Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - kulle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
knlle
701
kunna
229 (1516). cn stor kwlgrydo FM 76 (1483,
danise-rande).
killie (kulli. Colli), m. L. kulle, j allom kullom
ok dalom Bir 3: 38. MP 2: 19. a hwar|i lostelikan
kulla ok klint Su 427. — »’ ortnamn, in hcllaculla
SI) 1: 740 (omkr. 1280-talet). — (?) ss tillnamn, siggo
colli SD 1: 461 (1272). johauncs kulli ib 2: 616 (1310).
— Jfr biiirglikulle.
kiillotter (kullutter. kollotter), adj. [isl. [-koll-dttr]-] {+koll-
dttr]+} 1) kullrig, kujiig, hvälj’d. thz hws war alth
kulloth Pa (Tung) 37. 2) kullig, utan born.
kull-oth ko (bos cornibus orba) GO 1079. at the skulo . . .
ey . . . stanga kollot diwr MB 1: 355. 3) utan
liar, med afklippt el. kortklippt har. elizabeth lät
henne skiära haar aff hofdo oc sagde aldrc gaar thu i
danz mz tliänna lokkum ok helder seer jac thik nw
kullutta eu min son kronadan koysara Bil 806.
kullsvarf (kuld-), ». L.
kuliniile, se kolinule.
kulnn, se kolna.
kuls varf, se kolsvarf.
kulter? m.f = kylter. ad edificium sancto
kato-linc ad fratres minores scaris . . . uestes meas
scar-laticas si alias blauias cum uno cult & purpura una si
casula purpurea dignum duxi tribuenda SI) 1: 395
(1259).
kunia, se koma.
kiunbel, n. Jfr bokunibel.
kuniber (komber lv 602, 2208; .1/7314), m. (RK
1: 1695, 3959) och n. (Iv 602, 2208; RK 1: 2539; Al
7314) [Mnt. kummerj nöd, betryck, vedermöda,
bekymmer. radde honiim alt hans komber boot Iv 2208. thz
komber ban hafuer at bära ib 602. haffdo kwmber ok
mykit qwal RK 1: 2364. thz kwmber liffuit tolde häre
ib 2539. awi then kwmbor ok then harm tho tha a
sik siclfTuo sagho ib 3959. ib 1695, 2153. Al 7314. Jfr
hiiirta kuniber.
kuiiiberliker (kwmmerliker), adj. svär,
besvärande, obehaglig, latha ban wt aff (hell häfft ok
aff kwminerlikom kraft II K 1: 2823.
kumbra, v. Jfr okumbradlier.
kumin, se komin.
kumisker (kumesker. n. kumist. kumest.
kumiseh), adj. kumisk, från Kum (i Persien)I cn
kumeskan kiwrtil SD NS 2: 699 (1413). 1 kwmeska hätto
ib. eeth halff stykke kumist cledha ib 1: 96 (1102). xvj
alna cumist clädhe ib 2: 86 (1409). ib 159 (1409). x
alna kwmest klädhe FII 2: 84 (1431). ib 4: 14 (1451).
xi alna kumest kläd6 ib 6: 60 (1469). — n. tyg från
Kumt eth halft stykko kumist krupit oc ofuerskurit
SD NS 1: 255 (1403). ib 323 (1404, nyare afskr.). eth
bättoklädho aff kvinist ib 594 (1106). ib 2: 46 (1408),
48 (1408). eot stökche kumiseh ib 52 (1408). vij alna
kumist ib 160 (1409).
kumpaii, se konipan.
kuna, se kona.
kunder (n. pl. kund. kun), adj. [Isl. knnnr.
