Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - märkebast ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
infirkebast
84
märkia
lät thor göra et märke w it lit Al 7324. 6) märke,
tecken, spår. Jäs bruna märko bar bans armbar. ä mz
lian lifþo Bu 419. jak kände all hans fiät oc fardli
huart han gik aff blodzsins märke oc tekno Bir 2:
132. feylar mik merkitb til kost hallith i fasthe BSH
b: 249 (1508). 7) märke, tecken, bevis, til et tekn
oc märke at hans släkt war wtwald aff allo
nian-köno MB 1: 5. waro et märke oc widherkännilsc, at
tho kändos widh at the waro syndoghc ib 441. at thu
willo mik kwngöra nakor tekn äldher märko ■ . .
th i ii ne närwarilses Su 107. Gers Fre.it 35. — tecken
som visar att något kommer att ske, förebud, huat är
ey tha thzta eth aldra sannast tekn oc märke til tliäs
andolika hwsens . . . fördärff oc nidherslagh Su 54.
mädhan the nw swa göra, är nogh wist märke at tho
warda giffne j förtappilse MB 2: 164. 8) det som är
utmärkande (för), utmärkande egenskap (för)? märke
är här til yrthor LB 2: 64. 9) exempel, varning.
tak hor aff eetli märke ST 4R4. — Jfr bo-, bois-,
bränne-, härads-, kors-, landa-, lands-, ra-,
riddara-, skogha-, skogs-, skot-, sokna-, sten-,
stena-, trii-, ör-niärke, äfvensom ivirniärkis.
märkebast, n. ett stycke bast hvarmed
tunnbindare taga mått. SO 223.
miirkefrö, ». [Fdan. man ke fra] = märk is frö.
tak merkefrö LB 8: 42. ib 7: 208, 232, 265, 283.
märkelika (-licha. märklica Mr 1: i87), adv.
[/s/. merkiliga] L. 1) tydligen, naturligtvis,
märkelika skapadhe war herra först mannin onsamon, oc
sidhan kono fore kännedoms skuld, at mannin skulle
stundom ensamen wara MB 1: 85. — tydligen,
klarligen, uppenbarligen, bestämdt, gitär Jätt märkelikä
prüwätt oc fulkompnatt in till ecns twoggiä eller
Jriggiä SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). — tydligen,
uttryckligen, sigher scripten märkelika, at war herra
sände bonum innirlikan sympn MB 1: 89. jhesii christi
ordli . . . sighia märkelicha at the scuhi swa dana
klädbabonad hafua VKR 13. MP 1: 187. 2)
märk-ligen, på ett anmärkningsvärdt sätt. i allom them
stadhomen som liakat märkelica (notabiliter) var giort
moto honom Bo 223. kungör brudhinne ole vt thydho
märkelica (notabiliter) the synina Bir 3: 417. 3)
synnerligen, högeligen, mycket, ville hona swa
märkelica (signanter) göma Bo 44. at systrcna märkelica
skändos af thy ib 135. inärkelika bäter skipadher MB
1: 354. wordho the märkelika förfäradhe Lg 3: 193.
[wi] warum märkelika mykit hindradhor Bir 5: 125.
Lg 3 : 465. LB 7: 6.
märkeliker (-likin ST 222, 471; Bir b: 6. -liken
Su 436; Lg 3: 191, 457. -lighen UK 3: 131. /. -likin
VKR 74; Bir 4 : 29, 30. -lighen MB 2: 140. n.
märkelikt. merkelikit Bir b: 134. märkeliket
Lg 440. merkeliget FM 391 (1508). märkälygyt
LB 7: 208. merklith FM 235 (1505). ack. m.
märke-likin Bir 3: 340; ST 362. pl. nom. m. märkelike
Bil 847. märkeliche VKR 9. /. märkeliga MB
2: 287. merkeliga Bir 5: 134. ack. m. märkelica
Bil 850. /. merkelige FM 411 (1509, samt. afskr.).
merchelige ib 507 (1510V). «. nom., ack. merkelige
ib 415 (1509). merchelige ib 507 (1510?). märkelikin
Bo 28. -lekin Mr 1: 55), adj. [lsl. morkiligr] L. 1)
märkbar, tydlig, suom thet merkeliget är FM 391 (1508).
