- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
749

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - leka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

loka

743

leker

han FI llso. halffdelen aff päningommen vrm hwilka
the lekto 1’Mot). 9) spela, musicera, liiko oc sungo
MB 1: 314. ib 2: 123. hwat kant tw at lckä Di 108.
Iak söta noto i pipo Bu 1S2. lokto ... i sinom
liarpom oc tympanis oc manga handa look Bo 251. MB
1: 1()4, 2: 108, 148, 173. Su 134. thor oppa (på
psalte-rium) loka ib 158, 159. baswuor harpaleker ok alskons
leekara anbudh leektos Ltj 3 : 569. 10) spelas, ljuila.
Iiordho hon . . . vrghonar loka KL 345. Su 327. eth
lekande anbodh (instrumentum r/uoddam musicale) som
kallas psaltorium ib 158. — Jfr saman-, (il-leka.

leka,./. [hl. loika, /.] leksyster, väninna, värö til
saman lokor badha FI 1355. miin kära leka Iv 3773.
kalla snillena thina leko Su 384. MD (S) 216.

lekame o. s. v., se likame o. s. v.

lekan (leekan Su H8. lekon? se dara lekan),
n. [Jfr Sr. dial. lekan, lokane, äfvensom Isl. leika,
n. och leikandi, /.] 1) leksak, thz täkka lekanot
(jocale) Su 103. til kärleksens lekan ib. ib 118. 2)
lek. Jfr liarna-, dara-lekan.

lekare (leekare. lakare: -a KS 49 (124, 53). pl.
meil art. lekarna Di 106), m. [Isl. leikari] L. lekare,
spelman, gycklare, vil brnþen sin klaþe gywii, |ia scal
hon þem til kyrkiu äller kloster g.vwä, oc ey lekärom
SI) 5: 479 (1345, nyare afskr.). ängen ma . . . sända
lekärä fra sik äptir lönum til annars ib. ban hafdho
lekara laat ok clädhbonadh Bil 307. giuer thet lokarom
uk lydda rom KS 58 (145, 64). ib 49 (124 , 53). MB 1:
135. the lekara fingo ther dyra hawo RK 1: 1828.
lekara mz söto tona Fr 287. voro och basuner och leokaro

1 the processione TK 274. lekarin lokir alt vin
viun-iugena (est mimi uiotus propter lucra propria lotus)
GO 271. Bo 36. KS 39 (101, 41), 55 (l39 , 60). Iv 1746.
Fr 217, 1598, 2648, 3001, 3021. Al 3309, 3314. RK 1: 1391,
2194, 2: 5162. ST 53. Di 106, 107 o. s. v. iomfru mario
lekare (om en gosse, hvilken hans moder lärt att
dagligen i kyrkan "helsa iomfru mariam swa dyrlika at
allo vndradho the som tliz hördho") KL 93. Jfr
liarpo lekare. — lekara anbudh (MB 2: 228,
23o, 270; Su 83. lekara anbud ib 327, 314. leekara
anbudh Lg 3 : 569. lekara anbodh Su 77. lekara
andbud: -budom MB 2: 148. lekiara andbudh
Bir 2: 187), n. musikaliskt instrument, thz lekiara
andbudh som callas fidhla Bir 2: 187. lokandis j alla
handa lekara andbudom (in tympanis et tibiis) MB
2: 148. ib 228, 230, 270. Su 77, 83, 327, 344. Lg 3:
569. — lekara kyn (-kön), n. slag af Spelmän,
spelmän, alla handa lekara kön gingho för honom MB

2 : 246. — lekara sånger, m. [Isl. loikarasöngr]
musik, the döffdho allau lekara sang Al 331a. —
lekara toili m. ton som frambringas af spelman,
musikton. the döffdho fäst (för fastat the lekara tlioiia
Al 3316.

lekare, m. rättstjenare, exekutorf lokale och
länz-inän, som viidlio (för oudhe?) waro vslom spakom
mannom mz orätthom laghom I’a (Tung) 34. Jfr

lakkare.

lokatter, se liikatter.

lekbrodhil’, m. [Isl. leikbrúíir] lekkamrat. Su
386, 387.

lekbrodhir (legh- TK 270, 272. leek- LfK 247;
Fil 3: 80 (1446); B¥11 1: 248 (1446); VKR 14, 70; Bir

