Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - myndeliker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
in yndeliker
69
mynta
BSH 3: 185 (1467, nyare afskr.). ib 4 : 254 (1500). —
Jfr munlika.
lliyndoliker (-lig), adj. [Mnt. muntlik] i laga
ordning utfärdad, laglig, myudolige brett’ ocli budb
BSH 19: 151 (1506).
lliyudeliker (-lig), ad). [Mm. muutlik] muntlig?
eders scriffuilso och niyndeligo befalinger BSH 24:
35 (1512). BSH 5: 531 (1513), 532.
myndeliklict (myndelighet), /. stånd,
värdighetf swa ath ther motto giftues fonga mot foiiga, effter
liwars thcra myndelighet pa baade sider BSH 5: 426
(1510).
myndogher (-ooh. -ugher. -ig. möndogher.
möiidegh. minnogher. «. myndogt MB 2: 27.
mindogd SD NS 1: 154 (1402, gammal uf skr.)), adj.
f Fdan. myndig. Mnt. mundich] egande makt el.
btfogenhet. 1) myndig, som råder öfver sig och sitt gods.
til thes at barnet komber til myndoch aar SJ 274 (1459).
2) myndig, mäktig, betydande, ansedd, en mäktogher
grewo, myndogher oc karskor man Lg 332. j sina
tie-nisth bådo han en myndog man RK 3: (sista forts.)
4223. ib 1: (Yngre red. <f LRK) s. 272. Lg 3: 467,
478. ön wärdogher oc mykyt inyudogher doctor i the
hälge skrifft ib 433. 3) bemyndigad,
befullmäkti-gad, med laga uppdrag försedd, bauer mik giort
mektogan ok myndoghan . . . the forsagdä tompt
at sälia SD NS 2: 103 (1409, gammal afskr. ). ib
215 (1409). FH 2: 86 (1432), 115 (1438). havar siint . . .
ön sin myndugha foghata Lg 181. mz myndughom
brelfdragharom MB 2: 193. sände sin myndoga bud at
binda fridh mz honom ib 323. ib 27, 263. Lg 3: 294.
idor myndigo scnningcbud FM 165 (1504). sändha segh
iiii (4) möndogha män BSH 5: 196 (1507). ther pa
haffuor han j och wij haftli optha minnoghe bodh oc
scriuelso oss i millan BSH 16: 131 (1497). myndoge
mon till honuni sände RK 3: (sista forts.) 6079. en
myndogh hoop tha moth them ginge och bogynto för
rydzsoland dagtinge ib 4895. wnder myndoga notarii
instrumonth PM LXI. 4) laga kraft egande, i
laga ordning utfärdad, laglig, anamc boscrifuit vndir
niyndugh incighlo ellir witne liwat ban for sik findir
VKR 40. Bir 5: 124. oth mindogd, opit brcff SD NS
1: 154 (1402, gammal afskr.). pa linilka stiktan hafwa
confessor gcneralis ok flere bröder j sama clostro .. . mik
lofuat theris myndoga broff FH 5: 98 (1485). — laglig,
lagligen gifven, myn frii möndegha morgängaffuo BSH
5: 495 (1512, daniseratide). •—Jfr ful-, o-lnylldoglior.
mynne, ». Jfr amynne.
mynt (mint Sü 5: i6o (1343); SJ 38 (1426), 78
(1436); -it ib 69 (1437)j -eno SD NS 1: 8 (1401).
minth ib u (i4oi) o. s. v.; Bir 4: 94. mönth FM
230 (1505)), n. och f.f [Fnor. mynt, f. Ags. mynit,
mynet. Mnt. munte. Lat. inoncta] L. 1) mynt,
myntstycke, han är sua som inyntara swon . . . hulkin
soln saman bliiso oc slaar sit mynt Bir 2: 57. vm
rikom ok välloghom konungo offradhis oc
presonto-radliis mång mynt ib 154. fals mynt thz som synis
wara rät mynt ok är ey KS 28 (70, 30). Bir 2: 58,
59, 3: 134. — koll. mynt, myntstycken, präglade
penningar. vm nakar herra giordhe sik krono älla
fingir-gul älla kar til sina uyttelikhet aff thy mynto älla
inalm soln bonum presenteradhis Bir 3: 133. at j
]athen slaa idhert oghit mynt j idher rike MB 2 : 274.
