Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - möghelikhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mögkelikhet
93
möte
(non debeo in niea petitione contemni) Bil 658. än hon
(o: bon) war möghelikin oc skiälikin ib 159. ib 320. thz
or möghclikit nian skal them löna RK 1: 2547. göra
häradheno thor rät af cpter thy inogholikt oc ganiwl
sidhuänia är BSH 2 : 66 (1399). sum möghelighith äär
a badba sidlier SD NS 1: 611 (1407). ib 363 (1404).
thz är wäl inögheliket oc räth, thz man them lather
swa hardelika pina oc plagha Lg 3: 670. wore
mög-ligero och bäthro ytermero j annan mottho betenkio
thenne laudz ondens bcstlio FM 388 (1508, samt.
afskr.). taga mögeligho penningä TS 29. SO 161, 223.
FH 6: 119 (1509). han hände möghelica sona och böter
RK 2 : 5368. mz peninge oc möglicht folk vnsätta ib
9116. — Jfr omöglieliker.
möghelikhet (-heet. möglikheth), /. [Mnt.
mogelicheit, möchlicheit] förmåga, hwat man haffuir
bonum fangit wt w bissonne tha scal han epthor
inöglikheth giffua ather i bissona SO 5. thär aff at
gifua arligha legho thre (3) marker päninga eller
syt ärfuodhe thär foro göra effter möghelikheet SJ
69 (1437).
niöghla (myglüa. -adher), v. [Isl. mygla]
mögla. — part. pret. möglad, möglig, muscidus,
mygli-lader GU 2. vart brödh hwilkit nw skarpt oc mögladh
iir MB 2: 25. — Jfr luoglllns.
möglllotter, adj. möglig, brödhit theras war liaart
oc mögloth MB 2: 24.
lllökia (-te), v. [Jfr Isl. mýkja] göra mjuk, böja.
danmarcs herra tlieni marge sökte och thera knä för
thorn mökte MD 342. Jfr forinykia.
mol, se mal.
möliare, iiiölnare, se inylnare.
mölska, se mylska.
mönster (mynster MD 28. mynstir Bil 868.
monster Bir 4: 140. med art. monstrit Bil 238.
monstret MD 62, 63. gen. med art. mönstrens Bu
208; MB 2 : 220), n. [Ags. mynster. Mint. monasterium.
Jfr Mhl. munster, munster, monster. Jfr äfven Isl.
mustari, myst ar i] kloster, klosterkyrka. the honum i
grabrodhcr closter fingo . . . the slogho manga dörra
suudher ... tho wilde oy gudz mönster wijka RK 3 : 2841.
— stiftskyrka, domkyrka (jfr Du Cange, ed. Favre, 5:
457), äfven i allmh. kyrka, gudstjenstlius. in til than
stadh som liete växiö, ther nw är byghd eet mönster
aff steen Bil 844. tedhe han mik längd oc bred hwar
jac sculdhe gudz mönster byggia, oc sagdhe swa, här
scal thu gudz mönster sätia ib 846. at thiäna sancte
olaffs mynstir ib 868. standar nu ii sama stad (Rom)
varra fru mönstar Bu 64. kom han til eeth wänt
mönster älla böna hws Pa 15. .— Judiskt tempel, satto
barnot niþar a guinot ii guz mönster Bu 5. iwdha
monster i ierusalem MB 1: 320. Bu 3, 4. llil 311. KL
166, 169, 171, 384. MD 28, 62, 63. Bir 4: 140, 152, 153.
Su 285. MB 2 : 220, 221. war t tempi! oc mönster MB
2: 379. KL 384. — hedniskt tempel, bygdo þo
mönstar ok vigþo {lät friþi tel heþar Bu 64.
bartholomeus vigpo fät sama mönstar guþi. som för uar
diäfla ib 207. ib 208. Bil 238. Al 887, 895, 899. MB 2:
281. theris mönstrom äller kirkiom ib 149. — tempel
i andlig el. bildl. mening, wars herra andelikt mönster
oc riko MB 1: 320. gudz rike oc hans mönster ib
321. hiinerikis mönster Lg 42. löstis hon frän krops-
ins mönstre KL 359. •— Jfr afglljia-, diäfla-,
frids-mönster.
mönstra, v. [Mnt. ministern] Jfr utmönstra.
nior, »re. [/si. mann-] Jfr myr, myra. — niöra
stakker (möre-), m. myrstack, möre stacken bär
wthi kalgardhen LB 7: 162. tag aff mörostackoii oc
lat j een säk ib 318.
