Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - malata likne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
malata likne
13
m ni 111 b er
liialatn likne, /. = liialata likn. scer prester
malata liknc a lians hwdli MB 1: 361.
liialata lliark, n. tecken till spetälska. MB 1: 362.
malata ]tlaglia, f. spetälska. MB 1: 361, 362.
malata sot (-soot MB l: 469, 5U7. malatus
aoth LB 2: 59), f. [Jfr Fnur. màlättusdtt]
spetälska. MB 1: 469, 507. LB 2: 59. Jfr nialatsot.
malata stadhcr, m. spetälskt ställe, af
spetälska angripet ställe på kroppen, scer prester . . .
malata stadliin niecr inswnkiu än auuath köt om kring
MB 1: 361.
malata teku, n. tecken till spetälska. MB 1: 362.
Jfr malato tckn.
lualatill, adj. = malata, adj. nw är licnna
lial-wer likamc malatin MB 1: 396.
malatmail (mallat-) 1 m. spetälsk man. leo liig"
cllie mallat (senare ändradt till cn spitälskau) mail j
sina sängh Bil 775.
llialatsot (malath soot), f. spetälska! hysterit
siuaps rökir . . . sigx wara godlier foro malath sout
ok foro krauipo soot (steræ causas siccando juvare)
LB 4: 345; jfr Rydqvist 3 : 284. Jfr liialata SOt.
malatti, m. L. jfr malsatti.
mille (maale), m. [/si. mill] L. eg. aftal,
öfverenskommelse; öfverenskommen afgift; en viss afgift till
prest. Jfr Hildebrand, Sveriges medeltid 1: 289, 293.
pro pensiono . . . ilicta maala merceuuarius quilibet
soluat sacoriloti duas vinas telo S/J 2: 237 (1297).
soluat sacerdoti intcgrum maala ib. propositus
vpsali-onsis habuit . . . pcusioncm dictam male scilicet duos
donarios do quolibot rustico in tiundia ib 5: 304 (1344,
gammal afskr.). ib 305. — Jfr lliona-, klokk-
ara-, offer-, smör-, spaiina-, öds-, öxa-male.
— mala karl, m. L. eg. man hvilken ss lön för
odling åtnjuter vissa års besittningsrätt till jord?
nyodlare, torpare (jfr nästföljande llialpj. Jfr Amira,
Altschwedisches Obligationenrecht s. 620. haffui jngen
mala käril wald mera ako hafwa a snodh än sik till
widha brandz TB 79. villicus vel colonus aut noualium
oxcultor dictus malakarl SD 4: 506 (1336). — iualil
man, m. L. — mala ruf, n. L.
male (malle. maale), m. [£«. dial. màle]
(be-byggd) intaga à utmark, torp. Jfr Linder, Om
allmogemålet i Södra Möre härad s. 112 f; Thulin, Om
mantalet s. 39. i ortnamn, vlffsmaala ... et brudda maala
SD 4: 598 (1338, nyare afskr.). in predio dicto
quær-naimaliB ib 5: 290 (1341, nyare afskr.). medh cno porppe,
aum heto kimbbara malle ib 6: 180 (1350). i yttrahulta
mala ib l\rS 1: 423 (1405, nyare afskr.). malätorph
BY/I 1: 167 (1359, nyare afskr.). giälaxmalä ib. i
ma-labuþum ib 170 (1363). waau boffwdgard, som kallas
tangby, oc eth torp thor vndir liggir som hotir
jn-golffsmaale ib 267 (1469). — Jfr lit-, ödlie-inale.
llialedia (-adhe)J v. [Mnt. malodieu. Lat. [-inale-dicero]-] {+inale-
dicero]+} förbanna, förbannadho och maledicdhc (för
malediedhe ’!) badho stäkit ocli ercbebispen I/Sll 24:
103 (1517).
Ilialia, /. [Mnt. mallie, malge. I tal. maglia. Franska
maillc. Aflat, malia] malja, ring i en pansarskjorta el. i
en pansarlik betäckning. — llialio liaillisk.’
