- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
97

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - naghla ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ii ag hl a

97

nakotter

naghl. nagel: gerzfers nagel LB 7: ui; karta
nagel ib 115. med art. nagelen Di 15. pl. nom.
näghle: kartnäghle Iv 271. nägle Lg 3: 464.
näghla Bil 878. näglä Pa (Tung) 34. nagla, se
giffers naghl. ack. naghle Bil 879. neghle ib
eos. nägle BSII 5: 396 (1510?). näglä F« 46. naghla
AI 5i3o; se vidare giffers naghl. nagla, se
giffers naghl. nagglar, se giffers naghl. dat.
naghlom Gr 303), m. [Isl. nagl] 1) nagel (på
finger el. tå), skaar thera neghle Bil 805. thera haar
ok näghla vaxto ey ib 878. vpreff hon them (o: sarin)
medh sinom naghil VKR xiv. Bil 879. Gr 303. Al
5130. Va 46. Di 15. Lg 3: 464. hwilketh edre tliro swona
. . . igen togo medli blodoga nägle fran rikesens och
edro oppenbaro fiendhe BSII 5 : 396 (1510?). — ss
måttbestämning, stik j ryggen millan baden riffbenen
nagils dywpt mz j [l] kniff LB 2: 69. — klo. Pa (Tung)
34. — Jfr kart-, karta-naghl samt naghle 1.
2) näjlika (jfr Mht. nagel). Jfr giffers naghl
samt uiighlika. 3) spik. Jfr (lura naghl,
naghlthoru samt nnghle 2.

Iiagllla, v. — naghla genom, med naglar el.
spikar genomborra, lät naghla lians händar ok fötar
ginum mz naghlom Bu 528. — Jfr näghla.

liaghle, m. [Isl. nagli] 1) nagel (på finger
el. tå), blöt naglan wol LB 7: 115. Jfr naghl 1.
2) nagel, spik. omöglielikit är. at skipit kan fästas
vtan naghla (clavis) KL 237. lät naglila hans händar
ok fötar ginum mz naghlom Bu 528. ib 73. Bir 1: 268.
j platone äru mång skärff ok stykko tw oc tw
saman-bundin oc naghla som thorn samanföghia ib 3: 375. ib
376. Di 90. mängt eth gamalt fädornis swerd wart
tha nidher aff naglom kränkt RK 1: 117. Alla de
anf. ställena kunna föras till naglll. Jfr gill-,
iärn-liaghle samt naghl 3. 3) rökgubbe i form
af en spik t gör thor aff som andra naghla sma och
stora oc törka PM 63. ryker swa länge hwar naghlen
räkkcr ib. — naghla stadher, m. ställe hvarest en
spik är el. varit fäst. iak skudadhe nagla stadhana
(loc.a clavorum) j hans handom ok fotom Bir 1: 28.
ib 280. — naghla stiunger (naglestyngher)? m.t
styng som häst fått af hästskosöm. for gamalth stegh
eller naglestyngh LB 7: 102. Jfr naglllstillger.
naghle, se nalle.

naghlfaster (naghel-), adj. [Nt. nagelvast] fäst
med spik. lot äter thöm up i gen . . . tliät husit thär
han i saet ... fri ok quijt jordh fast oc naghelfast
SJ 123 (1443).

naghlstinger (nagil-)? m.f = naghla stiunger.
fore nagilsting LB 2: 70. bade trädh och nagil stingh ib.

naghltliorn (nageltorn), m. [Dan. nagletorn]
ett i den ena änden klufvet järnverktyg hvarmed spikar
utdragas, spiktång. II nageltorno HSH 19: 168 (1506).

nagranne (nagrande. nagrende), m. [Isl. [-nä-granni]-] {+nä-
granni]+} L. 1) någranne, nära (men ej närmaste)
granne, molis men niels pedorssen och sturo niels
granne oc nagranne SJ 333 (1466). mälis men . . .
jacob bentssen nagronde vpa sudra sidono oc vnga
hans smit vpa norresidono nagraudo ib 355 (1469).
2) granne (i allmh.). for soknämannom oc nagrannom
SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). en hans nagranne
(convicaneus) Bil 574. wini oc uagranna MP 1: 204.

