Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - kärleker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kärleker
713
käriika
iag lniiiniii betoddo ib 3: (»is/n forts.) 5170. for thon
god ha vilin ok kärlik odhor värdoghot haffdhe til
honum FM 687 (1517). mz kiirlekom (för kärlek?)
biinom oc komaskolandoin ämbite wmwäudo
(cari-tnte, precibus, et mutatione officiorum futurorum) Bir
4: 79. j them är . . . ängin siäla kärlekir (animarum
carita»; kärlek till själar) ib 1: 227. göri thz for
lians niästa kärlek (propter maximam caritatem ejus)
ib 296. gudz oc jämkristens kärlek Lg 823. thz teknar
kärlek til (caritatem ad) gudh ok jamcristin Bir 3: 131.
2) kärlek, älskog, könsdrift, rwta äthin aff månne
min-sker i honom sköran lusta, ok quiiionnc tha ökir hon
kär]ighin LB 3: 66. 3) endrägt, öfverenskommelse.
wy beltaraua j stokholmo waroni affuir ena mz warom
swenoni ... mz ena säinia ok enom kerlek SO 5. 4)
samtycke, medgifvande? myn samthykkia ok kerlek ok
gothuili or tel komyii ath clostridh skal thot saina
forscrefna götz behalla SD NS 2: 117 (1109). — Jfr
hor-, värulds-kürleker, äfvensom kärlikhet. —
kärleks arvodhe (kärlex äruodhe), n. arbete
som göres af el. i kärlek, at atirfylla tappadha tima mz
kärlex äruodhe Bir 2 : 202. ib 203. — kärleks
astuud-.111, f. kärleksfull längtan el. ifver, framgår matinin til
gudh mz kärlex åstundan (affectu) Bir 3: 68. —
kärleks hand, n. kärleksband, tilfoghia siiilina gudhi j
oet kärlex band Bir 2: 144. ib 1: 345. KL 182. RK 3:
1201. — kärleks bevisning:, f. bevisande af
kärlek. Lg 3: 512. — kärleks bränder, m.
kärlekslåga. släktes i hans hiärta then kärlekx brandheu Lg
3: 666. — kärleks bref, n. kärleksfullt bref. eeth
korlekx brcff ban tiil sina hustru scroff RK 3: 1677.
— kärleks bruni (kärlegx broni), m.
kärlekslåga. mz hcetom kärlegx brona Lg 823. — kiirloks
briilldaghe, m. brinnande och kärleksfull längtan.
scal ban vpresa kärlekx brendagha j manna hiertoni til
at fölghia sinne pino Ml’ 1: 153. — kärleks bön, /.
kärleksfull bön. skal thin kärlokx bön fulkomnas Bir
1: 374. — kärleks elder, m. kärlekseld, kärlekslåga.
optändhis strax i lians hiärta en kärlekx eldher til
iomfrwnna Lg 3 : 308. af them kärlekx eldcnom som
iak hafdhe til gudh j mino hiärta Bir 1: 330. —
kärleks famn (kärlekx fampn), m. kärleksfamn.
hwi iak ban ey atherhyölt omfänidhau i minom kärlekx
fampne Su 101. — kärleks likt, f. kärleksfull
ifver. han sagdhe til mik mz kärlekx fikt Al 1117. —
kärleks fulder (kärlekx fullir. kärleeks fullir
VKR 34. kärlikxfulder: -fult Su 12), adj.
kärleksfull. mildir ok kärlokx fullir KL 123. skal ban
wara . . . kärlekx fullir (caritativus) Bir 1: 40. ib
41, 203, 3: 165, 247, 341, 374. VKR 34. Ber 220. Su 12.
— kärleks gnista, /. kärleksgnista, vaar een
kärlex gnista optänd j mino hiärta Bir 3: 146. —
kärleks godhgiimillg, /. af kärlek gjord god gärning.
at mannin tode sinom gudhi ena minzsto kärlekx godh
gerning (minimum bonum caritatis) Bir 1: 189. —
kärleks godlivili, m. kärleksfull tillgifvenhet,
kärleksfullt sinne, alla män skulum wi älska mz kärlex
godhwilia (affectu caritatis) Ber 16. vari thy kärlex
god hwi) i (humanus affectu») thil wslau man ib 51. —
kärleks grtllld, n.t innerlig kärlek, hafwa the
bonum alle kär aff rätto glädhe ok kärlekx grund Al
3875. — kärleks gärning, f. kärleksgärning, kär-
Ord b o k.