2) egnad att väcka upjimärksamhet, märklig,
anmärkningsvärd, märkvärdig, här är mcrkclict at sanctus
stephanus tolde martirium wm höstin ok hans ben
funnus wm julin Bil 284. Lg 440. ban scrifuar aff sik
siälfuum eth märkelikt thing Bil «28. MP 1: 55. Bo
28. Bir 1: 96. märkelikir kännedoinbir ib 3: 460. ib 340.
3) ovanlig, framstående, utmärkt, utomordentlig, ath
hon skuli synas märkelikin (notabilis) j klädhabonadh
VKR 74. Bir 4: 29, 30. ysayas märkelikon (insignis) i
aldra nadha ärlikhet Su 436. ey wari idhor
klädobo-nadher märkelikin Bir 5: 6. 4) utmärkt,
förträfflig. jtt märkälygyt ögnc vatn LB 7 : 208. 5)
framstående, ansedd, betydande, valdos . . . tolff
märke-like män a laudz thinge Bil 847. ib 850. thän
märkc-licaste man ther var mz (aliquis ex illis dives) Bo
20. märkeliga dandhe qwinnor MB 2: 287. the miinneno
oc menuiskior som takas til thetta renlifuit sculu
wara märkeliche män oc menniskior som dugha til
at forestaa ombetom vtan fore VKR 9. prestem oc
androm merkelichom inannom ib 11. Bir 5: 134. ST
222, 362, 471. Lg 3: 191. war merkelige sendobud BSH
3: 185 (1467, nyare afskr.). 6) anmärkningsvärd,
betydande, betydlig, stor. j sylo ... är märkelighen
samqwiimdh j herrans högtidh aarligha aars MB 2:
140. thor hulss saa merkelighen koster RK 3: 131. 011
märkeliken hoper mz camelaar Lg 3: 457. eth merklith
tall met folk FM 235 (1505). giffuit haffua merkelikit
testament. Bir 5: 134. — anmärkningsvärd, synnerlig,
vigtig. som sik wita wara brvtlicha j noghro
merko-licho VKR 19. forbiudz brödhromjn at bära waakn . . .
vtan merkelicha sak ib 20. om merkelige sacher, som
bodhe landhon makt pa ligger FM 411 (1509, samt.
afskr.). med merkelige werff til eder ib 415 (1509).
for sadano oc Hero merchelige och vordendhe
richo-sins ärondbo ib 507 (1510?). met månge andre
merchelige befalninger ib. merkelig förfall BSH 3: 185 (1467,
nyare afskr.).
märkemoster (merke mwsther), m. saft af
selleri, lath j merke mwsth LB 2: 65.
märkeos (merke oss), n. = märkis os. LB
7: 156.
miirkestang, f. [/»/. merkistöng] banerstång, grep
stassen(s) biscopir kiurtellen ok fäste a märke stäng
Bu 16.
märkotrii, n. ett stycke trä hvarmed timmermän el.
byggmästare taga mått? sanctus gregorius takandis
märko träit af gäruingis mannomen wt märkte hwar
läggias skulle grundtialin Gr 302.
miirkia (mirkia t. pres. -ir. »Vy/, märkte,
märgte RK 2.- 9313. part. pret. märkter. » märet
för märct Lg 925), v. [/s/. morkja] L. 1) märka,
teckna, förse (med märke), hans faar äru märkt mz
rödho tekne Bir 1: 358. min faar äru märkt inz mino
märke ib. hafwir thännc siäl märkta mz gudz tekne ib
335. märkto mz mangom märkiom sik MB 1: 367. märkia
hans händir. bryst oc fötir mz fäm vndom KL 368. Lg
801. sidhen ath silffweridh är swa fynt giorth och merkt
Dl) 1: 142 (1489, ef t. aftr. hos Langebek). bladit är . . .
mangastadz mörkt mz gull Di 76. — försegla, oy skal
thu märkia (signaveris) tässins bokx spadoms ordh MB
2 : 369. 2) utmärka, göra igenkänlig el. känd, märkto
ot folk aff alle wärldinuo som han hafdhe giwith siin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
