Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - nedhan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ii ed han
103
nidskhet
idher togh idhart land ij fra ney thz låter iak mik
försmå Fr 706. Su 123. huat oy fonnaga diefleuii förhindra
gudz liehamcs vigilse j mossona . . . ney magha
the ey LfK 276. som oy iigher sik siälffwan, oc
hwasko haffwer ne ällar jaa ib 16. hwath kunnin
ij hwarte ne älla ia lv 1393. swaradhe ney KL 58.
Bil 846. Iv 1528. Bir 3: 31. hon swaradhe ney
sannelika ib 1: 97. the böndher ropadho allo neo RK 2:
4363. sagdhe no ey ma thz wara KL 58. nu sigär
salin ncgb jak badh tik äldre til vinsorz SR 1. han
swaradhe honum ok sagdhe no thit gul ok stona vii
iak oy fa Fr 502. — sighia nei, säga nej (titi),
motsäga, bestrida, med prep. gen. sagdhe nei gon siluestri
skälum Bil 83. ma ther ängelcdhis sighias ney gon MB
1: 34. — säga nej (till), neka, förneka, icke erkänna,
med prep. gen. vii iak þiia ok äldre no gen sighia Bu
136. cristeu tro sighar ne gen (nekar) androm guþum ib
150. — vägra att gå in på (ett förslag), vägra att
samtycka. then skat the gawo aff gambio ee han budho the
honom ban sagde noe ban wille thorn mera leggia vpa
RK 1: 3473. — säga nej (till), vägra att mottaga,
med prep. gen. þe saghþo ne gen gauom Bu 513.
neil lian (nedhen LB 6: los), ».? nedan. MB 1:
(Cod. B) 533. LB 6: 108. om tu hugger i nyno barucdh
och i nedan hugger tu löffuid MD 428. timber skall tu
hugga i blå nedan ib. Jfr lliidhau.
neflisker, se niiflisker.
neglienügha (neghinögha), n. [Mnt. negonoge.
Jfr Mht. neunauge] nejonöga. the sändo honum
neghinögha thz allom hans här mon öff[r]ith at nöghia hwart
neghinögha war swa stort thz hwart ot wogli . . .
halff thridhia hundrath wiktor swara Al 8779, 8781.
ib 7687. en forss thär n[e]ghenöghon i taghas Urk.
utf. i Njurunda (1420?), enl. meddelande af Adj. K. A.
Ilagson. — lieghenögha skill, n. skinn af
nejonöga. the (o: fodhor) waro aff noghen ögha skin Al
7683.
nek (neek. -er), /. [/"da», neg] L. nek,
sädes-kärfve. miin neok syntis standa, oc idhera ncker om
kring bugha heuno MB 1: 229. ST 396. bära
rätuis-onna nekir Gr 277.
neka (neeka. -ar, -aþe. impf. nekthe FM 554
(1512)), v. [Fgutn. naikka. Jfr lsl. neita] L. 1) neka
(att något är sant), gywor höwetzmannen nakrom fäs
sculd at ban swa györ, oc han nokär SD 5: 478 (1345,
nyare afskr.). — med prep. for. neekar hon ther foro
Bir 5: 50. nekade ... for slika gärningh Lg 637.
— med ack. var egli een thrätin aat stadhfesta älla
noka hwat thw fata foro Ber 278. — med ack. med
inf. nekaþo christum liaua sannau licama Bu 200.
— med sats inledd af at. at the ey skulw kwnna
neka at han är ey than samm som the drapo LfK
112. 2) neka, vägra, förklara sig ej vilja göra,
gifva el. tillåta, med dat. och ack. nekadhc bonum
skat MB 1: 11. min miskund hu]ka iak ängom
bidh-iaudis nekar Bir 1: 356. ib 177, 2: 152. AI 5789.
SO 145. — 1ned inf. nekthe honum betalo FM 554
(1512). — med dat. och inf. lowm wir theem wakn at
bürä äller nekom SD 1: 669 (1285, gammal afskr.).
