- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
96

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - nadha ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

n arill a

96

naghl

dygdhom oc nadhafulla gerningom Lg 3: 4ö. 2)
ljuf. täck, behaglig, mz liadhafullo (gratioso) änlite
Su 391. o thäkkasta ok nadhafullasta ordh ib 449.
skal lian wara hedherlikin j bland folk, nadha fullir,
spakir oc lykkasambir ib 352. — liadha gava
(-gaaff-wa: -om Lg 812), f. nådegåfva. hwi synis thw swa
mykyt oiämpn j thina nadha gafwor (in donis et
gra-tiis tuis) Bir 2: 288. ib 3: 142, 4: 124. Lg 812. —
nadha gjutare, m. den som ingjuter nåd. thu är
thorftogha siäla nadhagiutaro Bir 4: 143. — liaþa
kona, f. L. — liadha riiglin, n. nådesregn. bidhia
mit gudheüca nadha räghn Bir 2: 309. — nadha
Stol (-stool), m. nådatron. gangom mz fullo tröst
til gudz liadha stool (thronum gratiæ) MP 1: 37.

nadha (naadha. noda: -e S/j ns 2: i (i408).
imperat. nadha FI 1569; Al 1776), v. [Isl. nafta]

1) gifva sin gunst åt? nadher ioinfrua mik Iv 218.

2) vara nådig, hjälpa, förbarma sig. med
personens dat. badho gudhi nadha them Bil 287. badho
sanctum stephanum nadha hanurn til lifs ib (på båda
dessa ställen skulle likväl nadha kunna föras till na]»
ss gen. pl.). l)idh fore os til war herra, at han
nadhe os, oc take aff os thässa orma MB 1: 411.
bidhi gudh nadha ok miskunna vslo siäl Bir 1:
344. som iak iirffde effther myn modher hustrv
val-borgh, gud henne siäll node SD NS 2: 1 (1408). ib 10
(1408). i odhor kiärc fadhcrs tiidh, gwd hans siäll
nadhe BSII 5: 514 (1512). thet stenhuset som til
för-ende atte hinrik rinkcnradh, gud hanom nadhe SJ 133
(1444). gudh i hymeriko naadhe swerige RK 3: 4123.

— med anledningen hvarför förbarmande nedkallas
uttryckt genom gen. thäs nadhe mik gudh Iv 983. —
genom ack. naadhe thz gudh RK 3: 2327. — genom
sats inledd af at. gud nåde mik at. jak war födder MD
128. gudh nadhe mik at j ären swa dulske Lg 3: 517.

— vara nådig, skona, med dat. qwinde oc barn, som
donde män warkunna oc nadha i örlöghom MB 1: 433.
ädhla herra them nadha FI 1569. Al 1568, 1776, 6315.
RK 2: 4117. — bevara, skydda, nadhe os gudh fore
storan vanda Iv 4260. RK 3 : 2268. — liadllil sik,
värdigas, at hon nadhe sik at bidhia för alt
hyona-lagh iv cv. — jfr be-, o-iiadha.

nadhelika (nadhlika MB 1: i4e, 250.
nadher-lika Su 338. nadhelik (i rimsl.) FI 1946 o. s. v.;
Iv 4591, 4880; Fr 227 o. s. t-.), adv. [Isl. náíuliga]
1) nådeligen, nådigt, taladhe ban blidhlika til them
oc nadhlika MB 1: 250. giordhe gudh nadhelika widh
thorn ib 433 (möjl. att föra till 2). at han giordhe
honum swa nadhelik Fr 718. Lg 669. Su 338. 2)
billigt, skäligt, han köpte nadhelika widh them MB
1: 256. om ij vilin göra swa nadhelik läta mik hafua
thz iak a Iv 4880. 3) förlåtligt, synda nadholika
MB 1: 143, 144, 145. ib 146. Bir 1: 364, 4: 142, 155.
Jfr dödlielika. 4) vördnadsfullt, ödmjukt?
thrä-tighi grefua hioldo thera land nadhelika til mina
hand Fr 206. bedhes iak thz swa nadhelik ib 227. ib
750. Iv 4591. han thakkadho konungin nadhelik FI
1946. Fr 1052, (Cod. B) 2327, (Cod. A) 2650, 3137.

na]ieliker (nadherliker: -lika Su 115, 341.
nadherlik MD 78 (i rimsl.). nadherlig: -liga MB
2 : 304. nodgeligh (dat. el. ack. m.; för nodheligh?)
FM 344 (1507). /. nadhelik. nadheleken Lf K 12.