4 : 24, 5 : 37, 39. läk- ib 134), m. [/«/. lcikbrriiir]
lekbroder, i ett klosters brödraskap upptagen lekman.
LfK 247. — särsk. i Vadstena kloster hvarest funnos
jämte 13 prester och 4 messedjäknar 8 lekbröder, ware
brödher, brodhor hanis borquardzsson prester ok
bro-dlier joan magnusson leekbrodher BY B 1: 248 (1446).
FH 3 : 80 (1446). VKR 14, 70. Bir 4: 23, 21, 5: 37, 39,
134. PM LXV. TK 270. 272.

leker (leeker. pl. -ar. ack. leke för leka Bi

l), m. [Isl. leikr] L. 1) hastig rörelse,
h-ing-ilandt. ban sa ther vnderlik fiska lock At 9218. aff
thera (fiskarnes) leek (collusione) skulu paddona ok
frödheno nidhirfara Bir 2: 9. 2) lek, ras. wii
thu i leek gaa tha skalt thu look halda (si ludum
queris ludi I eg em parieris) GO 898. nianadhe them at
atirwända aff ohöwelikum lek KL 51. 3) lek,
gymnastisk lek, idrott, kuuuo bäter alscons leca oc var
thrifnaro til liandh ok häst Bil 300. snar oc rasker
i alla loko Di 1. — lek, spel, tif/ings/ek. jak saa
vudarlikin look (ludum) a banunne Bir 2: 36. — om
dans och kamplek som utföres af en björn, kan till biörn
ecke flerä lekä Di 108 (möjt. att föra till leka, v. 6). han
kan alla handa leka ib. bad osauttrix konung athan måtto
so flera lekä aff ysungs biörn oc wilde sia sinä weda
hunda til hanum ib. skuldo skoda thenne leek ib 109.
4) kamp, strid, the baalla thaghar ympse leek Al 1761.
ther kom tha saman en barder leek RK 1: 906.
myn-nes jdcr nakot aff hatwna leek ib 3864. wy haffuoui
wunneth thcnna look ib 3: 1514. ib 1633, (sista forts.)
6000. 5) lek, spel, del som företages af någon el.
händer någon, företag, gärning, böriar tu ön ondliau
lek Di 226. mz skam moudu ban then leek spilla 11K 3:
1786. gyptamaall gör thenna wiilla och optha godhan
leek för swänskom spilla ib 2641. tw fürsaagh oeu
godhan leek tha tw fraa konungh karl borth week ib
1791. iak wi| idor sadan lek kcnna ib 2 : 3650. han
hafuer thik 1111 ecu annan leek känt Iv 1673. 6)
spel. skaftauels lek MD (S) 201. leksens tauil ib. pa
höghro gield än som huar bär redho ined sik til leeks
eller ok til bordbit MEG (red. A) 55. ib (red. B) 60.
7) spel, spelbräde, tafuilith (nämt. var) lialfft aff robiin
. . . thän annan leek aff iaspis var Fr 433. 8)
spel, spelande, musik, pipara baswnara och altskons
leek man ther omneth liörc fik It K 2: 190. ib 5155.
sötor sånger ok leker gör gladhan gladhare ok stundom
drüfdhan dröfdharo Su 431. ib 159, 163. Bir 4: 54. iak
kan alla the lekä som i wilcinä land äre hade a barpor
oc fidlor oc alskötis strengolok (ec känn sia harpv oc
draga fitlv oc gigiv oc allzkonar strengleica) Di 108.
— musikstycke, melodi, swa optha han hörde nakra
sötha cantorlenor älla sötlia loka (canlilenus amorosas
v el similia) Su 21. alla wärdzlika lustelikasta leeka
(ter-restres melodiæ) ib 327. owcrgaar alla änglana sötasta
saugha oc all the sötasta lekara anbudh oc wäl
bidande loka (instrumenta musica/ia et symphonias) ib
83 (kanske snarare att föra till 9). 9) musikaliskt
instrument, lokto for varom borra i sinom liarpom oc
tympanis oc manga handa leek Bo 251. maria . . .
taghor sik look (tympanum) i hand MB 1: 321. loth
koma til hans frwr oc iomfrur oc manga handa
lustolika leka (seyttenspil) ST 113. ib 53, 420. 10)
skämt, gyckel, narri, j ]een, thz ey är lekir, mik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0759.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free