— med dat. och prep. til. kommo henne mangh
bünemaal, til hwilken hon allom nekadhe Lg 3:
696. — abs. alla iugfru sagþo ia. viþ biskops buþi:
vtan maria hon nokaþe Bu 5. Bo 174. 3) neka,
förneka, förklara sig ej känna el. erkänna, afsäga
sig, försaka, med dat. nekadhe iak honom Bo 218.
neka hiinno KL 77. noka christo ib 374. fadhrcn
widli-ersagdho oc nekadho sonenom Lg 435. — med ack.
han nekajie sin härra Bu 100. iak förlät oc nekadhe
min herra Bo 218. neka christum KL 48, 74, 77. ib 373.
vtan han neka christum ok hans tro ib 74. vtan han
nekar sin gud|i oc döpilse. oc munka liuärne ib 261. ib
262. nekadho världena Bir 1: 362. neka sin eghen vilia
Su 452. nekande omilhet oc världzlik astundilso MP
2: 77. hwat är neka sik siälfwan wthan widhersighia
siina wranga lwsta Ber 20. — Jfr neta.
liekail (neekan Ber 278), /. 1) nekande. Ber
278. 2) förnekande, påstående att icke känna. Bo
219.
neker (ack. nek), m. [lsl. nykr] neck. thro . . .
oppa nok ST 31.
liekilse, ». 1) nekande, vägran, vm hinder ok
nekilso vm syna vtferdh Lg 3: 531. 2) förnekelse,
försakelse, gudz vilia lydhna oc sins eghins vilia
nekilso oc fortakiiso Bir 2 : 309.
lieordh, n. nekande, afslag, om thon neordh om
jakthen BSII 6 : 303 (1508).
neqviil>i (-qvaþi), n. L.
uesa (neesa. neae. nesza RK 3: (sista forts.)
491l), f. [lsl. neisa, hneisa] nesa, skam. är thz . . .
liuariom ädlila ok byrdughom herra dyghr blyghd ok
nesa, hota ok wara stafkarla kunungur KS 77 (l91,
85). armbr almogho är kunungz nese ib 78 (192, 85).
VKR 26, 39. It K 3: 852, (sista forts.) 4911. — skymf,
förolämpning, giordhe honom mykla noeso Lg 635.
RK 2: 4541.
nesiighn (neyseghn), f. motsägelse, invändning.
wtan alla wara arffua nesägn SD 5: 166 (tfvers. i
handskr. fr. början af 1400-talet), vtan alla nesäghn
ib US 1: 211 (1403). ib 319 (1404). vtan hwars mantz
hinder ok nesägn ib 2 : 44 (1408). at mina arfua wilde
ther noglira neyseghn innan hafua äller töghringh ib
1: 73 (1401).
nesiighllillg (nesegning), nekande, vägran,
motsägelse. wtan all hiälparedhe ok nesegning SD NS 1:
107 (1402).
net (neeth), f. [Mnt. nét] nytta, fördel, han
haffwer aff androm neeth MD (S) 295. Jfr nyt.
neta, v. L. Jfr neka.
niadverk, se nidhvärk.
nitiska (nydska), /. nidskhet, snålhet, sytther
homa mz trysko ellor mz nydsko SGG 129.
nidsker (MP l: 66. nidzsker: -a KL 119.
nidzkir MP 1: 18. nidzskir ib 166. nitzsker: -e
MB 1: 343. nizsker Ber 20, 124, 125, 129, 237.
nizsk-ir Bir 3: 305; nizsk ib 168. nisker MD (S) 229.
niskir Bir 1: 269. nischer Ber 289), adj. [Äldre
D. nidsk] nidsk, girig, snål. then som war nizsker
wari mildlier Ber 20. ta konungen är girwg ok nisker
MD (S) 229. MB 1: 343. KL 119. MP 1: 18, 66, 166. Bir
3: 168. Ber 124, 125, 129, 237, 289. niskir j gafwom
Bir 1: 269. — med dat. at han gifwe swa enom at han
vare ey androm nizskir Bir 3: 305.
nidskhet (nizkhet), /. snålhet, sparsamhet.
fru-galitas, nizkhet GU 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
