Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - liversot ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liversot
775
lof
lifnads-, renlive-, renlivis-, riddarskaps-,
südha-, ängla-liverne.
liversot (lyffwer sott LB 7: 237), f.
lefver-sjukdom. then tridhie (nämt. ådern) hether [niediana]
. . . hon skal slos fFor liffuersoth ok quidsotli ok sido
wärk LB 2: 62. ib 7: 154, 237, 238.
livilse? n. pl.t Jfr iiinaulivilse.
lo (loo), /.? lo, lodjur, meth maardh oc loo Ml)
485.
lo, f. [Fnor. Id] sänk äng, vid vatten liggande ting,
låg strand nedanför ett höjd. Se Styffe. Skandinavien
under unionstiden, 2 uppl., s. xin. i ortnamn, de
lohä-redh SD 3: 148 (1314, gammal afskr.).
loddare (lodhrare. luddare. lyddare.
lödd-are), m. [Isl. loddari. Mnt. lodder, loderer. Mht.
lotter, lodder] gycklare. Jfr Rydqvist, Nordens
äldsta Skådespel s. 14 f.j Ljunggren, Svenska Dramat
s. 116 f. soine hittas the som . . . häldor plägha
nakan ondzskap som lokara oc lnddara (Cod. B
lodd-ara 537) MB 1: 135. thet är kununglik rätvise . . .
oy olska ok föd ha lüddara ok lakara KS 49 (l23,
53). giuor thet (o: kronona ingiald) lekarom ok
lyddarom (Fragm. lodhrarum 15) ib 58 (145, 64).
lodh (loodh. lot FM 75 (1483, daniserande)), n.
[Mnt. löt, lode] eg. bly; af bly el. metall gjutet
föremål. 1) lod, kula, gevärskula, lod eller piil LB 7:
291. pil oc lod ib 292. pwlwer oc lod PM 24. bleff iag
skwtthen mz ett lod It K 3: (sista forts.) 6126. ib 4797,
4819, 6127. BSII 5: 11 (1504), 214 (1507), 480 (l51l). PM
4. ill iern sleffwa at stöpa lodh met FH 4 : 84 (1499).
ib 83. 2) lod i ett ur. swa som hängiande loodh
(perpendiculum) vidh orlogiuni nalkas til sit tekn Bir
3 : 425. 3) vigtlod. en wäxskal mz sin lodh (pondere)
MD (S) 306. 4) lod. ss vigtenhet, ona sylffskeedh
om fyra lodh SD NS 1: 6 (i40l). swa got mynt at
wäghna markin balder hal|f fiortonde lodh silffuer SJ 3
(1420). lodhit (d. v. s. ett lod silfver) för x skillinga
gik RK 3: (sista forts.) 4598. ska) hwarth hwetebröd
wåga tol|f lodh BS 35. ib 34. SO 168. Fil 5: 166 (1495).
FM 75 (1483, daniserande), 201 (1504), 202. LB 2: 11, 71,
7: 219. 221 o. s. v. PM XLil, xi.lll o. s. v. ena v
lodha skedh BSll 3: 145 (1463). ena iiii lodha skedh
ib. ■— Jfr bly-, lliirdhungrs-, hakabysso-,
iiiru-lodh.
lodha, se luþa.
lodhbyssa (loodh-, lotbysse), /. [Mnt. [-löt-husse]-] {+löt-
husse]+} lodbössa, i blandh swänsko waare Jodhbyssor
vc [500] än möer RK 3: 3997. iiij kammarohyssor
. . . item vj loodhbyssor Styffe, Skandinavien under
unionstiden, 2 uppl., s. 285 (1444). vj lot bysser FM
76 (1483, daniserande). iij lotbysser ib 77. BSll 4: 296
(1501), 6: 480 (l51l).
lodhia, f. [Ryska lodija] lodja, ett slags bland
Ryssarne nyttjad båt med platt botten, rytenis . . .
do-ducentibus expcnsas mercatorum de koggonibus
ipso-rum ad novogardiam tribus ad majus in qualibet navi
dicta lodhia securitatem conferimus SD 2: 184 (1295,
ef t. nyare aftr.). Jfr ib 645 (omkr. 1230, ef t. nyare
qftr.). Jfr lydhia, lydliugliia, liidhia.
lodhiii, se ludhiu.
lodhrare, se loddare.
loe (ack. loa MELL B 30 var. lo ib 30. loo, se
ladhu loe. med art. loan MB 2: 211), m. L. loge.
