Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - myrke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m yrke
71
mäj)
48. lät han hona j ena mörka stowo läsa ST 23. j
g-ryntiliko mörkestoffwo innelukte MB 2: 402. ib 391.
KL 397. 408. Su 129. bröt diupo häliiit.is myrko stofuo
KL 412. foor the siila siälin aff kriipsins mörkastnw
Lg 3: 235. Jfr myrkstova. — myrkastovo
göni-are (myrkästuvo-. myrkästuwo.
mörkä-stUTlö-), m. fångvaktare. KL 160.
III yrke (mörke) J m.t [Jfr Isl. rayrkvi, in.]
mörker. tässa ärw the plaghor, skadlii, bäktilse, liwg,
slagta, mörke (för mörker?), skam Lf K H7.
layrker (mörker, med art. mörkerit Di i«2.
morkrett 11K 3: (sista forts.) 5045. dat. myrkre
Gr 3115. med art. mörkreno Bil 214; Lf K 239. pl.
gen. med art. mörkrenna ib 236. mörkrennä ib
239),, n. [M. myrkr] =- iuyrk. ij thetta mörker Al
5437. kom sigord swen jn i mörkerit Di 162. till siüss
i mörkrött lagde han 11K 3: (sista forts.) 5045. liusa
thorn j mörkreno waro Bil 214. ledde idher wt af
dözsiins skugga oc myrkre Gr 315. äwärdholikit
häluitis myrkir Bir 1: 52. Mr 1: 46. — pl. waro . . .
rädhclikin myrkor mällan thera här oc ogipto manna
MB 1: 316. skulu thin mörkir lyusa tliik Bir 1: 129.
mörkrenna hoffdingo Lf K 236. ib 239.
niyrker (mörker MB l: 265; mörk ib iss, 2:
331; Bir 1: 196; LB 7: 139, 140, 144, 145, 206. miörker:
miörk LB 3: 198. n. myrkt. mörkt Al 5432: Lg
3: 2M. ack. f. mörkio (för mörkia? el. att fatta SS
best. form?) MP 1: 46. dat. n. mörkro Su 93), adj.
[Isl. myrkr] 1) mörk, ej upplyst, naton vaxte myrk
Bu 169. Bo 105. Al 5434. aat. mykyt vilsamum vägh.
myrkan oc skoghuglian Bo 13. MP 1: 46. han (Gud)
hawer ok skipat et rädhclikt myrckit hus (för myrkt
hus? el. för myrku hus? i senare fallet att föra till
lliyrkalllis, hvars betydelse uttrycket myrckit hus i
hvarje händelse här säkert har) KS 64 (159, 70). thz
myrka hws (kanske att fatta ss subst, lliyrkalllis,
med hvilket uttrycket i hvarje händelse säkert är
liktydigt) är hälvit.is pina ib. fia lät kunugen fanga |wim
... ok pär myrkast var insätia Bu 184. ther war
mörkt Al 5432. — fördunklad, solin war myrk Bu
339. — mörk, mörkfärgad. sky . . . Inilkit som myrko
blanda göra . . . myrkt ok swart Bir 1: 71. eth
stort, mwlin oc mörkt Lg 3: 257. Su 93. 2) svår
att upptäcka, dold, smygande? kallas iwdas mörker
ormber, thy at ban swek war herra i tro än
anti-cristus kallas oppinbar ormber MB 1: 265. 3)
imbunden, lömsk, han (Tiberius) var . . . myrker
i skaplynde (ingenio . . . insidioso) Bil 299. 4)
dunkel, otydlig, fullän hugh oc wiliä hawandes j>e
þing at ökyä oc styrkiä, som kronän i suerike oc
ware äfftekomände waro a bewaiä]ie, oc þe at linä
som ofthung waro þiim at bärä [d: biitrii] som myrk
värö SD 5 : 476 (1345, nyare afskr.). min ordh
liiilk-in som ey äru mörk Bir 1: 196. for myrka jat.tan
ib 2: 38. j hardhom ok thungom thingom oc myrkom
at vndirstonda ib 3: 311. MB 2: J31. S) dunkelt el.
svagt seende, for mörk ögon LB 7: 139, 144, 145. ib 2:
36, 41, 42, 3: 198, 7: 140, 206. myrk giordli (obseurati)
öglion Bir 3: 79. — i andlig mening, inanzsins
vndir-standilse är myrkt Bir 2: 314. — Jfr genom myrker.
lliyrkgrar? adj. mörkgrå, en mörkgio (för
mörk-gro?J fola Fil 9: 9 (150S, (fskr.).
