Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - kräfning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kräfiiiug
699
bräselikhet
thora nödhthorfft tha hon wardhir thor til krnffdh VKR
12. hänna.aldir ok skipi]se kr afd ho hona til andra
gipto Bil 109. then löste kräwir niannin til dödhelika
synd MB 1: 146. ib 221, 392, 452. tha naturlikin lusto
krafdhe kötit Bil 885. MB 1: 391. som naturens kerlek
honom kraffde Va 33. — kriilia ater, återkräfva,
återfordra, kriiff han ater aff mik MB 1: 214. Jfr
ater kriitla. — kriilia i gen, återfordra, thum
ma ängiu kräffwia ij gon Al 2307. — kriilia ill,
in-kräfva, infordra, lathe kritffuio jn crononis skath FM
354 (1507). Jfr inkriitla. — kriilia ut, utkräfva.
hans swäuiio haffuc iuthet anneth giorth, siiden han
redli aff, en krafthet wd BSll 6: 104 (1506). Jfr
ut-kriifta. — Jfr af-, at-, lagh-kriifia, samt
o-krafdher.
kräfiiiug (krefnyngh), f. kraf. quitta, ledhogha
och lösa ... for allo ytormeor maningh hella
krefnyngh SD NS 1: 540 (1406).
kräfta, v. [Mnt. kreften] stärka, bekräfta, at all
bebindningh mellan thenne tw rijken skal ta yttormehro
kriiff tas, stadhfästas och fulbordas BtRK 142 (1441).
kriifter, m. [Äldre Dan. kraft. Jfr Lat. crypta] eg.
underjordiskt hvalf; fängelsehvalf. latha han wt aff
then häfft ok aff kwmmcrlikom kraft RK 1: 2823.
kriiftigher, se kraptogher.
kräka (kraka), v. [.V. kroka och kraka] krypa.
wardho liffwandes creatur, badho tho som kräka (så
ändradt efter en annan afskr., Cod. A 10; Cod. A 3
har krakaj j watneno, oc the som flygha j wädhreno
MB 1: (Cod. A 3) 542. — krypa fram, smyga sig
fram. siwkdom ok allor kraka til by GO 453.
kräkias, v. känna benägenhet att kräkas, kännà
äckel, begynner vämias och kräkias LB 7: 257.
kriikiise, n. pl. > benägenhet att kräkas, äckel, tz
hielper for vämilso oc kräkilso LB 7: 242. han hiolper
for kräkilse oc goliolse til spy ib 213. aff kräkilse
eller aff tz onda j magan er ib.
krämare (krämare, kramäri), m. [SkåneL.
kræmæro. Mnt. kremer] krämare, institor, krämare
GU 6. — as tillnamn, wibal kramæri SU 2: 231 (l297).
curiam magni dicti kræmæro ib 459 (1305). ib 5: 429
(1345). — krälliara bodll, f. krämarbod,
köpmansbod. GO 535. Su 1S1.
kräinirska,/. kråmerska. iustitrix, krämirska GU6.
kräm ma kiite, f. ysterhet, uppsluppenhet! ä thäs
störra krämmakätin är thäs mera skipa hon
uiiini-skiono til vredho MP 1: 351.
krämpa, /. krämpa. Sn 244.
krällgia? (part. pret. n. kränkt), v. [Jfr Sv.
dial. kränga] draga, rycka, mängt oth gamalt fädernis
sword wart tha nidhor aff naglom kränkt RK 1: 117.
kriinkia ( -ir, -te, -ter), v. [Fnor. krenkja.
Mnt. kronken] 1) försvaga, förderfva, förstöra.
ban krenckor kraffthena i kroppenom LB 7: 76. tha
gudhi thäkkis them kränkya met soth FH 4: 42 (1455).