(mala-harnisk), n. af ringar sammansatt harnesk, ott
malaharnisk SI) NS 2: 56 (1408, nyare afskr.). —
llialio hosor (-huso), /. pl. pansarbyxor, af ringar
sammansatt, benen skyddande betäckning. I. par
majio-liuso SD 4: 710 (1340?). — malio kraglii
(malga-FH 4 : 84 (1499)), m. pansarkrage, brynjekrage, af
ringar sammansatt, halsen och kroppens öfre del
skyddande betäckning, ther vndor (under vapenrocken)
hafdhc ban een maliokragha (motsv. Danska text har,
v. 98, ther ower baffdä han jeth halsbierk) Fr 149.
Fil 4: 84 (1499). — maliotygll, n. pansardrägt, af
ringar sammansatt, af en öfre och en nedre del
bestående, kroppen skyddande betäckning t habot socum
do-minus rex cottidio .1. par maliotygh SD 4: 710 (1340?).
mållös (malös: malöse Lg 540. maallðs:
-lösan KL 290. maallöss Lg 3 : 366. maallóös
Al 2545. maalös Bil 830. maalloss Lg 3 : 362.
mol-lööss FM 522 (l.ill)), adj. [hl. màllauss] mållös, vardh
kiättara klärkir thaghar mållös Bil 831. ib 830. Al 2545.
KL 290. Bir 2: 198. Lg 546, 3: 362, 366. FM 522 (1511).
Iliallliau (maal-), m. målsman, förmyndare,
brände .. . akra sins mnalmanz (Bu molz manz 176) Lg
973. Jfr mals inaþer.
|||almare, m. [Lat. marmor] marmor. —
llial-luara ston, m. [Isl. malinarasteinn] marmorsten,
marmor. satto ön malmara sten at hänna hofdiim Bil
428. aff malmara stona gröna, thor godho äro ok sköiiii
FI 978. bryta malmara sten Bil 360. Jfr
malinar-sten, marmorsten.
Ilialmar Skrill (-Skriin), n. marmorskrin, hans
malmar skriin gifuir olei swotta Bil 578.
malmarsten (-steen, malmur sten Bil 36i),
m. — malmara stoll, thz var giort aff malmarstaen
Fr 363. Bil 361. Jfr marniorsteii. —
liialinar-stens graf (malmorstens-), /. graf af marmor.
KL 128.
malmber (malmer Su 225, 227. -ar), m. [/»•/.
malmr] L. eg. stoft, sand. 1) sandig mark,
sandfält. ss namn på förstad vid Stockholm, brat aat
malmen rympdo tho RK 2: 8960. the beeladho baJho
malm oc bro ända ib 3: 955. ib 968. vp a malmen SJ
53 (1433). SO 187, 196. pa badba malmarna ib 31. ib 98,
110, 158, 197. oppa norra malm RK 3: 2225. SJ 37 (1436).
a sudhro malm ib 48 (1430). juxta syndræ malm SP 2:
56 (1288). in syudramalru ib 57 (1288). ad plagarn
boiea-1cm dictam nyrramalni ib 94 (l29o). pa sydhcr malm RK
2: 4416. 2) malm. opta finz gul j hardhom malm Bir
2: 151. ib 3: 6. ett sölffberg . . . thor malmen war
mykit 1’yn oc klar RK 3: (sista forts.) 5696. —
metall. hwar gul ok görsama ok alscona malm latir vaxa
j iordhinne Bil 534. milllan al the thingh som iak
skapadho äru min ordh . . . wilrdogast swa som gul
owir alla malma Bir 1: 235. aldra banda malma kön
ib 3: 245. ib 133, 279, 353, 4: 157. MB 2: 238. — malm,
brons, koppar, thiissa materiam lätu roiuara mester]ika
göra mz stöptum malm Bil 375. smältir ginstan swa
som malmbir (at) Bir 1: 89. ib 2: 17. aff malm ok eer
Al 4025, 4454. kopcr, messing, malm, till oc bly GS
51 (1450). mz silffwir oc gwl oc malm (tere) oc järn
MB 2: 57. tafttor aff malm äller koppar (tabulis ainis)
ib 242. ib 272. wäl liwdliando malmer Su 225. ib 227.
— bi/dl. thäiinc pauo är aff bätro malm (tere) än
then som foro bonum var Bir 2: 247. — Jfr iärtl-,
iäriibiärgs-nialiiiber.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
