Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - langhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Intighet 735 Inni
langliot, f. [Mnt. lankheit] längd. haffdo (nämt.
svärdet) ey stora langhot MB 2: 7«.
lnnghiighadher (-hoghadher), adj. uthållig,
ståndaktig, fulkompnar lian . . . langhnghadhan
(longa-nimem) j hopi Bir 3: 374. langhughndhir oc städhughir
j lliilngho liopi ib 2: 45. Ml’ 2: 76, 123.
langhiillder, adj. [Isl. langhondr] långhänd,
ar-taxerses loilgimanus, thz iir at sighia langliäiulcr MB
1: 26.
langkniver (langh knyff. longh kniff (ack.).
lanknifer), m. långknif, ss vapen nyttjad knif. bana
vapen . . . som iir yxe körda eller langh knylf SO 203.
sijttor med swerd ixe langkniff eller daggaro SO Cl 131.
dOmdes lasso nilisson . . . sin longh kni|f ffri och igen
eller ocli swa månge deninger som longh kniffuon sir
wlirt BtFH 1: 138 (1507). nieth dragen swiirdh ok
dragna lanknifa DD 1: 182 (1503, ef t. aftr. hos Langebek).
langinkan, «. = langalakan, vnum niantellum
blauium, langlakan SD G: 219 (1350).
lailgledllis (-ladhia KL 167), adv. lång väg,
långt bort. kom laugledhis j okunnogt rike Bir 1: 396.
ib 66, 3 : 317, 349. KL 167, 251, 252.
langleker (-leeker: -leek Bir 3: 471. -liker:
-lik ib 2: 11; MD 38), m. [Isl. langleikr] L. 1)
längd, utsträckning i rum. han mälto toruith huru
viit thz är, langlok ok brcdhlck ther op a FI (Cod.
B, C) 1240. Bir 1: 384, 2: 11, 3 : 299, 425, 471. satto
tha diiifullin konungxsins hiärua mällaii sin knä . . .
oc samanthrängdc starklica j langlek ok vidhlek ib 445.
MD 38. 2) längd, utsträckning i tid. hwilkin som
thässa lifsins langlok skodhar Ber 1S4.
langlika (langelica SO 118. langligha SJ 174
(1454). langhligha FH 6 : 355 (1449). langlige V AH
24: 324 (1473). longliga Lg 3 : 524 , 568.
longe-lighe SO 12l), adv. [Isl. langliga] L. 1) länge.
bötto han . . . 0110m langlica siwcom Bil 750. Bir 2:
189. blilfw the longliga j gudligom biinom Lg 3 : 524.
ib 568. V AH 24: 324 (1473). 2) för länge sedan,
långt förut, zaclior, som langelica offuortallado äro ok
forell to SO 118. ib 121. FH 6 : 355 (1449). SJ 174 (1454).
3) noga, med uppmärksamhet? ville langlica (morose)
soo sin son Bo 211. 4) tåligt, ståndaktigt, bidlia
gudz jättan langlica (longnnimiter) ok tholomodhlica
Bir 2: 324.
lnngliker (longliker. laanglighir VKR 20.
longlig. langliken (ack. sing. m.) Su 108.
long-lekin (nom. sing. f.) JP 22. n. longligit FM 157
(1504). longliget BSll 5: 37 (1505)), adj. L. lång,
långvarig, skilia the langlica twädräkt aat V AH 24:
323 (1454). cen longlik twädräkt oc t.hrätta ib. som
longlig owilie haffua til mych BSll 5: 42 (1505).
longliget bestand ib 37 (1505). til longligit gagn ok
bestand FM 157 (1504). modh langlikom wtrünilsom VKR
80. laanglighir sinkdombir ib 26. JI’ 22. Su 108, 172.
lailglikhet, f. 1) längd, utsträckning i rum,
vm nakor määltc hundhradha fota iordh j langlikhet
Bir 1: 382. ib 3: 112, 448. 2) längd, lång
utsträckning i tid. wars härra rädoghe . . . skal gifliwa gliidhi
ok frygdli ok daghanna langlikhet. Ber 9. ib 17. 3)
tålamod, ståndaktighet. ,j boxsens lailglikhet (in
long-animitate) Ber 53.