Ulör (möör), adj. [Isl. meyrr] mor; som har mört
kött. taghor ... en mörastan (tenerrimum) kalff
MB 1: 189. — murken. skogbin war al aff tho storo
röör hon bran fast thy hon war möör Al 5030.
niörboe (p!. nom. mörbor. ack. mörebo BSH
5: 149 (1507)), m. inbyggare i Möre. mörbor alle BSH
5: 124 (1506). ib 149 (1507).
mörker, se myrker.
inösare (möser), m. [Mnt. niosor] mörsare. wi
lethe skiwthe i gaar medh thon möser BSH 4: 293 (1501).
möta (pres. möter Bu 4; MB 1: 28. impf. mötte
RK 3 : 530. pl. mötto Bu 512; Al 2776; -OS RK l:
1228; MB 2: 253. mötte ib 1: 204; FM 241 (1505);
-es RK 3; 528. möto: -OS Bu 4. part. pret. n. möt
BSH 6: 500 (1512)), v. [Isl moeta] L. 1) möta,
komma till mötes, med dat. ii ierusalom port som
aurea callas: möter þik anna Bu 4. baþ han[a] koma
skyt tel ierusalem ok möta sinom bonda ib 4. þo
mötto mono ib 512. tha mötto sändobudhin henne MB
1: 204. at han skulle honom . . . ther möta ib 2 : 253.
konungh karl honum mötto RK 3 : 530. hado jach
altinges gerna möt iller ther BSH 5: 500 (1512). —
med prep. mädh. wile wij gerne möthe met eder FM
431 (l509). 2) inställa sig, infinna sig. thet i . . .
personelighä möthä j enäköpingh FM 213 (1504). 3)
möta, träffa, komma titi handa. nw jach hiit kom,
mötte mich jngo tidondc, ther iach hadhe liogin
vnd-settnig vtaff FM 241 (1505). 4) framkomma,
fram-lemnas, företes, scal ban littä mötä sit quitobref SD
5; 480 (1345, nyare afskr.). 5) vidtaga, komma (i
ordningen). nw möter ber hystoria machabeorum MB 1: 28.
6) ställa sig emot, invända mot. med dat. nw möta skäl
scriptinne oc sighia swa MB 1: 77. 7) sätta sig emot,
motstå, sua vtkräfftr rätuisan hulkin som iak forma ey
at möta (obviare) Bir 3: 109. - lllöta sik, 1)
mötas, möta hvarandra, the horra twå mötto sik Al 2776.
2) sammandrabba, stöta i hop, ega rum. ther the
striidh skulle sik möta Al 4457. — refi. mötas,
mötas, möta hvarandra, sammanträffa., thär mötos
þöm (för þön) baþon hion Bu 4. RK 1: 1228. MB 2:
253. vil jach nu strax fara myn veg til stokholm, til
tals med idor, hwar vij kwnne miitas BSH 6: 501
(1512). —• mötas at, = mötas, thor möttes twå
konunga aath RK 3: 528. iniskunnin oc rätuisan mötas
aat Bir 3: 430. — Jfr be-, saiiian-möta.
möte, n. [ Ar. inote] 1) möte, sammanträffande
(med), gänga til mötis, gå till mötes, med dat. gaan
til mötis israels folke MB 2: 25. ib 13, 80. — koma
til mötis (-möta), komma till mötes, med dat. kom
honom til mötes MB 2: 30. skulu idher ey komma til
möta ib 7. 2) möte, sammankomst, thot möto som
skal staa i calmarnom BSII 4: 188 (1495, samt.
afskr.). thot inenighä möthä FM 187 (1504). etli wenligt
möthä besökiä ib 281 (1506). ib 305 (1507). BSH 4: 189
(1495, samt. afskr.), 335 (1503). Jfr hiirra möte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
