Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - macedon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M.
macedoil (-ar), m. [Lae. macedo, -onis]
Macedonier. hau war 011 macedon liik Al 2828. swa giordho
perse ok inacodona ib 27S7. ib 2544 , 2835, 289a. han foor
ij macedons klädha sidh ib 2811.
ni|l|) (-ar. -ir?), f. [Fdan. maþ] mad, sänk äng.
pratum dictum madha SD 5: 145 (1343, gammal
qf-skr.). meth . . . strümom ok madhoni ib NS 1: 60
(1401). — i ortnamn, intor fløthi mose Si guistlingæ
madæ SD 1: 567 (1279). i olgmader ib 3: 485 (1320,
nyare afskr.).
majicr (maþar Bu 145, 197. madher Bil 84; SD
4: 408 (1335, nyare afskr.)\ Al 7160 (i rimsl.)’, MD 160
(i rimsl.). mader (i rimsl.) ib sis, 320, 351. madhir
MB 1: (Cod. B) 527, hvilken form är den i Cod. B
oftast förekommande nom. af detta ord; se MB 1: 568.
mander (i rimsl.) Al 909. vanligen man. med art.
madherin enl. MB 1: 568 i Cod. B oftast då Cod.
A har mannin. maþrin L. madrin Bil 579. vanl.
mannin el. mannen, gen. manz. mans. dat.
månne. ack. man. pl. nom. män. männe MB 2:
94. gen. manna. dat. mannom. männom TK 273.
ack. män. med art. nom. männinir L. männene
KL 151; stadzmännene Lg 429. aclc. männena MB
2: 5, 94; köpmännena Bil 628), m. [hl. mair] L.
1) menniska, majmr är manno likastar Bu 145. manz
iin-lito ib. öpto han wara mere än man Bil 112. fik han sua
myklo mero hugnaþ af gupi. at han hafþe niindro af
mannom Bu 149. han saghþe ... sik vara diäwl ok oigh
man ib 8. en vlualdc com ok talaþc som man ib 515. han
(o: guz son) vildo madher warda at frälsa mannin Bil
84. göra man gudhi homelican oc likan Bo 15. hwath är
mannon thes, at thu hawär giort hanom slijka wirdning
KS 2 (4, 2). är mannen äpte sin naturlik skipelse
skap-ador mit mallen ängla ok wäri]zlik diur ib 2 (5, 3).
skal kunung thz wita ok hoxa, at han är ey åtenast
man, utan är ok mera än man och minna än gudh i
thesse werld ib 14 (32, 15). mannen är skapadher til
wit oc vnderstandilso MB ls 83. mannen . . . liffwor
i litzlan tima lf K 44. mannin hawir sin vilia mik
genwärdoghan Bir 1: 203. thin siäl swa som ok hwars
manz lifwir äwärdholika ib 65. j huars manz hiärta
ib 2: 25. skulu onde män pröua at thz är ey min
skuld at the äru onde ib. wädher är okunnogharo
marghom mannom än watn MB 1: 73. ey är annat
Ordbok II.
nampn vndir himpnom gifuit mannom j hulko oss hör
hela vardha MP 1: 31. pröua the thot mcdh naturlikom
skälom ok suå mcdh manna skäloui ok äptedömom (skäl
och exempel hämtade från menniskolifvet) KS 7 (16, 7).
allom halghom mannom (helgon) tel lof Bu 3. at iak
skal orsaka mik for minom ängloin ok allom minom
hälghom mannom Bir 1: 202; se vidare wuler [-]ie-laglier-] {+]ie-
laglier+} 1; jfr äfven ð. han kröp ij myrkith man
om man (förbi den ene efter den andre) Al 2331. honum
var äruodhis ful gerning j yttro mannenom som är
til sin licamma Bir 3: 380. honum var ey altidh
ando-likin hugnadhir aff indra mannenom ib. läthin thy
borth gamb]a mannen (den gamla menniskan, dm
gamle Adam) oc iförom os thon wngha Sn 92. ib 31,
254. j förin idhir j nyan man MP 1; 126. nw ma nakar
man wilia androm antiggia tala eller göra skadha MB
1: 460. thz är omöghelikt at nakar mander thz bort
föra (för förej Al 909; jfr 6. — i allmh. andligt
väsende, then onde mau (djäfvulen) Fil 5: 156 (l49i),
— åtföljdt af ordningstal betecknande den ordning,
i hvilken menniskor räknas vara med hvarandra
beslägtade. war enoch siwude man (afkomling i sjunde
led) alf adam MB 1: 2. jak hämpnis foräldra
synder aff söne oc sonasöno til thridhia man (led) oc
fiärdha minna owina, än minom winom lönir iak lydhno
oc älskogha mz miskund til thwsanda mau ib 332. ib
183, 184. BS1I B: 101 (1506). — pl. närmande sig
beteckning för obestämdt subj. (jfr 6). lians fözla: som
män kalla (man kallar) iul Bu 61. ib 203. thär til at män
mattin þat gömä wir skipum SD 1: 668 (1285, gammal
qfskr.). — gen. pl. förstärkande vid superi, manna
rätuisasto Bu 197. ib 193. Bil 304. prestin häiina fadhir
doo manna först äpte hona ib 879. 2) man, karl. i
mots. till qvinna, kuna giallo all bruth siin sum madher
SD 4: 408 (1335, nyare nfskr.). män ok kono Bu 3. KS
46 (ll8, 50). — man, till mogen ålder kommen, för än
han wardher madhor Al 7160. tha han är komyn til
mans (till manbar el. mogen ålder) Di 261. han war
til manuo kornen oc hcr henric biidzce war oth baarn
FM 6: 230 (1516). — man i mera allmän betydelse
(icke alltid med säkerhet att skilja från 1), äfven
man ss medlem af ett samhälle, krigare o. t. v. at
]ysis opt firi allum manum (för raannum) SD 1: 668
(1285, gammal nfskr.). wäri frither mällin aldra manna
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
