Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - krävet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kr ii vet
700
kulgryta
vällust, hwi letadho thu kräselikhet j skapadhom
thingom KL 120. lota kötzsius kräselikhet (deliciosa
carnis) bir 3: 196. Bil 263. vordho rike aff hennes
kräselighetz dygdh (virtute deliciarum) MB 2 : 360.
var j kräslighet ib 361. — njutning, nöje, ljuflighet.
min kräselikhet (deKcim) är at wara mz mannanna
söuom Su 79. mins kärlekx högelika kräselikhet ib 84.
the owermättcs kräseliklietzsens synen ib 138. mik
tykker som jak nw iuhygghiare ware j
kräsolighetzs-ins paradyso ib 202. wälluktando mandragoro j
kräse-likhetzsins yrtagardh plantadhe ib 203. i tik
liaff-uor iak . . . kräselikhetlior (delicias) ib 22. lägh
borth alla owertlödogha oc oskälika likamans
kräse-likheter ib 37. ib 63. — kräslighet, läckerhet, ey tiikkcs
mik oc konungxligha rätther äller kräsclighoter MB
2: 200.
kravet, /.? kräveta, /. och krävete, m. (nom.
kreffuita LB 7: 232. ack. kreffuit ib. kräffweta
ib 296. krätfwäte ib 294. med art. kräffweten ib
233. kreffweten ib 232, 295. kräffwethen ib 128.
pl. nom. kräffwätter FH 4: 84 (1499). dat.
kräff-wittom LB 9: 118) [ Mnt. krevet] 1) kräfta, aff
krabboni ällor kräffwittnm som ärw j bäkkioni LB 9:
118. qniiita essontia aff kräffwittom ib. 2) pansar.
xvi kräffwättor Fil 4: 84 (1499). 3) kräfta,
kräft-böld. tlied fordriiffwer kräffwethen. som oppo latina
hether cancer LB 7: 128. bliffwer nakon fiistel eller
kreffuita oppo brysted som icke vil läkias ib 232. tz
dräper fiistel eller kreffuit ib. oppo kreffweten öller
liistelen ib. ib 233, 294, 295, 296.
kriivilse, n. pl. t och f. Jfr utkriivilse.
krögliare (-äre), m. gästgifvare, krögare. eet
köptliorp, ther härberghcro, krögliäre oc fodhermarska
aaglia wti wara som pilegrimoin oc wäghfarando folko
skulu skipa therra bergning til sich oc sina bästa
fore therra päninga FH 1: 17 (1411, nyare afskr.). ib
2: 131 (1441). Jfr kroghare.
krükia (krokia: krokia GO 179. -ir, -te), v.
[Isl. kroekja] 1) kröka, böja. ängin forma ban (o:
min arm) krökia (incurvare) ällir bögliia tha han är vt
räktir Bir 1: 11. ib 3: 380. naar armin krökis GO 6S3.
thu . . . kröker thina näsar LfK 141. thän krokis arla
som godlier kröker skal wardha GO 179. 2) kröka,
gå i krok. rymde diäwlon räddar ok crökto vm cring
corset stonogha stigha ok jiranga Bu 498. krökte
dief-wllin af wägbonom ST 117. — krökia sik uidher,
böja sig ned. the krökia sik nidhir KL 380. Jfr
uidher krökia. — Jfr in-, ut-krökia, samt
iiirn-krökter.
krökio karl, se krykio karl.
krökia (krykla: -o Bir 5: 21; -ona Lg 3: I60),
f. [JV. krokia] krumstaf, kräk/a. ss värdighetstecken
för en biskop: biskopsstaf. lagdho sin biscops skrwdh
som war kröklan oc ringhen oppa warffrw altara Lg
3: 160. bort taka thon ringhen ällar kryklona ib. tok
snarlika ringhen oc krökloua ib. Jfr biskops krökia.