lliyrkgröll (mörk-) ? adj. mörkgrön, haffwa miirk
grön (kan äfven fattas ss tvä ord) blad LB 7: 198.
lnyrkliet (mörkheth. mörcheth. morkheet),
f. mörker, dunkel, bort tager tz hiitlia oc mörkheth
aff ögonon LB 7:. 164. tz borttager gamwl morkheet
aff thorn (ögonen) ib 205. förtager thz allau rosth i
(för ok?) mörcheth alf mans ögliom ib 8: 42.
myrkhns, «. = myrkahiis. MB 1: 6o.
iuyrkia (mörkia)’} f. — myrk. mz dödsins
mörkior (för mörker?) MP 1: 46.
myrkia (mörkia Di 153: -iandia Su 35;
-iandhis MP l: 115; -ir Bir 1: 368; -te Bir 1:
251; ltK 2: 2195; -tes MP 2: 20; -tos Bir 1: 31;
MB 2: 345; Su 4oi; mörctis Di 254. mörke RK
2: 36S2; Di 156. mörchia RK 2: 4270. -ir, -te,
-ter), t-. [Isl. myrkja] 1) förmörka, fördunkla.
at han myrko (obumbret) thera samuit Bir 1: 13. ib
72, 251, 368, 3: 110. sanniiidiiina iiigangh bulkiii sem
nw är swa myrkt (obscnratns) for inangom ib 1: 324.
2) mörkna, opersonl. swa snart thz mörkte RK 2:
2195. ib 3682, 4270. Di 153, 156. — refl. lliyl’kÍaS,
l) förmörkas, fördunklas, varda mörk. solon bleknande
oc mörkiandhis MP 1: 115. solen mörktes ib 2: 20.
MB 2 : 345. at jdhra gorninga skulin myrkias när
gudhi Bir 2: 87. ib 1: 275. — opersonl. varda, mörkt,
mörkna, myrkis honum tha siälin skils widh likamen
MB 1: 52. mörctis fasth aff nattena Di 254. 2)
förmörkas, mista synkraft, öghonin mörktos Bir 1:
31. ib 3: 48. Su 35, 401.
myrklika (myrkilika L. myrkelica MP 1:
149. mörklika Bir l: 196, 4ot. mörklica MP 1:
89), adv. L. mörkt, dunkelt, iak sagdlio nakor thingh
myrklika Bir 1: 298. ib 196, 297, 401, 3: 417. MP 1:
89, 149, 150.
myrklikliet (mörklikhet), /. mörkt utseende.
skysins mörklikhet synis tekna nt rägn skuli koma
Bir 1: 263. rädhos ey skysins myrklikliet ib.
lliyrklia (mörkna), v. [/V. myrkiia] mörkna,
förmörkas, mista synkraft, om ögon thaaras ok mörkna
LB 2: 52.
liiyrkra, v. Jfr bemyrkra.
myrkstova (-stuua), /. — inyrkastova. bödh
hona atir j myrkstouo sätliia Bil 426. vplätando
myrk-stuuonä KL 140.
myriiidikia’ (myredieke), /. [Mnt. merreddich,
mirredich] nasturtium armoracia Fr., pepparrot? tell
som er etir hitin, ban skal äta myredieke LB 7 : 303.
]nil|) (äj) el. ädh i handskrifterna merendels
be-tecknadt genom ett förkorlningstecken som liknar Z
och i de tryckta upplagorna ofta återgifvet med denna
bokstaf; ordet förekommer alltså i dessa ofta under
formen mz. mäd SD 2: 404 (1304). mät ib l: 669
(1285, gammal afskr.)’, NS 2: 3 (1408). mej) L.\ SI) 3:
282 (i3i6). medh SR 1; A’.s’ 1 (1, 1), 2 (2, 3) o. s. v.\
RK 2: 5624. med ib 1: 87. meth KS 50 (127, 54);
SD NS 2: 1 (1408), 2 (1408) o. s. v. met L.; Sl> 1:
668 (12S5, gammal afskr.)-, Bil 284; Fil 3: 126 (1448),
fi: 47 (1457). ma]) L. mäper L. mädher BSII 1:
133 (1371); Fil 3: 8 (1377); SD NS 1: 626 (i407);
MB 1: 75, 185, 2 : 334 ; Al 2138, 3336, 5593; RK 1:
(sfgn) s. 1S4, 2: 1831; Bir 4: 41, 116; LB 7: 14, 15, 16;
MB 2 : 307. mädhir BSH l: 197 (1387), 198, 199; KL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