leksverk. ey skullo man vni siinnadaghin lata af godho
oc kärlekx gäriiingom. vtan af syndinne oc tliräla
äruodhe Bo SI. MP 1: 45. Bir 2: 46, 3: 112, 147, 199,
342. mz kärlex oc ödhmiiiktz gerningen! ib 2: 48. —
kärleks lliti, m. kärleksifver. af thein kilrlekx
hi-tanom (caritatis fervore) sände han (Gud) sin sändcbudha
til mik Bir 1: 330. ib 3: 39. — kärleks hop, n.
kärleksfullt hopp. som kärlekx hop (caritatis animum) hafdhe til
min Bir 1: 12. — kärleks idhroglic, m.
kärleksfull ånger, innerlig ånger, som til hans koma mz
kärlex idrogha MP 1: 16. ib 34. — kärleks lovan,
f. löfte om kärlek, aminnas sina kärlekx loffuau Su
368. — kärleks luglli, m. kärlekslåga. thäniie
kärlekx lughin bran swa hotolika i mik Su 458. —
kärleks läiiktan (kärlegx längtan), f. kärleksfull
längtan, innerlig längtan, aff siälinna största kärlegx
längtan Lg 808. — kärleks lös, adj. kärlekslös,
utan kärlek, tho fädgha äru ey kärleks löso Bil 81.
— kärleks ordh (käleeks- VKR 2s), n.
kärleksfullt ord. hugna ban mz kärlex ordh Ml’ 2: 128. VKR
28. — kärleks prädikau, f. kärleksfull predikan?
for thulimodh och heta kärlekx predikan (ardorem
prædicationis) Bir 4: 97. — kärleks SOrgll, f. af
kärlek härflytande sorg. inledhir kärlex sorgh (dolor
caritatis) gudh j siälina Bir 2: 221. — kärleks SÖtllie,
m. ljuf el. innerlig kärlek, hafdho sua storan kärlex
sötma til mill Bir 2: 168. — kärleks tekll, n.
kärlekstecken, bevis på kärlek, hwat mång kärlex tekii han
bouisar thöm Bo 239. Su 368, 373, 374, 377. — kärleks
thailke, m. kärlekstanke, kärleksfull tanke. Bir 3:
398. — kärleks viirmo, m. kärleksvärme, varm el.
innerlig kärlek, hafdhe en litin kärlex värma til mik
Bir 3: 39. — kärleks ämbite, n. kärleksverk. redo
hanom borþ oc al kärleks ämbito (caritatis officia)
KL 189. ib 258.
kiirlika (kiärlika. kärligha MB 2: 30i.
ker-liga Di 197; It K 3: (sista forts.) 5917, 5920; -ligare
Lg 3 : 536. kerligä Va 23, 28. kärleka Bir 1: 32; Su
37, 103, 154; Lg 218, 22i; -lekare Su 103. kärlelika
(trol. skriffel) Bir 1: 267, 300. kärlican FM 134 (1502).
kärlekan Su 154; Lg 3: 642. kerligan SO 163.
ker-ligen FH 5: 28 (1465); BSH 5: 320 (1508)), adv. [Isl.
kærliga] 1) kärligen, kärleksfullt, med kärlek, han
vpföddis kiärlika mz hänno Bil 244. afwite . . . kärlica
andra sina brödhir Bir 3: 248. hwar hon kärloka war
wnfanghiu Lg 221. thz iak swa langlika oc kärleka mz
tik talar Su 154. MB 1: 198. Bir 1: 300. Su 37, 42, 103.
Lg 3: 642. SO 163. alle tho godho män som thetta breff
soo äller höra holsar iak . . . kärlika moth gudh SD NS
1: 6 (1401). ib 1 (1401), 8 (1401) o. s. v. 2) innerligt,
varmt, kraftigt, infestos ihesu christi pino wärkia swa
hotelika ok kärlika j hänna hiärta VKR v. älskar iak
swa kärlika (caritative) tliina siäl Bir 1: 5. ib 32, 267,
2: 143, 3: 68. vij tacko eder ganskc kärlican FM 134
(1502). o thu hiärta . . . thäs mora oc kärlckaro iir
thu mz mik (tanto magis menm es), huru thu mera
hans är, huilkoni oc iak til liöro Su 103. —
innerligt, ifrigt, enträget, astunda änkto kärlicare Bir 3: 96.
ib 2 : 285. VKR xx. epter thz . . . hon thes kerligare
stadgat häfde j room at stonda mz syniie modlier Lg
3 : 536. ther han kärlica vardhir vm bidhin KL 344.
kärligha bidhiandes gudh MB 2: 301. bidor idher ker-
90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
