Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - kyn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kyn
705
kyiidilniässa
nonna kön ib. a hwario green ok hwariom qvist
sat cn foghil mz konstelik list aff margha lianda
köne sköna Al 4609. — i beskrifvande gen. thz
diurit är loons köns älla wargx Bir 3: 66. iordhin
biir manga handa köns yrto ok blomsfir ib 1: 346.
— » sht i förening med ett föregående adj., räkneord
el. jrron. — alzkyilS (alskyna Bil 427; Di 169.
alzskyna MB l: 359, 505; FI 1298. alzsköns Iv
53. alskins Bil 426; MB 1: 504. alskens Bil 632;
Ml) 19), allsköns, allt slags, alla slags, allahanda.
hafua mz sik alskyns läkedom Bil 427. ib 426, 632.
MB 1: 504, 505. FI 1298. Iv 53. MD 19. Di 169.
alzs-kyns liöka kön MB 1: 359. — aldra kyns (aldra
köns. alla köns MB 2: 317), alla slags, aldra köns
trä Su 200. MB 2: 317. — annars kyns
(annarss-kyns. annorsskyns MB 1: 472. annars köns
ib 294. annath köns ib 365), annat slags, ett
annat slags, annars kyns syyn MB 1: 91. thässkyns
offer, eller annarsskyns offer ib 504. ib 81, 294, 365,
472. — enskyns (eens- MB 1: 365), 1) ett
slags (i motsats till ett annat slags, ett tredje slags
o. s. v.), skapadhe . . . enskyns creatwr äpter annath
MB 1: 35. thu skal ey läta eonskyns fä blandas widh
annath köns fä ib 365. nw hawer mannen thränne wit
. . . onskyns wit hawer mannin, oc annor diwr. at
kännas widh nawarando thing ib 81. 2) ett slags,
samma slags, enahanda, alt war enskyns bläster til
höghtidha oc färdha MB 1: 389. 3) ett slags, en
viss. enskyns fughel som kallas koturnix MB 1: 322.
ib 321. — fiura kyns (fyra köns), af fyra
slag. lappecium hether skreppa hon er fyra köns LB
2: 52. — fyrsta kyns (förstekyns), det första
slagets, aff förstekyns orenlikhot MB 1: 507. —
hyarskyus (hwarsköns MB 1: 293; VKR 3.
hwar-kyns LB 3: 120), 1) hvad slags, i indir.
frågesats. vnderstanda hwarce gudz ordh eller hwarskyns
hedlier wi görom korsom eller bolätom MB 1: 331. ib
293. 2) hvad slags som hälst, af hvad slag som
hälst, idhra roghlo constituciones ella nogbra andra
reghlo skipilso . . . medh edhom ellir pawa makt
ollir hwarsköns androm stadhfestilsom stadhfesta VKR
3. thz dughir foro hwarkyns byld LB 3: 120. —
hvatskyns (hwatzskyns MB 1: 389.
hwatzs-köns ib 299. hwath köns ib), 1) hvad slags,
af hvad slag. i indir. frågesats, manna, som wi witom
ey hwatzskyns thz är MB 1: 389. ib 299. 2) hvad
slags som hälst, af hvad slag som hälst, hon dughir
. . . foro hwatskyns werk LB 3: 118. — hvilikius
kyilS (hulkins köns), af hvad slag. i indir.
frågesats, spör jak aff thik hulkins köns thässin
siälin är Bir 3: 66. — inangskyns, = margskyns.
mangskyns skirslor MB 1: 504. — margskyns
(marghskyns. marskyns), många slags, af många
slag, mångahanda, marghskyns croatura MB 1: 35.
hoghmodh är marskyns ib 140. — liakorskyns
(na-karskyns MB 1: 507. nakarsskyns ib 366, 431.
nakarssköns ib 366), något slags, nakarssköns hold
MB 1: 366. fölghia nakarsskyns spaadomo ib. ib 431, 507.