— ss värdighetstecken för en abbedissa, abbatissonne
wälsignilse oc wigxsle skal warda som sidhwiinia är
abbatissoni, at wighias j sancti benedict! orden, wtan
staffwen ällir kröklana oc gulfingrit Bir 4: 73. ib 5: 21.
kröna (kryna. -te, -ter), v. [isl. krýna] kröna
(till konung el. drottning), konung erich och tha
kryntis MD 499. jac j vpsala crönter var RK 1:
(LRK) s. 231. ib 2: 7528. BK 237. orchebiscapen krönte
henne tha RK 2: 7532. Lg 3: 92. Jfr krona.
krönik (krönek. crönek. pl. -ar. -är. -er),
f. [Jfr Mlit. kröuike, krönik] krönika, gambla crönokär
PK 219. aff gambla foreldrena krönokar ib. j mangom
androm götha krönekom ib 226. j niangom androm
kröuikom ib 228 (båda dessa ställen kunna föras till
krönika^, j danska krönikinne ib 227. danske cröneker
ib 230. Jfr krönika, krönika.
krönika (cröneka), /. krönika. t.hz ärondet gör
krönikan mykit lankt MD 337. i rikesens cröneka och
tänckkebock BSII 5: 318 (1508). Jfr krönika, krönik.
krönilsc, n. pl. Jfr kronilsc. — krönilsa
dagher (krönilse daagher) m. kröningsdag. paa
waar krönilse daagh SD 1: 207 (öfvers.).
kröning,/, kröning (till konung). BtRK 310 (1501).
kröpa (/:art. jiret. -ter. -adher), v. [JV. kreypa]
krympa, hopdraga. — part. pret. hopkrympt,
hopdragen, trång, tliora ärma äru nu thranga oc kröpadha
hulka fordbom värö vidha Bir 2: 70. — krumpen.
niedh halte, kröpta oc lampo BSH 5: 7 (1501).
kul, se kol.
kula, /. [Mnt. kule] 1) kula, knöl. ryggin var
mz kuloin sät Iv 270. 2) kula, metallkula. mz
glödoghoin ku]um LB 1: 98. i glödhaghom kulum ib
3: 184. — Jfr elds-, sadiuil-kula.
kula, /. [Mnt. kule] kula, jordkula, håla,
fördjupning. skodhado the hälga män i kwlonne sitia
Lg 441. giordo dyup hool oc lönliga kwlor j bärglien
MB 2: 84. nidan vnder kular (för kulor) män j sta
HK 2: 2198. ther ward|| een dyup watulös kula ollir
brun j iordhinne thor wardh ST is. the hafdho
sprungit ena kulo j iordhena alt vp til belte staühiu ib
143. Jfr biiirgh-, biiirgs-, iordh-, leona-,
stenkula.
kulde, m. [Isl. kuldi] köld. Bil 614. sik wäria för
. . . hita ok kuida KS 40 (105, 43).
kulder (ack. kul. kull Al 784, 2430, 5276; RK 3:
1282; MB 2 : 293; Di 149. kulld Di 82. kol Bil 697),
in. [Isl. kollr] L. 1) lopp, hjässa, hufvud, oppo
hjessan oc kwllen LB 7: 333. — i uttrycket um (om)
kul, om kull, öfver ända. riidh hauuiii ey drykka
aff löute fiasko vtan kasta wm kol (Cod. C: sia bona
om kwl 1032) Bil 697. starkir brändaghe kastar om
kul människiona Bo 140. slo han 0111 kull Al 784. ib
5276. MB 2 : 288, 293. hafdhe maxati fallit vm kul Pa
19. Di 149. Al 2430. RK 3: 1282. at thz moxcu gik 0111
kulld Di 82. 2) en vid brynjan fäst, af järnringar
förfärdigad el. med sådana besatt hufva, hvilken ss
ett slags kapuchong drogs öfver hufvudet (synes hafva
varit ungefär detsamma som Franska coifo, Mht.
hersenior, se Schultz, Hof. Leb. 2: 41 /.). dedimus
loricam vnam cuni tapucio quod dicitur culder SD 1:
634 (1283). Jfr hiirsniir.
kulder (kölder), m. L. — kullar arf (kollar-),
n. L. — kul I ask i pl e (kolla-), n. L.
kulflski, n. L.
kuliiski vatn, ». L.
kulgryta (-grita. -gryde), /. [Fnor. kollgrýta]
gryta utan fötter, i par kwlgritor aff xiij lispuiid oc
xx SD NS 2 : 699 (1413). 11 stora kwlgryte Fil 5:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