ängin soot nia os kriinkia Al 6121. alcxandri liiff . . .
kriinkia ib 10024. om thu wil os ä kränkia ib 4784. mz
starka iiirnlänkia som the griipana kunde ey kränkia ib
9098. kränkia the (o: wärldinna drykkia) ok wanmakta
howodhit ... ok kränkia (evertunt) alla limiua Bir 1:
43. vakn kränkiando oc vanmaktande liwaru ouiu ib 2:
125. ey til bör . . . idher mz uiangtiom psalraum at
kränkia idhor sinnen LfK 67. ey at enasto kränkias
(infirmari). vtan än alstingx vauskas oc foruardha i
mik siäluom Bo 107. mine fötir wanskas ok kränkias
vm iak far vppa biiirghit Bir 1: 273. ib 311, 2: 48,
129, 276. kränkos oc nidhergaar all ajidelikx husens
bygningh Su 54. the kränktos fast aff mykin thörst
Al 4965. ij kränkin oy idhra ära ib 1258. thy at
the äntiggia skadha sina jamcristna liiff älla kränkia
thera hcdhir (derogare honori) älla göra them skadha
j thera gooz ällir winom Bir 3: 335. krenkia
stadzs-ens mena bestå MD (S) 261. 2) corrumpere,
förderfva, förföra, förleda, offstort hjärta haffwor thik
kränkt Al 8300. lata sik fore änga gafwor kränkia ib
2126. 3) kränka, förföra, skända, at eugenius
aboto vildo hona (waldtagha oc bänna) hedhor oc äro
kränkia Bil 386. kränkte liänna iomfrudom ST 456.
smitta ok kränkia bona Bir 1: 375. Lg 3: 65. kriiuckor
jomffrur och godo qwinuer BSll 5 : 439 (1511). 4)
göra kraftlös, göra ogiltig, vederlägga, ongin forma ath
kräukia älla atirwräka then domin MP 1: 220. jak
matade ok ämuäl swa min ordh at mine owini for
måtto ey at kränkia (infirmare) them Bir 1: 185. ib
3: 216, 217, 4: 91. S) kränka, bryta, öfverträda.
ath war rätter kränkis ellir minzkas EG 66. um nokor
wil tliöm (artiklarne) äller nokon thorra kränkia, bryta
eller til enckte göra BtRK 34 (1359, orig.). liwa som
thesse gafwo oc testament minskar ella kränkir SD
NS 1: 527 (1406). sin dom . . . kräukia MD (S) 234.
sins horra dechtingen burdhe hanom ey krenkia RK
2: s. 345. — Jfr af-, be-, for-kriiiikia, samt
okränkter.
kriiptugber, se kraptoglier.
kräsa (-ter), v. [Jfr Isl. kræsaz] förpläga, hon
aat till at bärgha lifwit ok ey till at kräsa kroppin
Lg 3: 513. offmykyt kräster LfK 82. Jfr kiisa.
kriiselika (kräslika. kräsligha), adv. [Äldre
Dan. kræselig] 1) kräsligt, yppigt, vekligt, vällustigt.
lifwa kräselica (epulari) Bo 107. aat kräslika (deliciose
et splendide) KL 226. MP 1: 20. at ban mykyt kräslica
(delicate) födde sin krop Bir 3: 101. kräslika op föddor
MB 1: 430. föödh tit folk mz grofuom maat. oc ey
kräsligha Ber 289. Bir 2: 58, 117, 144, 3: 16. VKR vm. Al
6580. ey höffues ther thiänaronom kräselika lätias
(deli-ciari), huar han see herran swa manlika stridha Su 30.
2) ljufligt? tik haffuer iak swa kräselika (delicate)
jn-lyktan i mins hiärtas lönkamara Su 99.
kriiseliker (kräselikin. kräsilliker: -lik Al
6io9. kräseleker -leka Lg sis; -lekasta Su 194.
kräsliker: -like MP 1: 20. kräslikin: -likit KL
256. kräslig: -liga Di 286; MB 2: 295), adj. [Fdan.
kræselig] kräslig, yppig, predikadhe . . . gen thora
kräselicom lifnadh Bil 782. KL 121, 256. Bo 45. llir 2:
84. hafdbo han hwazsko sudhin älla konstelica. reddan
mat. ey oc kräselican mat Bo 85. KS 81 (200, 89). MP
1: 20. Bir 1: 103, 2 : 36, 197 , 3 : 260, 4: 100. VKR VIII.
Al 6040, 6109. Di 286. Su 194. tämplot var fult mz
skörhot oc kräsliga fratzau MB 2: 295. kräselikin
lastir (deliciarum vitio) KL 185.—fin. naar the bänne
sagho i konungxlekom klädhom oc kräsoloka i sidliom
Lg 218. — Jfr ofkriiseliker, samt kräsliker.
kräselikliet (kräselighet. kräslighet,
kräs-lihet Bil 263. -ir), f. njutning, yppighet, kräslighet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
