Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - mästarlika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
miistarlika
88
mät
miistarlika (mästerlika F/977; Fr 305a.
mest-erlika Bil 375. mastirlika FI 148; Fr 57.
mästerliga Va 20. mästerlik Al 8177. mästirlik Fr 435),
adv. [lsl. meistarliga] 1) med mästerskap,
fullkomligt. the . . . kunno mästirlika bookmaal radhe FI 148.
2) med konst, konstnärligt, konstmässigt, ther
mästerlika kunno qw[ä]dhe Fr 3052. thässa materiam lätu
romara mesterlika göra mz stöptum malm Bil 375. FI
977. Fr 435. Al 8177. Va 20. han hafdhe (näml.
hundar) mästirlika gödhe Fr 57.
mästarliker (mästirliker: mästirlik FI 974.
mästirlikin Bir 2: 269), adj. I lsl. meistarligr]
1) som vunnit mästareskicklighet el. mästaregrad.
mästirlikin (magistralis) läkiare Bir 2: 269. 2)
mästerligt el. konstnärligt arbetad. FI 974.
mästarmaii (mäster- MB 1: si, 2 : 362; VKR
si; FI 1246. mästher- MB 2: 237. mester- SO 30,
150; Lg 3: 231. mesther- SO 159. mästir- Bir 4:
60, 96, 5: 46; MB 2 : 250. mestir- VKR 5), m. [Mnt.
mesterman] mästare, den som är kunnig i ett yrkes
utöf-vande, idkare af slöjd el. konst, handtverkare, konstnär
(särsk. byggmästare), läkiara oc inestermän wanhopadho
at hans liwe Lg 3: 231. föresec stadhen mz läkiarom, oc
androm miistarmannom, som ärw smcdher, tymbermen,
bysso giwthara, pwlwormakara PM 4. alla konsther oc
theris mästerman (omnis artifex omnis artis) MB 2:
362. godher mäster man han gör et andbudh ib 1: 81.
vm än noghar aff gerningis manuomjn c]lir
mestir-mannomin (artificum) wilia vndirgifua sik thonne reghlo
VKR 5. Bir 4: 96. mäster män som ärfuodha skulu
älla aterbyggia j klostreno VKR 81. Bir 4: 60, 5: 46.
bödh mästir mannomen som före ärffuodit stodho, at
the först skullo vpresa mwrana MB 2: 250. epthor
mestermen han til kolne sende ath koma the nye kora
til ende MD 503. äst thu mäster man FI 1246. —
mästare, den som vunnit mästaregrad inom ett
handt-verksskrå. SO 17, 30, 150, 159. — t bergshandtering.
lfN 135, 136, 137. 2) upphofsman, anstiftare, hedhir
giri är . . . swiksins mastar man (doli artifex) Bo
96. 3) styrare, förare, mästher mannen som diwrit
(elefanten) regherado MB 2 : 237. — Jfr lniistara
man. — miistaruianz tunna (mestarmans
thunna. mästärmans thunna), /. tunna öl
som gafs af den som blifvit mästare inom ett
handt-verksskrå. mästärmans thunno skal wth gifwas j nästa
dryk äpther ath han kompani wän SO 17. göri . . .
mestarmans thunno ib. Jfr liiästartunna.
Illiistarpar (mäster-), n. mästerskap,
konstfärdighet, konst, thz war swa giort aff mäster par Al
8233.
mästarsangor (mäster-), m. [Jfr Mht. [-meister-sanc]-] {+meister-
sanc]+} af mästare el. med mästerskap utförd sang ? thor
war . . . engin mäster sang Fr (Cod. B) 2350.
■uästarskap (mäster- KL 177; Bir l: 393; Iv 757.
mästir- Bir 2: 39, 231, 3: 433), n. [Mnt. mesterschap,/.]
