Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - morsäla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mörsil] ii
60
■not
mnrsiila (morsela. -at), v. taga morgvnbilen,
ata frukost, tha the inoxsäladli (Cod. B morselat)
hafdho thera ürs the krafdho Fr 1779.
mörtar, m.f — luortare. stöth tz i morthar
LB 7: 77.
mortare (martare: -ara LfK 85. morture:
-ura LB 5: S2), m. [Fnor. mortel-. Mnt. mortër. Lat.
mortarium] mortel. 1 mortare med sytli stüth Fil 4:
83 (1499). en lithen mortare ib 5: 237 (1524). 81) 3:
287 (1316). LfK 85. LB 3: 108, 4 : 346, 5: S2, 7: 75,
307, 335. PM X LIV, L, LI, Mil. Jfr 11101’tar.
llios, n. [Mnt. mös] Jfr miolmos.
nios (moos Lg 672. mws), n. [i’. mos] 1)
mossa, thz brände iämfast som nakath mws Al 2334.
Lg 672. 2) mosse, thon wägh the ridhu tbor war
enkto vtan mos ok kär Al 4136.
mosi (mosse; -a HK 3: 997. maase: -a ib 2:
8749. mase (ack.) BSII 5: 63 (1505). musi. mwsi),
m. [Isl. mosi] L. 1) = lllOS 1. fan bladh ok mosa
lo 3554. 2) = lllOS 2. per medium mosæ SI) 1:
566 (1279). eot rädholikit diur . . . jäghade en mau
wth a 011 musa Bil 614. luosin tbydher väruldena ib.
Hyr ... i mosa oc käär TIK 1: 71S. mz bergh skoga
mwsa oc sioa ib (Ny början af Gamla Kr.) s. 164.
ib 2: 6200, 8749, 3: 997. MB 2: 49. BSII 5: 63 (1505).
■— i ortnamn, inter fløthi mose Si gnistlingæ madæ
SD 1: 566 (1279). bredo mose ib 567. ad grynsmusa ib
688 (1210-16, nyare afskr.). in mioaiuosa ib 453 (1270).
in rythamosa ib. in bræudamosa ib. sturubeksniusi ib
3: 719 (1326). i kälösa lnusom ib NS 1: 180 (1402). —
sandhedl zabulum musi GU 2. — Jfr illltlliosi.
IllOSte, v. impf. [Mnt. mostc, impf. af moton; jfr
matte, impf. af lliagha, se detta ord 8] måste, the
mostc alt bidha RK 3: (sista forts.) 4492. jach lnosthe
ther rodli til fynna motli thenna vintther, ehwat thot
kwste kan VD 1: 226 (1516, eft. aftr. hos Laugebek).
jach most.be alsforthy lompoligä stralfaa thäm ib 227.
jach mosto lattlia driffwa i morgon ib (1516? ej’t. aftr.
hos Langebek). jach mosto i morghen scriffua nyth
mantal oppo skattho sölft’ ib 228.
moster (moosther: moostli RK 3: 306.
musth-er: musthen LB 2: 10. mwst RK 2: 5169; LB 7:
141. mwsth ib 2: 51 (ack.), 7: 14l), m. [Fda», 1110st.
Jfr Mht. most. Lat. mustum] must, saft som
jires-sas ur drufvor, drnfsaft. iak togh wiinbärin oc
kristo mostin i karith MB 1: 235. Al 1011. Su 77.
—•fruktsaft, fruktvin, ey drukkin i wiin öller nakar
most aff nakarsskyns frwkt (vinum el siceram) MB
1: 431. öll ok 1110st miöd ok wiin war allom
mannom ther ospart 11K 1: 2031. bar os foro badlie viin
ok most Iv 228. ib 846. Al 2268, 6240. RK 2: 5169,
7232, 3: 306. LB 2: 51. LfK 86. — i allmh.
växt-saft. hennes (salvius) mwst LB 7: 141. hans
(krassens) mwsth ib. moster aff henne (a: wägbredha) ib
5: 80. mostilior aff häniia rotorn ib. hänua most ber
ib 81. drikker man mosth aff te yrth ther bwna
hether ib 2: 31. taghi nätzlan och gniUho mz lioniio
benen . . . och läthi then mustben ve) dragas in
i honeth ib 10. — Jfr märke-, rosen-,
iiplo-moster.
mosilglior, adj. mosslupen, thän stoen som opta
röris han wardher oy mosugher GO 587.
