Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - känna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kiinnn
710
kär
betänka, förstå, inse, märka, kändis ey vidh sik
dö-dhelikan Bil 112. kändes viþ sik vara döþ[l]ckan Bu
62. at han skulle ainimias oc kännas widh at han
ware dödhliker aff sinne natwro MB 1: 129. allo kändis
wäl widh at sanctus marchus war inbyrdhis jnnan
thera fylghe Bil 251. FI 237. Iv 929, 3817, 5323, 5677.
Fr 1040. MB 2: 395. 3) erkänna, tillstå, känz widh
hau wara miskwnsaman och thik syndogha, han sannan
och thik liwghara Ber 169. — med gen. wi . . .
känuoms thäs widher MB 1: 245. Iv 1421. 4)
medgifva, Iqfva. om ij thz siälfuo kännins vidhor Iv 4620.
5) påstå, förklara, med gen. thäs kännis iak vidher
Iv 5536. — Jfr viþer kännas. — Jfr af-, be-, rät-,
san-, tör-, ut-käiiua, äfvensom o-, ödh-känder.
känna, /. Jfr viþerkiinna.
kiinnan, /. Jfr vidhcrkiiuuau.
kännare, m. [Isl. kennari] lärare, mostara och
kennara PK 219. Jfr bekiiunare.
känne, n.f [Jfr Isl. keuni] kännedom, hans känne
(kännedom om honom) vilde iak gerna hafua (d, v. s.
ville gärna veta hvem han är) Fr 1186.
kännedom ber (kännedoomber: -doom MB
l: 2io. kiännedomber Bil 393; -dorn ib 341; KL i62.
kiennedomber. kiännadomber: -dom Bil 355.
kiandombir KL 155), n. [Fnor. konnidömr] 1)
undervisning, lärdom, lära, predikan, tal, ord. allo
lekfolke tol cristeleken kännedom Bu 3. som hans
kännedomo lyddo ib 151. ib 153, 186. Bil 393, 565. KL
155, 162 o. s. v. MB 1: 210, 211, 410. Bo 132. Bir
1: 100, 311, 2 : 32, 99, 3: 130. fore kännedoms skuld
(för att visa el. lära), at mannin skulle stundom
en-samon wara MB 1: 85. kännedombir oc lärilse MP 2:
101. thz war hans ordh j hans kännedom scrifuat Bil
368. diktado dagh ok nath gudliks kiennedoms bökir ib
649. tha ther läsis oc siwngx thora kännedomber MB
1: 264. hwilkiu som mik älska han skal göma min
kännedom (sermonem) Ber 41. hällax kännedoms
(ad-monitionis) ordh ib 1. manna som är gudhlix
kännedoms (verbi) koster ib 24. i wars kännedoms
(narra-tionis) vphoue KL 181. aff thora stora ära ... läs
thu nogh faghra kännedoma LfK 75. 2) lärdom,
kunskap, jeronimus scrifuar han höght llyghaj
kännedom ifwi alla mästara som örn jfwi alla fughla Bil
650. ib 341. sändebudi nianuum til helsu kiännadom
ib 355 (på dessa tre ställen kan dock ordet möjligen
föras till 1). — kännedoms ordh, n. undervisande
ord, Bir 1: 311, 2: 30, 83.
kiinnefaþir (kiännefadher (ack.) Bil 3so;
-fädhir KL 155. kiännafadhir: -fadhurs Bil
393), m. [Isl. konnifaiir] lärare, sag[io þolikan man
myclan oc mildan ok goþan kannefaþur eigh vara
viirþau dö for gofgä[r]niga Bu 141. aldra manna
mä-staro oc kännefadhir (magister et doctor) Bir 2: 45.
ther värö samansankadhe pharisei oc månge laghanna
kännofädhir Bo 68. KL 155, 177. Bil 380, 393. MB 1:
496. KS 53 (133, 57). MP 1: 51, 56. Bir 1: 97, 141, 2:
77, 141, 3: 150, 451, 4: 23. VKR 69. Al 3907.
kiinnelika, adv. Jfr vidherkiinnelika.