1) ledning, undervisning. vi spöriom äpto hans
niästar-skap, hulkins lifwirne vi viliom först oc främst fölghia
i dygdhomen Bo 130. äkke gaf var herra ihesus thässom
sinom discipulis tha sins mästarskaps ympnilse
(mag-nam sui copiam; i st. f. magnam har trol. lästs
ma-gisterii) ib 234. paulo gaff han mästorscap (uppdrag
att undervisa?) swa som qwämelikom kännefadhir at
lära ok vpbyggia kirkiona KL 177. 2) mästerskap,
konst, skicklighet, en k to mästarscap kunne hiälpa for
the sottinne KL 366. smidhas thz (0: gullit) j
vm-skiptelika formo äfter gulsmitsens mästarskapi Bir
4: (Dikt) 270. mz mästerskap tha var thz giort Iv
757. mz huat mästirskapi gudh vtledde thik aff thina
modhirs thranga quidh Bir 3: 433. at ensampnom
gudhi gifwis alt mästirskap (magisterium) ib 2: 39.
hwat got gör os thit mästerskap ib 1: 398. aff . . .
thera mästara ordhom som tala aff mästirskapi oc
klokskap (philosophorum et rhetoricornm curiose
eloquen-tium) ib 2: 231. at hon bäzsta mästarscap hafdhe i
sinom ordhom KL 351. — Jfr miistaraskap.
miistarskor (pl. nom. mastar sko SO 16. ack.
mestar sko ib 15, 22. mästar skoo ib 13), m.
sko som förfärdigas ss mästerpnf. göra syna mestar
sko SO 15. ib 13, 16, 22.
miistarskyrdh (mester skördh SO 96, 104.
mesther skördh ib 105. mester schördk ib 96,
104. mester Skyord ib 103), f. tillskärande af
kläder hvilket verkställes ss mästerprof mästerprof i
tillskärning. SO 96, 103, 104, 105.
miistarstalsven (mesther stalswen), m.
förman för stallbetjeningen, stallmästare, edra mesther
stalswena BSII 5: 316 (1508).
miistarsven (mestar- BS 35. mäster- SO 222,
223. mester- ib 21, 48, 49, 52; BS 36), m. [Jfr Mnt.
mesterkivapc, mesterknecht] gesäll hos en
handtverks-mästare. engin mcstersuen eller läriungc tildyrffues
nokrom aff husbondhomen giffua ondh ordh SO 52. ib
21, 48, 49, 222, 223. BS 35, 36.
mästartuuna (-thunna), /. = miistarman/
tunna, giffwi . . . mästar thunno SO 17. ib 13.
mästarverk (mester verck. mesther verch),
m. mästerstycke, arbete som utföres ss mästerprof.
mester verck güro SO 145. hanom tz vnderuisa hwad
som mester verck är ok mång the äro ib. mesther
verch äre fyre stycken som man schal sith mester
arbeyde pa göre ib 146.
mäster, se möre.
mästirska (mästerska .s’u 99; -an ib 18.
mäst-ersca Bo so. mästherska Lg 8O8), f. [Mnt. [-most-ersche]-] {+most-
ersche]+} 1) lärarinna, sidhanna mästirsca (doctrix)
Bo 140. Lg 808. Su 18, 19, 21, 99, 105 , 224. 2)
mä-starinna, hcrskarinna. modhorin oc alla kirkio
mäst-crsca (magistra) romara kirkia Bo 80. — ledarinna.
hon war apostlomin mästirska (magistra apostolorum)
Bir 4: (Dikt) 267. — Jfr llofllliistirska.
mät (met SD 3: 261 (1316), 266, 267, 268, 269, 270, 271.
meet. miät. myät), n. [Fdan. mæt. Jfr Isl. met]
1) mätt, mål. mat ok miät ok vikt SR 39. 2)
värdering, uppskattning, thotta miätit war giort i
skä-loka manna närwaru SD NS 2: 33 (1408). 3) en
extra gärd hvars belopp synes hafva berott på den
uppskattade förmögenheten. Jfr Hildebrand, Sveriges
Medeltid 1: 273. oxhibuit . . . mæt vn oras SD 3:
256 (1316). exhibuit . . . mæt vi oras ib. exhibuit
. . . mæt dimidiam marcham ib. ib 257, 258, 259, 260,
261, 262, 263, 264, 265, 266, 267, 268, 269, 270, 271. de
inposiciono taxi dicti myæt duarum prouinciarum
væ-rendie ib 4: 570 (1337, nyare afskr.). 4) ?
döm-dom wi the jordher i geon wndor skat ok thässom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