gak swa j loan (aream) MB 2: 211. hon gik pa loan
ib. Jfr ladhu loe.
lof (looff), m.f [Mnt. lof] sida från hvilken
vinden kommer, löpa til lof, lofvera, kryssa, löpa til
looff til baka PM 60.
lof (luf L. luff SO 28. dat. loui Bu 193. lofwi
Bil 123. loffui Bir 4: 61. löwe SD 4 : 465 (1335,
nyare afskr.)- MB 1: 302. lufwi SO 18. luffwi MB
2: 269), n. [hrl. lof] L. 1) bifall, tillåtelse, lof.
bedes lof af kunugcnom Bu 187. vil iak tel iertisalem
fara mz ]iino loui ib 193. SL) 4: 465 (1335, nyare
afskr.). taker nokor vton lof eller legho häst eller
skyuth annärs mandz ib 466. ib 5: 378 (1344, nyare
afskr.). Bil 123. Bir 4: 61. wthan wärkmestara lo|f äller
kämenera luff SO 28. ey niagh hustru äpther bondha
syn haldha gerningh äller swena mera än j [l] ar wthan
sin (för sit?) lo|f (ulan utt hafva fått särskild
till-låtelse) ib 17. for än oldermannen haffuer stempna loff
hem giffuit (hemförlofvar upplöst) ib 118. mz idert
loff wiil iak spöria ider hwat idert naffn är Di 143.
mz titli loff (wledförlof) at sighia Su 119. gafuo haiiuni
loff at fly Bil 127. Bir 2: 154. iak tok tha loff at ga til
sänga (tog godnatt; Cod. B: iach tok orioli och gik
til sengia) Iv 240. togo loff (tillåtelse att fara,
afsked; teer . . . orlof) Di 111. — tillåtelse att hafva
frihet från arbete el. trång, ledighet, maghorn wi
vn-derstanda mz siw dagha löwe owinnelikt frälse MB 1:
302. — Jfr for-, hem-, or-lof. 2) löfte, the
thry lofuen som är lydbna reuliehoyt oc faticlidombir
VKR 44. ib 8. brytandho sattan dagh. bre|f, loff oc lyffte
PM 14. 3) bifall, beröm, pris, lof, ära. man faar
oppta loff for litith GO 392. ofrestadh af thera lof ok
sinikir Bo 104. afunna androm lof ellr godha fräghd KS
25 (62, 27). at the haui sielue lof ok äro ib 26 (66, 28).
huart got kläfe ok väl litat hanar sit lof Bu 49. äru
. . . alle hälghe män got lof värpe ib. gvþi tel heþer
ok hans mo]ior mariu mö ok sancto dominico ok allom
halgliom niannom tel lof ib 3. ib 503. Bil 124. MB 1:
137, 318. til guz lof Bu 29. ib 530. MB 2 : 269. — med
gen. thäs. thäs gafwo honum marghe loff Al 354. thäs
liafwi alexander loff ib 676. ib 3822. gudh wardhy täss
loff RK 3 : 3352. — lofsägelse, lofsång, gafws tha
gudhi thu loff ok thakkir for thu iärtighne sender
(giordhos) Bil 253. sungo twonne gudz loff ST 14.
siwnga eth ware frwa loff, som heter: o florens rosa
etc. SD NS 1: 304 (l403, gammal afskr.). lofwande
gudh mz lofwom oc sangom (hymnis et canticis) Bir
2: 11. ib 3 : 299. — Jfr hägomn-, manna-, iillg-la-,
iinne-lof. — lofs eþer (lufs-), m. L. — lofs
gdädlli, /. jubel, war takin . . . mädh lofs glädhi
Bil 216. — lofs lilldll, n. ljud som uttrycker lof.
wari thera sangher fullir mz loffs liwdliom (sit cantus
laudis sonora) Bir 4: 53. — lofs llliissa, f. [Jfr Isl.
lofmessa] messa som sjunyes till någons lof el. pris t
ware ganszke radheliget eder nåde lathe lysä j alth
biscopsdömeth om loffsmessar pa alle syder FM 412
(1509, samt. rif skr.), ath the verdogis till hölle loffs
messer i theris domkyrkor gudhi till loff heder ocli
äre och alle helge swerigis patroner IISH 20: 59
(1506). — lofs offer (-offor), n. lof offer, offra þöm
lof. som lofs offor sömo Bu 503. — lofs röst, /.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