lailgliva, adj. [Jfr Isl. langltfr] lång lif rad. MB
1: (Cod, B) 559.
lailglivadher, adj. långlifvad. MB 1: 333.
lnngpipnr (long peper), m. [Mnt. lankpoper]
långpeppar. LB 9: 107. Jfr 1,’lllga pip.11*.
langpopirst (-popyrst), adj. n. i Poperinge
tillverkade el. efter denna stad benämdt tyg som på
något sätt (möjligen derigenom att de i handeln
förekommande styckena hade en större längd) skilt sig
från det som helt enkelt benämnes popirst (jfr Mnt.
lankwaut). lego . . . haquino . . . xim. vinas panni
langpopyrst., thordoni. x:com vinas panni langpopyrst.,
andree do brunnc. x:ccm vinas panni langpopyrst.,
sigmundo duns vinas de popyrst SJ) 5: 126 (1342).
langsaniber {frf. vok. i and. langsam- Bil 231;
Bir 4: 51. langsamm- Su 182. «. langsamth
BSII 5 : 584 (1517). langsampt MB 2: 227.
lankt-samt Lg 3: 404), adj. [Fsax. langsam. Mnt. lanksamj
långvarig, liikia mina langsania sot Bil 231. MB 2:
227. Su 182. Lg 3 : 404. — n. adv. långsamt, at
stego-borgh bliffuer nagoth langsamth bostället BSll 5: 5s4
(1517). — komp. at systrana nakralcdhis laiigsainare
än brðdhrene . . . skulu matta sin sangli Bir 4: 51.
langsamlika (-leka Su 85, 115. -liga MB 2:
77. longsamlika: -likare Bir 4: 53.
longsam-liga LfK 251), adv. [Isl. langsamliga] 1) länge.
biddo the äller tüffwadho swa langsamliga at tho
blygdos ther widlicr MB 2: 77. Sn 85, 115. 2)
långsamt. langsamlika läsa ST 161. ib 162. Bir 4: 53. PM
XLVH. lenteliga ok longsamliga LfK 251. 3) noga,
uppmärksamt? skalt thu väl skudha bona ok
hing-samlica (morose) thiinkia hänna gndholikhet Bo 75.
Inngsnililiker, adj. långvarig, wm nakor syster
fingo langsamlika soot Bir 5: 47.
lailgtiiild (-tiald), ». [Fnor. langtjald] långt tält’/
vnum langtiald grossum SD 4 : 711 (1340?).
Inngvräkln (langwreken Di 133.
longwrek-en ib 13l), adj. [(Si), dial. làngrokjon] långsint,
oförsonlig. Di 131, 133.
lailgvriikt, /. [Jfr Isl. langræki] långsinthet. gudz
rätuiso. som . . . oy vredgas mot bonum mz ilsko mz
]angwräkt MP 1: 217.
langviigha (longwäge), adj. långväga, aff the
]ongwägo horros tilkoniuion BSII 5 : 393 (l510).
langviigllis, adv. 1) ey. långs vägen;
framstupa. lagdbis hon langwäghis (Bil lagdh(o hon sik
ad) veniam (ss randtillägg: fram luttaj 274) for guz
altara Lg (Cod, C) 990. 2) långväga, långt bort.
af thöm ledhungennm sum giörs langwägis SR 21.
lani, m. L.
Inni, m. [Sp. dial. lana. Fin. lana] lana, ett slags
nät med kil mellan träramar hvilket utsättes i
strömmar. Jfr Rääf, Beskr. ifver Ydre härad 2: 50. 0111
han fangor någon aal eller annen fisk i the lanor BSll
4: 336 (1503). Jfr lalin. — lanaliighe, n. ställe
afsedt för utsättande af lana. at jak undt och gifwit
hafwcr . . . een wärka med tu lanalägo SD NS 2: 91
(1409, nyare afskr.). — laiianilll, n. rum för
utsättande af lana. scal haffua oot lanarwm näst norra steen
karono vppa fäm rwmaalna V All 24 : 323 (1454).
—lalin-virke, n. för fiske med lanor uppförd strömbyggnad, vm
eet lanawirko äller aalafiske i munkabodlia strüm V AH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
