Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - lantaka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lantaka
73fi
las
24: 323 (1454). skyniadho oc skudhadho bygningena oc
lanawirkit i for:da munkkabodlia ström ib. dömer iac
tbet for:da laiiawirkke oc bygning i munkkabodlia ström
som thot nw bygt är oc warit baftuer aff ålder at bliffua
oliindrat oc oqwalt aff bwariom månne swa at thet
skal aldrig opriffuas äller bort kastas äptor tbänna
dagb moot biscopens wilia aff linköpunge ib.
lantaka (laantagha), v. /antaga, the firitigbi
(40) marker som jak nw i tliätta sin upburit haffuor
ok laantaghit hafuer SJ 78 (1436).
lapa (-ar), v. [Äldre Van. labe. Mnt. lapen] lapa.
gamal kather lapar ok iniölk GO 469.
lapmark, f. Lappmark, af Lappar bebodt område.
i lapmarkeu BtRK 344 (i490, ovig.), i lapmarkom IISIl
29: 27 (1424, nyare afskr.). ib 30 (1420, nyare afskr.),
3i. Jfr lappa mark.
lappadlier, p. adj. [Jfr Mnt. lappen] lappad, lagad.
j gambla lappadba säkkia MB 2: 24. Jfr liippaillier.
lappari (-arij), n. [Jfr Mnt. lapperio] lagning,
reparation, norder nogher mwramostcre til beden om
nogat lapparij at göra til nagroni maune SO S7.
lappor (pl. -ar), m. [lsl. lappir, m. pl.] Lapp.
redder någor lappafara någon lap 1IS1I 29: 27 (1424,
nyare afskr.). — vanl. pl. quod homincs siluestres et
vagos vulgariter dictos lappa in suis venacionibus
nullus debeat impedire, nec ociam . . . birkarlaboa
ad eosdem lappa accedentos SV 4: 73 (1328, nyare
afskr.). rysser ok lappar BtRK 347 (1490, orig.). HSH
29: 27 (1424, nyare afskr.), 28, 32 (1454, nyare afskr.)
o. s. v. — Jfr konungs-, spa-Iapper. —
lappa-fari (lappefare. lappafara), m. köpman som
idkar handel med Lapparne, redder någor lappafara
någon lap 1IS11 29: 27 (1424, nyare afskr.). alle
lappefara och lappa ib. för pittha lappefarom och lappom
ib 28. alla menoga allmoga som lappofarer äro, medh
alla birckerla ib 30 (1420, nyare afskr.). att ingen
lappefare skulle fara i lapniarckcn som minne otte än
itt gråskind ib 3i. Jfr birkarlar. — lappa fog [-]läto-] {+]l-
äto+} (lappeffogete. lappefogede.
lappe-fougte), ni. Lappfogde, ämbetsman som förestod
förvaltning och skatteupjibörd bland Lapparne samt
särskildt hade att se till att rätt v ederfores Lappar och
birkarlar. skall lappefougten skippa, att allom
bir-cherlom och lappom ske rott USII 29 : 27 (1424,
nyare afskr.). thot haffwor voridh aff aldher och gamel
sedwenio thet lappefogedon och ffloro daudämän aff
biirchara j norrobotn plägo ffaro jn i jdert landh äpter
theress bärning och var naduge herres lappo skat ib
34 (1498; från Kristiern Bagge, konung lians’ fogde
på Stockholms slott, till fogdar och menige allmoge i
Norge), skule bade lappeffogeten och the honom ffölgo
ffare ffry vthen alt hinder jn i var naduge herres
land och rike norge äpter thoriss bärning och lappa
skat vtkroffwio som theriss fforäldrc ffor them aff
ålder giort hawo ib 35. —• lappa inan, ni. Lapp.
lappa män hafva ey stooran muur MD 425. — lappa
mark, f. Lappmark, opa lappamarkenc BtRK 344
(1490, ovig.), ib 347. Jfr lapmark. — lappa
skatter (lappe-), m. Lappskatt, skatt som erlades af
Lapparne, HSH 29: 34 (1498), 35.
lapper, m. [lsl. leppr] — lappa stövel,
med lappar utsirad el. af lappar sammansatt stöfvel.
eth par lappastüfle SD NS 1: 514 (1405). Jfr
läpp-adher.