— tvitskyns (twässkyns. twäsköns.
twäss-köns MB 1: 398. twå kyns LB 3: 149), två slags, af
två slag. klädhe som wäwith är aff twäsköns thradhe MB
1: 365. ib 398. waro tho twässkyns som mannin matte
Ordbok.
miskipa fra gudz dyrkan ib 506. cardaniomum är twå
kyns LB 3: 149. — thriinnekyns (thrännoköns),
tre slags, af tre slag. aristologia hether hwlörth hon er
thrännoköns LB 2: 4o. — thräskyns (tlirässkyns),
tre slags, hwsith war owan thäkt mz thrässkyns tiällom
MB l: 495. — thäs kyns (thässkyns MB l: 353,
359, 360 o. s. v. thasköns ib 294. thässköns
ib 359), af det slaget, sådan, thoskyns poeta vors Bil
677. thäskyns iingla MB 1: 34. thäs kyns nat oc mörk
ib 52. ey skal thäskyns (något sådant) höras aff idhrom
mwi|lle ib 340. ib 73, 75, 90, 294, 353, 359, 360, 394, 397, 472,
504, 506, 507, 508. — thäs kyns . . . thiis kyns, vissa . . .
vissa, några . . . andra, waro thässkyns skirslor
sär-delis oc thässkyns almonnelika Ml! 1: 503.—Jfr koll.
3) kön. tedhe jomfrun thorn manzlikit barnsins kön
Bir 8 : 283. olikt kön Ber 161. man ok qwinna ärw
olik i kyni (per naturam) ib. swa manga bägghia
köns människior Bir 4: 70. Su 51, 60, 66 o. s. v. Lg
3 : 434. closter folk badlien köns ib 451. — Jfr diura-,
diiiila-, diiivuls-, diivo-, eter-, fara-, tiska-,
folka-, folks-, fuglila-, karl-, lckara-, inan-,
manna-, iiiauz-, orina-, pino-, ((vin-, trol-,
trols-kyn.
kyn, se kön.
kyndil, m. [/a/, kyndill. Lat. candela] —
kynd-ilsmiissa (qwindilsmässa L.), f. L. Jfr
kynd-ilmiissa. — kyndilsmiisso daghcr
(kyndyls-mässu- L. kyndelssmessä- BSII 5: 35 (1505).
kyndersmässa- RK 3: 3917. kynders
mässa-FH 4: 79 (1462)), m. [Isl. kyndilsmessudagr] L.
kyn-delsmessodag. Fil 4: 79 (1462). BSII 8 : 35 (1505). RK
3: 3917. Jfr kyudiliiiiisso dagher. —
kyndils-mässo tidh (kyndersmässa tiidh RK 3: 3174.
kynderssmässa tiidh ib 3888), /. kyndelsmessotid.
RK 3: 3174, 3888. Jfr kyndiliuiisso tidh.
kyndilmiissa (kyndelmässa. kyndelmassa:
-masso Bu 8. kyndhermässa RK 3; (sista forts.)
5880. kyndermesse BSH 5: 442 (1511).
quind.il-mässa L. qwindelmessa: -messo liK 2: i64i.
qwindelmässa: -mässo SD 5: 398 (öfvers, i vidim.
fr. 1416> quendil mässa MD 53),/. [Isl. kyndilmessa.
Ag3. candelmæsse] L. kyndelsmessa, högtid till minne af
Jungfru Marias kyrkogång (purificatio Sanctæ Mariæ),
firad den 2 Febr. sighia hui þe höghtip kallas
kyndol-mässa ok hui folk pläghar pa vm kirkio mäp liusom
ganga Bu 8. lius a latin bete candela ok pär äfte
callas höghtipiu candelmässa rät nampn: sua som a
þyþisco lict missa vtan lekfolket som oigh förstår sik
callar kyndelmesso fore candelmesso ib. fran iula dagh oc
til kyndilmässo Bo 6. ST211, 212. MD 53. SD 5: 398
(öfvers. i vidim. fr. 1416). Il K 2: 1641, 3: (sista forts.)
5880. BSII 5: 442 (1511). Jfr kyiidllsmiissa,
kanilel-miissa. — kyndiliuiisso aptan (kyndelmässo
afton, kyldemessä apton Fil 6:17 (1447).
qwind-elmesso apton RK 2: 2239), m. [Jfr Fnor. [-kyndils-mossuaptann]-] {+kyndils-
mossuaptann]+} dagen fore kyndelsmes sodagen. februarius
som ingangar kyndelmässo afton Bu 9. RK 2: 2239.
Fil 6: 17 (1447). — kyndilmässo dagher
(kyndelmässo* Bu 11; Bir 3 : 236. kyndel messo-.
kindilmessu- VGL II Add. 4: pr.
kyndermesso-Lg 3: 61. kwindelmesso- FH 3: 158 (1466)), m. L.
kyndelsmessodag. Bu 11. Bir 3: 236. Ansg 255. Lg 3: 61.
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
