Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - naturlika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
naturlika
102
ne
tura)j/. [/»/. nättüra. Lat. natura] 1) = liatlir 1.
gat ey ... gömpt wärsa natwra MB 1: 319. likas mantzins
likame widh himbla natwra ib 79. alla uaturor hittas mz
mannenom ib. styrer them (djuren) thora natwra ib 99.
mannin är saman sätter mz allom natwrom ib (kan
föras till natur), ib lOO. the natwra war herra skapadhe
os ib 462. adams synd, hon spilte alla wara naturo, oc
foro thy födhas the alle mz haus synd, som hans naturo
hawa ib 143. än han (o: mannen) hafdhe ey
frälsare natwre til at göra got oc ilt eller lata ib 45.
the äre thry som fadher är skylloghcr barnc, natwra
fodha, oc känncdomber ib 93. fölgdhe manz uaturu
en-kannelica at (lee) Bil 213. war härra lät sik . . . födhas
mz wara naturu ib 227. han (o: guz son) vilde at al þe
natura vare ärksk som hanom varf sua na bunden Bu
64. — egenskap, kraft, tbässo natura hafuer thän steen
Fr 387. ib 883. 2) = natur 2. af naturo. som alla
hit födde ok alla häpan före iäm fatöka Bu 153. guþ
menar stundom naturonne giua |iät han vil at hans vini
þiona af naþoin ib 4. antiggia wända wm naturu rättir
ole liugha himna laghin olla naturuna gudh thol
gon-uärdhnä Bil 339. thz wi hafwom aff naturan saka Al
5747. thing . . . som . . . natwran siälff diktar oc
wiisar allo mankynino MB 1: 451. 3) natur,
generationsorgan. vax bära bii ok göra vtan simia natura
bland ok spiäl Bu ii. — Jfr niänniskio natura.
— naturo bland, n. sädesvätska. tholik oroon
thing swa som mantzins natwro bland oc qwinna
nia-nadha blodh MB 1: 508. Jfr natura bland.
naturlika, adv. [Isl. liättdrliga] 1) af
naturen, i följd af sin natur, hwar (quinna) är naturlika
skör Bil 377. hwar man älskar natwrlika sin nästa
MB 1: 463. bly uaturlica (naturaliter)
nidhirdragh-ando Bir 3: 146. gudh som är naturlica rikir ib 2: 54.
mannin som är naturlica fatikir ib. ban som thik
synis är naturlika gudz son hulkom gudh fadhir bar
vitne ib 1: 333 . 2) af naturen, enligt naturens lag
el. ordning, thing . . . som natwrlika är budhin
hwariom månne MB 1: 451. thz rum är naturlica
manz howudh oc iinlite Bil 213. — Jfr Oliatlirlika.
naturliker (-likin Bil ess; MB l: 398 (ack. m.),
163; Lg 69 (ack. m.)\ ra 20 (nom. f). naturleker:
-lekom Bu 185; -lect ib 489. naturaliker: -lik KS
13 (30, 14), 15 (35, 16), 19 (48, 20), 20 (50, 22), 23 (56,
25), 23 (57, 25), 24 (58, 25), 25 (64, 27); -likom ib 18 (45,
19)), adj. [Isl. nättürligr] 1) naturlig, medfödd,
med-skapad, i ett tings natur liggande, tässin trä hafdho
thässiu naturlikin sidli Lg 69. andra alla (näml. dygder)
äru i manzons sidhom ok åtbäuom ok hans naturalikom
skipilsom KS 18 (45, 19). ib 7 (17, 8), 13 (30, 14), 20
(50, 22), 23 (56, 25), 25 (64, 27). mistor natwrlikiu lit MB
1: 398. hoor oc poninga giri hawa natwrlikin lösta aff
sik siälwom ib 463. mandrap oc lyghn hawa . . .
häldcr natwrlikin styg än giri ib. — med dat. är
thz natwrlikt somom diwrom at liwa widh andra
diwra huld MB 1: 98. — mot någons natur svarande.
adam gaff thorn (djuren) natwrlikt nampn MB 1: 99.