lar (laar. -ar), m. [Nyisl. làrr] cumera, lår,
binge. wpfyllen idhra laara Su 242. thz är ey meor
liknande widh sannindcna än ... eth sädhcs korn
moth helan drossan ällar ]aaron Lf K 125.
lar (laar Bo 206; Lll 8: 51. Ior ib G: 283), n
[lsl. lar] L. 1) lår. på menniska, al]a ådror a lor
och ben LB G: 283. söker hon annars lar MD (S)
222. thok hans brända hen ther thz laa. ok satte
ater widli larit Bil 424. — på häst. sia vp tua adro
mällum lara Hästläkedom i AS 137. screff frw
inge-borgh niigh til om then störc folau . . . ocb sadhe til
jertckne, ath han hadlio iii syö bladb pa lareth FM
210 (1504). 2) ben (från höften till foten), på
menniska. en sot at af hanom annat låret (crus) Bu 515.
gat han sik ey (mz) fotum fram fört ok ey larum
(ambnlandi usum crura cum pedibus simul prohibebant)
Bil 272. bödh hanum bryta lar (crura) ok föther aff
hugga ib 255. sundir bryta ]arill (crura) a thüm
korsfäste Bo 205. at i lians laar älla hans been (crura)
sundir brytin ib 206.
lårben, n. L. lårben, ben. takum hans lårben Bu
515. siuca manzcns lårben (coxam) ib 516. bö]> bryta
aldra fera lårben (fractis . . . cruribus) mz slägiom
sundar ib 522. brändo larbenit (carnibus et nerris tibire
et cruris consumtis ossa paterent et ipsa tandem tibia
a sua compage penitus solveretur) aff swenenom Bil 424.
larkliylai (lor-), ff lårben, then werk som stor
i lorknylernä LB G: 107.
larlös, adj. utan lårben, utan ben. huar sculuin vi
fa annat lar. at gina ]länna larlüsa varom ven Bu 515.
funno liket larlöst (coxam mauri præcisam) ib 516.
larsmiissa, se lauréus mässa,
larviirker (laar-, lorwerker), m. lårvärk.
hielper for laarwärk LB 7: 11. — af lårvärk plågadt
ställe på kroppen, tempras hennes roth och legz widh
lorwerk LB 8: 50. ib 7: 141.
las (laas. laass. loss. m. pl. -ar), m. (Bir 1:
295, 340, 2: 188; Al 9102; MB 2: 403; Lg 3: 70l) och n.
(SD NS 1: 514 (1405); Bil -162; Al 5160; RK 2: 2110; ST
17) [Isl. lass, ni.] L. lås. läste vp . . . lasom Bu 25.
lästos vp laas Bil 462. lät göra aat b änne ena starka dör
oc ther mädhor badhe laas oc nykil l’a 10. ey kunno
dörrin . . . läsas vtan lasa Bir 1: 295. lasin hafwir
innantil mengadda ib. aff staalo et las Al 5160. mz
starkan laas ib 9102. loss ok nyklä FM 609 (l513). Bu
128, 511. Bir 1: 340, 2: 188. SD NS 1: 514 (1405). RK
2: 2110. ST 17. MB 2: 268, 391, 403. Lg 3: 701. vider
al the tingh som . . . himmelin i laass haffuir LB
7: 20. Jfr ill-, 111-las. — laS.ISmidlier, m.
låssmed. ss tillnamn, nicholaus lasasmidhir SD 4: 751
(1340).
las (FII 3: 8 (1377); DD 2 : 3 (1384) o. s. v.; Al
9325; RK 2: 4013. lass Bir 2: 291; DD 2: 8 (1391),
11 (1399); SD NS 1: 28 (1401, nyare afskr.)-, FII 3:
22 (1442), 134 (1449). laass. läs L. frf. vok. i änd.
lass- Bu 168; Bir 2: 291; Al 22. las- Bu 14l),
n. [/s/. hlass] lass. Bu 168. Bir 2: 291. RK 2: 4013.
lös vndan punga läse Bu 141. opta stiälpir litin
thuwa storö lasse Al 22. lifwith war stort som las
aff hö ib 9325. thry las böös VV 2: 3 (1384). FH 3:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