Jfr Mht. kunt] L. kunnig, känd. Jfr Kork, Tydning
af gamla svenska ord s. 7 f. tha var mik annor
tidhando kund Fr 1190. — vardha kunder, varda till
del, vederfaras, thik vardher sidhan väl äwintyr kun
lv 363. — Jfr iäm-, o-, valin-, van-kunder.
kungöra (kwngyra: -gyry Su 73. kongöra:
-gör Bir 3: 455), v. [Fnor. kuungora] L. kungöra,
förkunna, tillkännagifva, uppenbara, kungiordhe
almogh-anom hwilka nadh gudli giorde mz hanom Bil 871.
kungiordbe ban aluarlica sinne hustru alt thz han
hafdhe vndirstandit af stiäruonna skipan Gr 260. KL
31, 247. Bir 1: 196, 2: 67, 3: 455. VKR xx. MB 2:
3. Su 73. Lg 218. kungiordbe all guz radh KL 161.
kungörande syndii idhrogha ib. nar quäiiielikin tillie
kom tha tedhus iärtcknin ok min ordli kungiordhos
(declarata) mz gerningomen Bir 1: 253.
kuilgörare, m. förkunnare, sanindina kungöraro
Bir 3: 161.
kungörilse (kongyrilse MP 2: 63, 221, 262), n.
och f. (MP 2: 63) kungörande, uppenbarande, mins
vilia kungörilso Bir 1: 78. gudlike milhetz
kungörilse mz hulko han van är moto löpa allom komaudom
til sin MP 1: 97. ib 299, 2 : 63, 221. Lg 3: 582. —
undervisning, forsma oy sniälla prosta kongyrilse MP
2: 262.
kunktere, se komptare.
kunleker (-leeker), m. [Isl. kunuleikr] kunskap,
kännedom, giffwa mik nakau kunleek aff iniskunncna
olio Lg 90. göra liouuin nakan kunleek aff miskunnena
olio ib 91.
kunna (pres. ind. 1, 3 p. kan. 2 p. kant. kan.
pl. 1 p. kunnom. kunnum SD 1: 668 (1285, gammal
afskr.). 2 p. kunnin. konnin Ml’ 2:64. 3 p. kunno
SD 5 : 377 (1341, nyare afskr.)-, LB 4 : 353; KS 10 (25,
U), 82 (203, 90); Al 838, 855; Bir 5: 93. kwnno
Su 270; BSII 4: 352 (1503). kunnu SD 5 : 558 (1346,
gammal afskr.). konno ib 662 (1347). kunna Bir 1:
99; Gers Frest Ini. kwnna Su 177. pres. konj. kunne
Bu 144. impf. sing. kunne Bu 7, 27, 146; Bo 225;
MB 1: 277; RK 2 : 7091. eunne Bu 499. kwnne Di
3(12. kunde Bo 212; IIK 2 : 7964 ; Di 131, 189; Ml) 28.
konde SD NS 2: 210 (1409), pl. kunno MB 1: 3,
349; MD 345. kuildo Bil 850. impf. konj. kunne Bu
181. kwnne Su ns. kunde Va 4. part. pret. ».
kunnit Bo 1. kunnith Gers Frest i. kwnnidh
BSH 5: 296 (1508)), v. L. 1) känna, veta. med
ack. at män kunno ekke thaghar ledhena owor
ha-with MB 1: 3. sagd lie sik kunna coth gudz nampn
Bil 85. Bir 1: 99. iin tho at vi kunnom thor äkke
somlike skön aa Bo 233. MB 1: 75. Di 189. — kunna,
förslå, förstå sig på, hafva färdighet i. med ack. for
... tel eet annat land ok staf. som ban cunne eigb
tuugo Bu 499. Bil 850. thorn som swensko kunna ok
ekke lathine Gers Frest Ini. ii biscops hus som
klärkom burþe sitia. skal iingen in coma vtan hau kunne
väl bok Bu 144. Bil 82. — med ack. samt prep. til med
följ. subst, en som cnkte kan til gärning MB 1: 75. —
med prep. til. maccdones kunno til örlögbx bäst At 855.
han skal wara wäl kunnande til sit bokwit KS 53
(133, 57). — med prep. vidh. han kunde wiill wid
skiöll oc sword Di 131. wid mak ok nadlior thu
bäter kan Al 78. than kan bust widh wandan som
ängin hawer GO 774. — med prep. mädh. som well
kan mz ridderskap Di 145. -— kunna, vara skicklig,
vara i stånd, med inf. utan at, vtan hau kunne väl bok
ok snara tol cloka pröuelso Hu 144. änga andra iniisso
kunne han sighia ib 27. ib 181. nar maria kan (scit)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