Ordbok II.

naka (naoha. naaka. -ar), v. [Mnt. naken]
1) nalkas, närma sig. engen thera tordis slottod naka
It K 2: 8868. ib 9299. tha han när til dörren nacha ib
2838. 2) nå. himilin naka Al 3561. — ref. nakas,
nalkas, naakas . . . hiit SD 6: 156 (1349? gammal
afskr.). — Jfr lialka.
nakar, se nokor.

liakin (naakin Ber 289. nakän Al 10124. ack. m.
nakin Bu 402; Ber 129. naken MB 1: i6i. näkin

Bir 4: (Dikt) 264. naknan Bil 105; Bo 199; Su 339.
nakan Di 60. nakun MD 65. /. nakna Bu 505;
Bil 454; Al 7433. dat.f. nakne Al 2920. pl. m. nakne
RK 1: 3844; Al 5715, 5718; Ber 129. negnaa BSII 5:
306 (1508). f. nakna Bir 3: 358. »i. naken MB 1: I60.
ack. m. nakna Al 5763. f. nakna Ber 63), adj. [Isl.
nakinn. Ar. naken] 1) naken, blottad, leþa bana
nakna vm staþcn Bu 505. standir nakin for allom
Bo 193. känner nödh nakne kono spinna Al 2920. Bu
402. Bil 105, 454. MB 1: 160, 161. Bo 199. Bir 1: 116,
4: (Dikt) 264. It K 1: 3844. Al 5715, 5718, 7433, 10124.
Ber 129, 289. MD 65. Di 60. mannen han födlies nakin
aff sin eghin skipelso, ok hauär ban aff sik sieluom
änkte thet han må sik medh hylia KS 4 (7, 4). —
utblottad, ha[fnaken. BSH 5 : 306 (1508). 2) blottad,
beröfvad, med prep. af. thera siäla nakna giordha
aff kroppenom Bir 3: 358. sändo them til himeriko
nakna af syndoni (nudam peccalis) Ber 63. Su 339. —
Jfr nakotter, nakudher, naqvidher.

liakinhet (nakenhet),/, nakenhet, thins
naken-hetz blygdh MB 2: 339.

nakka (-ar), v. [Sw. dial. nakka] (olofligt)
uppdraga (fiskegarn), hwilken som nackar annarss skiöta
eller garn SO 300.

liakke, m. [Isl. hnakki] L. nakke. laghþe sin arm
vndir hans nacca Bu 521. Bil 235. Bir 1: 57, 2: 198.
VKR 58. sias wij pa nackan BSH B: 254 (1508).

liaklaglian, /. [Jfr Mnt. naklage] efterklagan,
klander som efter en saks afgörande framställes mot
dess befogenhet, bauer mik giort mektogan ok
mynd-oghan . . . tho forsagdä tompt at sälia och hemolä
them hona köper, vtan alla naklaghan SD NS 2: 103
(1409, gammal afskr.). all bre|f som fynnes kwnnä
som lutar there annan skada kan med, scola varä
maktlösa oc dödet for all ytermera naklaghen om
for-nempde ärende DD 1: 80 (1431). — särsk. klagomål
som, efter det att någon blifvit intagen i ett skrå, göres
öfver dennes heder och befogenhet till inträde, han skal
hafwa syna ära swa ath änghin naklaghan komber
off-wer han SO 15. kan nakor naklaghan komaoffwer ban ib,
naklikhet, /. = liakinhet. toldo sins naklikhotz
bliwdh Bir 1: 29.

naknillg (naok-), /. olofligt uppdragande af
annans flskegarn. böte ... för tiufwerij och nackning
40 mark SO 300.

liakomin, adj. [7s/. nàkominn] närstående,
närslägtad. med dat. bwar älskar mast . . . sik siälwan, oc
ther näst hwar annan äpter thy som han är honuni
nakomin oc nabundin MB 1: 457.
nakor, se nokor.

nakotter? (ack. f. nakoth GO 569), adj. naken.
nödh kännir nakoth kona at spinna GO 569. Jfr
nakin, nakudlier, naqvidher.

13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free