman rächnet hafwa gifwit till
skadt ahrlika här xvii mark och swa myckit göra fyra
röke och troe kroka i finlandh FM 39 (1417, nyare
afskr.). ved vin kroka j tawastaland FII 4: 55 (1457).
BtFII 1: 305 (1413, Joh. Bures utdr.), 306. Jfr tantum
feni de tribus aratris quantum de vno aratro ad castrum
dari et deferri solet SD 4: 392 (1334, gammal afskr.).
Se Styffe, Skandinavien under Unionstiden, 2 uppl., s. 323,
324; Falkman, Om mått och vigt i Sverige 1: 135 f.
Jfr fliirdhungs-, konungs-, priista-,
thridh-iungs-kroker, äfvetisom krokland. 3) krok,
krökning, grwffwan gånger j manga kroka PM li.
4) krok, knep, listigt påfund, lagh äru rätsins budb

ok kroka forbudh GO 6. at wäria sik mz Iagha krok
Ber 184. — Jfr al-, ala-, alboglia-, dura-, iärn-,
mete-, timber-kroker. — kroka llski, n. L.

krokhand, f. krokhand, krumhand. ss tillnamn.
curiam conradi quondam dicti krokhand SD 2: 459
(1305).

krokharpa, f. ett slags musikaliskt instrument.
mz alla handa lekara anbudh orghoiu ludhom baswnom
harpom fidhloni skalmoyiom oc krokharpom (in
can-ticis et c-itharis et cinyris et in cymbalis) stötto
swn-gho oc diseanterado MB 2: 230.
krokia, se krökia.

kroklnnd, n. krokland. hafua wy vnt ok vnnom
honom frälse oppa saa mykla iordh som kaan löpa oppa
een kroklandh iordh FII 3: 139 (1449). Jfr kröker 2.
kroklokarl, m. L. Jfr krökio karl.
krokua (-adher), v. krokna, krökas, annor handiu
var krokuadh KL 363.

kroklliif, n.? [Jfr Isl. kröknefr, m.] kroknäsa, ss
tillnamn, ærlændo kroknæf SD 2: 468 (1306).
kroklliisuglier, adj. kroknäsig. Di 132.
krokotter (krokoter: -ota Al 1221; -otan Lg
219. krokuter: -ute Bir 4: (Avt) 178. krokokter:
-Okta Iv 262. krwkotter Lg 3: 178), adj. [Isl.
krököttr] L. krokig, dura krokane äru ut räkte ]iät
längsta þe magho, oc äru ingto krokuto Bir 4: (Avi) 178.
fara mz. likeno langa wäglia oc krokotta MB 1: 270.
Iv 262. Al 1221. Lg 219. hafdhe . . . krokotta fötir
ok gik altidh krokottir KL 366. thorn som iac giordlio
blindha halta krokotta MB 2: 401. Lg 3: 178, 411.

krokra (-raa), f. och n. L. råmärke som utvisar
en krökning af rågången, ladhe thöm tha skäligen raa
imellan först ut af rund . . . och swa räth aat skogen
... swa ath inthet krokraa skwldo wara eller finnas paa
nogen sidho i mellan thöm DD 1: 172 (1499, afskr.).
krokrep, n. L.

krokskin, ». BtFII 1: 319 (1413, Joh. Bures
utdrag).

krokstaver, adj. [/s/. krökstafr] krumstaf,
bi-skopsstaf, kräkla. Bil 846.

kroktal (krock tal BtFII 1: 207 (i506) o. s. v.),
n. antal krokland. at jänke them i mellan hvar opter
theris kroktal BtFII 1: 154 (1507). ib 207 (i506), 229
(1509). dömdes en reth swensk skifft wtöffuer all
vhi-ncmiby eifter theris krok tal och andel ib 235 (l506).
ath jäncke och skiffto the änghor effter krock tal och
aker theglie ib 269 (1508). ib 278 (1509), 282 (1508), 286
(1509).

kronipin, se krumpin.

krona (kruna L.; -ona BSII 2: 51 (1397).
krwna: -u RK 1: 2783; -ones BSII 5: 500 (1512).
kröna: -an Lg 3: 90), f. [Isl. kriina. Lat. corona]
L. 1) krans, krona, stephanus thz är swa mykyt
som krona oppa gresko Lg 291. een krona aff gul var
ower hänna haar Iv 1765. Fr 355, 2956, 2960. swa fasth
stäk krönan (törnekronan) hans helga hwfwdh Lg 3: 90.
— krans el. krona ss belöning el. utmärkelse, segerkrans,
hederskrans, hederskrona (i religiös mening: om det
eviga lifvets krona, om martyrkronan), hwar hardhare
stridh är. thär aflas ärlikare krona KL 207. þit bloþ
scal pik stauda for döpelso tel himirikes crono
Bu 496. wtgik the hälagha siälin af licammenom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0705.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free