2) naturlig, med naturens ordning öfverensstämmande,
af naturen härrörande, fät är naturleo.t at mörket
gaugar for liuseno Bu 489. thz är rötter gudz domber ok
naturalik skipilso, at huilkin kununger . . . oy achta
gudh . . . han skils gärnt modh blygd . . . vidh sin
wald KS 15 (35, 16). ther ban styrer ... til thes
hånom är tarflighast i hans naturalik vphälde ib 19
(48, 20). han do naturlikom dödh Bil 259. natwrlikin
rätter MB 1: 463. — från naturen hämtad, visa þöm fät
vara möghelckt mz naturlekom skälum ok exemplis Bu
185. KS 7 (16, 7). Bil 339. — till naturen hörande,
som qfser naturen, the mästara som natwrlik thing
idhna MB 1: 148. natwrlike mästara (mästare el.
lärare i kunskapen om naturen) PM xxvi. Su 224.
3) utomordentlig i slo ther vt sua ärlikin ]okt oc
naturlikin Pa 20. 4) sinlig, tha naturlikin lusto
krafdlie kötit Bil 885. hwi gaff thw mannom ok
qviu-noni naturlik lusta j samblande Bir 2: 275. hafwer
hon hwgh at liua i naturlik lifnadh (könsumgänge)
LB 6: 80. — naturliker limber, födslolem. j hänna
naturlica hcmelica lim (naturaH membro) Bir 3: 29.
— pl. födslodelar, könsdelar, lät kasta sina naturlika
liini (virilia) afskorna wt i hafuit Bil 619. Bir 1: 36.
— Jfr onaturliker.
naturlikhet (-lighet), /. [Jfr Mht. natürlicheit]
natur, naturlig håg. jach mente . . . at . . . eders
eigin naturlighet skulle wara benogd och tiilbögliig
tiil sweriges riikes alniwgos bästa IISII 24: 68 (1516).
natvaka, /. L.
natvarþer (natvarþer L. natorþer L.
nat-wordher: -wordh VKll 62; -wordha ib.
nat-worder: -wordyn Lg 3: loo. -ar), m. [Isl.
nátt-verír, nátturír] nattvard, aftonmåltid, aat at
liat-uardlie Bil 565. reddo tho honom natuardh Bo 162.
hwat han sagdbe in cona. thz är i natuardhonom ib 219.
ib 167. Bir 1: 311, 4: 119. Lg 3: lOO. LB 8: 52. om
thora samw daglia natwordha VKR 62. hwarte om
middagh älla natwordh ib. vm en skära thorsdagh
tha höghtidhin lialdz af vars herra hälghasta
natuardh KL 346. — natvardha bordh (natwarde-),
n. nattvardsbord, aftonmåltid, äptlier ti th yterste
natwarde bordh gik tu iliosus oc fel a jordh MD 31.
natriskia, f. = natskiiva. MB 1: (Cod. B) 561.
nava, /. [Mnt. navo. Jfr lsl. nöf] naf, hjulnaf.
axolen och naffuan a hywlomen Lg 3: 143.
navar (nafwor. niafwor. pl. naffrar Fil 4:
84 (1499); se vidare liiulnayar. dat. naffrom Lf K
228), m. [lsl. nafarr] nafvare, borr. bora ginom thina
händir j midhuägho mz luiassom nafwor (terebro) Bir
2: 5. ban skal ginom bora sina händir mz huassom
niafwor ib 226. nafwarin rodhe thy thinge buru som
in skal sätias ok niighlas ib. Lf K 228. m naffrar FB
4: 84 (1499). hugger man eek fiwghurkliffua swa ath
nauar ständer a skidhe huario TB 76. Jfr llilll-
navar.
uavarande, adj. [lsl. miverandi] närvarande,
ua-warando thing MB 1: 81.
navilJ (naifuel), m. = nalle, swerdot skar
gynom hielmen oc brynian sa at thz bleff standcnde i
uaffuelen Di 49. stäk her didrik diwrit in at
naff-uelen swerdit op til hieltana ib 82.
liavist, /. L.
ne (L.; Bu 136, 150, 513; KL 58; Iv 1393; Fr
502; Lf K 16. nee RK 1: 3743, 2: 4363; Su 123. nei
Bil 83. ney MB 1: 34; Iv 1528; Fr 706; KL 58; Bir 1:
97, 3: 31; Lf K 276. näi L. nay Bil 846. negh SR i),
interj. [lsl. nei] L. nej! hwi rättin ij oy ouer otrik ther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>