— mynt, myntsort, swa göth minth at sex marc
göra ona lödhogha marc SD NS 1: 11 (1401). ib (1401),
26 (1401) o. s. v. SJ 38 (1426), 69 (1437). þet mint S0U1
nu gar SD 5: 160 (1343). thäth mynt som nu gangyr
ib 557 (i vidim. fr. 1373). tolkit mynt som nw i
aho goor ib NS 2: 103 (1409, gammal tf skr.), ib 1: 8
(1401). hundradha mark swonska päninga stokholmst
mint SJ 78 (1436). sagdo han at han wille jngen
räffwilsko penighe haffuo vtlien alth swerigis mönth
FM 230 (1505). gifwe en päning thz mynt som gänkt
är Bir 2: 336. giffui en päning gangandis minth ib
4: 94. myntet skulde blilfwe wid macht HSH 20 : 260
(1508). thu haffwer fwnnit gambla kesara halfwor oc
pänigga myntotz kwngör os thz Lg 439. för thy
at the ey kiindho thz mynthot ib; de båda sistn.
ställena kunna föras till 2. — Jfr gul-,
kli|l|l-ings-, kopar-, silf-, stokliolnis-mynt. 2)
prägel, fals peningr som bauer rät mynt KS 28 (70,
30). 3) mynt, myntverk, swa ath tliedh (näml.
silfver) kommer på myntidh, som gamalth och soortli
waridh haffwer DD 1: 142 (1489, eft. aftr. hos
Lan-gebek). allä niynthemostoro swonä som ther kommä
och tiänä viliä ther oppa mynthen HSH 19: 15
(1497). tho honom tiänä paa mvnthon ib. screff iach
wp tiil . . . myntet i stocholm ib 24: 50 (1516). ath
jach haffwer nw sänth in oppo vosteros myuth . . .
150 og 43’/i lödig mark sölff DD 1: 226 (1516, eft. aftr.
hos Langebek). — mynt, mynthus. liafua . . . ena
stadziiis tompt, som beläghin är i m&llen myntit ok
honrik libbonhusens gardh SJ 69 (1437). uppo widli
mintit ib. — mynta mästare (myntte- HSH 20 : 26i
(1508). möntemestare. myntomestare.
munto-mestare. gen. med art. myntemesterns SJ 267
(1456). myntomestarns ib), m. [Jfr Mnt. [-muntmest-er]-] {+muntmest-
er]+} myntmästare. RK 3 : 339, 342, 349, 2870. GS 52 (1453,
orig.). DD 1: 142 (1489, eft. aftr. hos Langebek), 143.
HSH 20 : 261 (1508). — ss tillnamn, keste rolff
munto-mestara SJ 36 (1426). heghner myntamästare BYH 1:
263 (l46l). lot vp heyna muntomestara en gardh SJ
267 (1456). swnnan myntomestarns erffwe ib. vtmedhor
myntemosterns gardh ib. thenna gardon saldo lier
marthin lindorm myntomestaronum ib. i närwaru . . .
hoyno möntomostara ib 279 (1460). ib 285 (1460). — i
ortnamn, wtmäclhcr mynthamcstara gardon SJ 247 (1456).
widher myntomestaragathana ib. — iiiyntailiiistara
Sven (mynthemestere-), m. myntmästares gesäll
el. medhjälpare. HSH 19: 15 (1497).
mynta (;»•«*. -ar, -adher), v. [Mnt. munten]
mynta, lathor ther aff sia peninga och mynthe gyllena
Lg 3: 36. thot litla som här i Stockholm myntas GS
52 (1453, orig.). oppa stockon thor han skrodhor och
myn ther HSH 19: 13 (1480). ib 15 (1497). jtem haffwo
och alle myntteniostaro warit besworne och myntat
eptor rigisins radz breff ib 20: 261 (1508).
mynta, f. [Mnt. minto. Lat. montha] mynta, montha
myntha LB 6 : 284. ib 2 : 9, 3: 100, 5 : 77. stöther man
myntho ib 7: 100. taga . . . torra myntha ib 124. ib
1: 97, 8: 50. taga vilda myntho . . . hon voxer oppo
berg oc torra jord ib 7: 234. tak . . . huite mynthe
(grå mynta, mentha silv estris Lin.?) ib 8: 42. Jfr
horsa-, krusa-mynta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