nadeligin ib 252. «. nadhelikit Bir l: 365.
nadh-eliket Lf K so), adj. [Isl. náíuligr. Fnor. [-nàflur-ligr]-] {+nàflur-
ligr]+} L. 1) lugn, skyddad, hindra ens stadz fridh,
eller ens landz, oc thera ro oc nadhelik skipilso MB
1: 440. satte gudh siälwer han i hans stadh soin
högxster är a iordhrike oc nadholikaster aff allom
storm oc wädher ib 123. 2) nådig, mild. nadhelik
herra ij görin ey swa FI 260. af nadheliko foreskipnn
Bo 237. MB 2: 304. Su 115. synda nadhelik forlatilse
MP 1: 261. bedhas aff gudhi nadher oc nadhelikaro
lagh MB 1: 444. — med dat. gudh war mik swa
nadherlik MD 78. — nådig, ss hedrande epitet el.
titel. tw hör icke wor nodgeligh hor konungh hans til
FM 344 (1507). 3) af nåd gifven, från nåd
härrörande. tiakra handa rörilse, som jak offta j mik
känner oc ey weet jak huat the äru naturlika aff
mik, ällir nadherlika (gratuitæ) aff tik Su 341. 4)
förlåtlig, thz som mz idhrugha matte hawa warit
nadhelikit ok forlatolikit (remissihile et veniale) Bir
1: 365. är iak the som aldrigh giordhe synd antiggia
nadhelika (veniale) älla dödhelika ib 330. the synd
som enoin är nadholik, hon är androm dödbelik MB
1: 144, 146. ib 143, 145, 147. Bir 3: 31, 226, 266, 468.
Sk 305, 307, 318, 321. Lg 3: 400, 417. Lf K 12, 80, 252.
Jfr döþeliker.

naþoglier (nadhugher MB 1: 354; -ughe BSH
1: 198 (1387); -ugha ib 199. naduger-. -ugs ib 2:
38 (1396). nadhigher MB 1: 256. nådig: -ige Va 11,
12. n. nadhught MB l: 122. komp. nadhighare
ib 7. superi, nadegester: -este SO 156), adj. 1)
lugn. ower thenna skya stadh oc storma, tha är
wädher swa rent oc nadhught oc q war t, at ther
komber äiigin storm eller ont wädher MB 1: 122.
2) nådig, mild. guþ är naþoghor Bu 175. MB 1: 354.
mykin är gudz miscund ok hans nadogha mildhet til
thera som sik vända thil hans MP 1: 261. — med dat.
at þe vari na]ioghe þera foräldra sialum Bu 9. ib 16,
134. MB 1: 7, 256. gud är nadoghir allom thorn som
sik til hans vända MP 1: 261. han badli gud vara
sik nadoghan ok inildan ib. — med prep. ivir. badh
ban ödhmyklika nadoghan wara ofwir cristin mogha
ST 92. — nådig, ss hedrande epitet el. i titel, phila
iir min nådige frv och iach är hennes tiänäre Va 12.
nådige frva, ridhen tith ib 11. min nadhugho herra
. . . konung albrict BSII 1: 198 (1387). ib 199, 2: 38
(1396) o. s. v. wor nadogeste herre kongen SO 156. —
Jfr ona]iogher.

nailhsamlika (-lige), adv. nådigt, ath i werdens
nadhsamlige se til oss BSH 4: 238 (1498).

nafle (naghle: -a Bir 3: 281. nagle: -an Di
(Cod. B) 316), m. [Isl. nafli, nagli] nafle. ther stodh
somt folk fastum fotum somi til knä soini til nafia
Pa 22. tw kan hwargon göra thz diwr sart vtan tw
kunde stinga thz i nafflen Di 82. ib (Cod. B) 316.
Bir 1: 33, 3: 281, 427. Ber 159. Jfr uavil. — nafla
byld, f. nafvelböld. kom ther äpte een mykin
mnn-dödlie aff enno soth som kallas inguinaria thz är a
wardli maal nafla byldh (rättadt af senare hand från
nafla böldc) aff hänno (rättadt af senare hand från
hanomj do pelngius pauc Lg 709. — nafla blllde
(■bölde) m. = nafla bjld. Bil 709.
naghl (naghil VKli xiv. naghel, se dura

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free