mol (rnoot), n. [Isl. mot] L. möte,
sammanträffande. fik oiis fatöks manz motli (mötte en
fattig man) Bil 611. en vng qwitina kom i liioot vidh
lian KL 284. tha kom . . . jomfru maria j motli widh
(mötte) diefwlin ST 71. ib 297. thy (för thu) skalt
ey t.hro oppa drüma, ey o]ipa motli ellir foot]|, oc
tliro ey atli con människia hafwir bätro motli än
annor (att det är bättre el. lyckligare att möta en
menniska än en annan), oc oy at nokot dywr hafwir
bätra motli iin annat ib 33. — Jfr ars-, bya-,
gatu-, härra-, lidh-, liillia-, maua|ia-, muiika-,
prästa-, siii natta-, viiggia-, viigha-mot.
-a mot (åmot. aa moth. a moot. aamoth.
aa-rnoot), ss prep. ocli adv. [Isl. ti möt] L. A) ss prep.
med dat. el. i dess ställe ack.; stundom följande ej’ter
tillhörande subst. el. pron. 1) emot, till mötes, kom
a rnoot sinom herra Bo 247. liaffde konungen rath sik
wt a mot falantin Va 26. kooniom wi aamoot (kommo
vi till möte el. sammanträffade vi med) warum godhum
ok wittrum raadhgiwm SV 4: 464 (1335, nyare
afskr.). ib 5: 374 (1344, nyare afskr.) — om rörelse i
fientlig syftning, enä reysu vt sändii a mot guþz
owi-num SV 5: 566 (1346); jfr 5, 6, komo a mot þem
þo Him heþuo kunuga Bu 177. drogh lioiium aa motli
RK 3: 1414. 2) midt emot. til sit bordh lioiuiin sitia
loot widh annan ändan sik a moot At 2258. 3) i
utbyte mot, till gengäld för. a mot thenna korlek ok
gotgoruiiiga liaua the hcdherlika ok rcnliwis frv mik
hugnath ok äradh oppa tolf marker swenska
pä-niuga SV NS 2: 117 (1409). 4) om (fientligt)
sinnelag el. handlingssätt: emot. galin ok grymber a
mot cristno folko Bil 434 . 5) emot, i strid mot.
hwar sum a|iruni gör a mot SV 1: 670 (1285,
gammal afskr.). sum þeem göra a mot ib G69. sum slikt
talar a mot riddärä ib. hwar a mot gör päuiinä staþuii
ib 668. [10 alinoghan ofri[ia a moot kununglikan riiiit
varn, oc Jiessom stafgliä ib 5: 376 (1344, nyare
afskr.). at wä|iia a mot ]iere uäfnd ib 378. ib G05 (1346).
luua |länna (för bäunq) liua ii renliuc a mot iuþa
laghum ok siþum Bu 5. tha giordhe iak a mot niiiiz
herra budhi Bil 487. thy at lian at forhudhiia fruct
åmot lydhnonuo Bir 4: (Dikt) 274. äligom fiskoni ärom
wi a moot Al 6082. hiollo badlie domareno oc
coiistun-tinus åmot tliem mz siluestro Bil 84. läto silc angra
aff allo hiärta: at the lyddo synion inago a mot haiiuni
(Petrus) ib 118. ■— emot, i strid mot någons vilja, vtan
thz bonum a mot gar FI 1082. thz war almoganoin
enkto åmot RK 1: 172. 6) emot, till bekämpande
af. prodikadhe mästar aruald j rom a moth klärka
giri til thera rikedoma ok gen thera kräselicom
lif-nadh Bil 782. sääth ... ey thz mik aainuth äller
til swaars Su 121. — emot, till skydd el. hjälp mot.
aniot.h botalüst maal krista wid riff ok thool GO 958.
B) ss adv. emot, till gengäld, wy wilioin bränna ather
a moth It K 1: 2990. — Jfr här-, thviirt-, Jiiir-a
mot. — a möte (amote. a matte SD 6: 7 (i34,s,
gammal afskr.)), ss prep. och adv. [Isl. á möti] A)
ss prep. L. med dat. el. i dess ställe ack.; stundom
följande efter tillhörande subst. el. pron. emot, i strid mol.
sta a möte diäfwlsins skotom oc frestilsom Bir 2: 173.
amote frestilsom standa ib 254. sta amote thorn hälgha
anda ib 75. kungör ok teer hardhan dom amote enum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