käuueliker (kännirlik lo 2142), adj. [Isl. [-kenni-ligr]-] {+kenni-
ligr]+} L. 1) igenkänlig. tedho han sik kännelikan
Bil 245. Iv 2142. 2) känslig, siälinna krafte äru
starkare oc kännelikaro (sensibiliores) til kännaskol-
ande oc thola skolande ont älla got än kropsins
krafte Bir 4: (Dikt) 262. — Jfr bekälllieliker.
kiiuuepilter (känna- SO le), m. lärjunge,
lärling. oy skal swonnen vara ofwor liärran ok oy
känno-pilten öfwer mästaran Ber 246. SO 16.
kiinnespaker, adj. [JV. kjennespak] kännspak, i
besittning af förmågan att lätt igenkänna. Bo 119.
källliespau (-spaan), n. f exempel, föredöme, at
thz ey draghis til högfärdogha uiänuiskior känne spaan
(exemplum) liwilkit guddomsins makt haffwir for
be-synderlika saak tilstaat Bir 4: 79.
kännesven (kiänne swen: -swenom KL 146.
kännaawen Bil ht. kennaswen: -swena MP 1:3.
kännosuen: -suenom Bir 3: 58), m. [Jfr Fnor.
kenningarsveinn] lärjunge, känne sveua potri ok pauli
Bu 129. ib 99, 140, 208. Bil 106, 247. MB 1: 75, 309,
443, 469. KL 142, 146 o. s. v. MP 1: 3, 10 o. s. v.
Bir 2: 106, 115, 116, 3 : 58, 92, 451, 4 : 48, 138, 151.
VKR 70. Ber 127. Su 3 o. s. v. MB 2: 377, 392, 411.
LfK 20, 195.
känililse, n. 1) känsel, känsla, potencia
sen-sitiua kennilsens eller vuderstandelsens krafft LfK
274. 2) kännedom, bekantskap, kunskap, paradiis
är . . . långt fra manna byghuing oc känililse MB 1:
124. 3) kännetecken, thz tridhia könsins känililse
är aff hitanom LB 3: 178. ib 179. — Jfr be-,
vidher-kännilse.
kiinniug’ (kennyngh), /. [Isl. kenning] 1)
igenkännande, togho tho känningli vidh twngomaledb
aff eiiom vnghom man (agnoscentes vocem adolescentis)
MB 2: 126. 2) känsel, i . . . hannan älla
känningli MP 2 : 230. hafua ena kennyngh tha tliöm görs
ylla LfK 274. — Jfr vidlierkäniiing.
kännirska, f. lärarinna, tholomodhsens kännirska
Su 442.
känsla (känzsla), f. [Isl. konsla] kännedum,
kunskap. komma til guddomsins känzslo iillar kynzskap Su
23. Jfr vidherkiiusla.
kiipper (kepper: -en II K 2: 1856. dat. och ack.
käpp. käp. kep RK 2: 1867. keep ib 1853. -ar), m.
[Isl. keppr] L. käpp, staf. skal thw bana käp j handoni
for fingirgul Bir 3: 324. käppen älla stafwen Su 426.
ena ondha husfru inaa man biiter näffsa mz skiup än
mz käpp Ber 290. KL 215, 216, 217, 249, 365. Al 693.
Ber 234. RK 3: 3221. ginghe till vpsalo mcth hwido
käppii BSII 5 : 484 (I51l). — ss värdighetstecken
tillkommande en marsk, konungen fik hanom ön hwitou
kop oc marskens ämbite thor mz RK 2: 1867. ib 1853,
1856. — Jfr gango-, slipostens-, thorn-käpper.
— käps hug (käps hugg MKG (red. A) 53. käps
huggh ib 54), n. käppslag, käpp rapp. slaar man
puust eller käps huggh annan MEO (red. A) 54. ib
53, (red. B) 58. EG 63.
kiipsi, se kiifsir.
käpter, se kiiipter.
kär (käär. kiär. kier Bil 699. komp. kärre:
-e (n.) MD u; -a (n.) Bu 74. kärare Bu 27. 74,
140; MB 1: 208. superi, käraster: -asta Bo 74 . 92,
93; Al 10152; Su 12, 18, 20, 21; -astan Bir 1: 379.
kiäräster. kärestor: -esta MB 1: 310; -esta Iv
1932. kärister: -iste Al 3467, 10145, 10502; MB 2:
332; "ista ib 331; MP 1: 39), adj. [Isl. kærr] L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
