Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - nyrakadher ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nyrakadher 121 nyter
958, 6750; Va 38, 55; It K 1: 717. 1049, 1696. 3498, 2:
6040), a) från början, ss nytt. som (somligt) dictade
han aff nyio Bil 726. skat jak aff nyo (de novo) planta
mik ön wingardh Bir 4: 7. nar naglior thing skulu aff
nyio göras ib 60. ther äldre för stodh nakar by ther
lot tian byggia ön stadh aff ny Al 930. ib 958, 6750.
måge . . . arbeyde ok skera marenborst kledhe aff
nya ok wadhmal ok jntet annat vtlenst klede aff nya
göra SO 115. — (?) han diktade engen wysa aff ny
It K 2 : 6040. b) å nyo. på nytt. för andra gången.
skref ther atir sina läst aff ny Bil 248. burdho thaghar
aff nyo kifwa Al 5369. MB 1: 27, 416, 2: 111. FI 372.
Iv 926, 980, 1631, 2419, 3696. It K 1: 717, 1049, 1696 , 3498.
Va 38, 55. Di 72, 156. Sn 158. c) åter, vidare? än
haffiier jak thz aff nyia sporth RK 3: 853. — Jfr
nyst.
nyrakadher, p. adj. nyrakad, ny rakat howdh
LB 4 : 345. ib 2: 51.
nyrre, se nürro.
nyrydhning- (ny rödning), /. jord som rödjes
el. är rödd till odling: nyodling, som . . . ny rödning
wp tagit ha|fwa SD 4: 38 (öfvers, i nyare afskr.).
nysaltadher (nijsalthet), p. adj. nysaltad. iij
lester nijsalthet strömingli FM 360 (1508).
nyskapadher, p. adj. [.V. nyskapad] nyskapad.
Lg 66.
nyskipaþer, p. adj. L.
liyskrivadher, p. adj. skrifven på nyU,
omskrifven. hitte brefuit . . . scrapat ok ny scriuat Bil 680.
nysmurþer, p. adj. L.
nysoninadher (ny sompnadher), p. adj. [isl.
nysofuaitr] nyss somnad. Lg 3: 337.
nysprilllgin, p. adj. nyss utsprången, nyss utvuxen.
nysprungit skäg Atisg 179.
nyst, adv. [M nyst] nyss. ath ban war nyst kornen
aff lybig FM 346 (1505). Jfr nys under nyt.
nysta (pl. -ön), n. [N. nysta] nystan, suasom
smaa thradhir väfdhis j nysta Bir 2: 95. suasom eet
kringlot nysta a]la ballir ib 101. thz (hjulet) sände
af sik sua stora eldz gnistor sua stora som annar
nyston l’a 18. samanryktis ban swa som eet nysta
KL 362. Jfr thradha nysta,
nysta, v. Jfr afnysta.
nyt (nöth Ber so, 228. gen. nytia, se nytia bol,
nytia fii, nytia kliidhe, nytia nöt. nytta Bil 255.
nytta SML B 33: 3; SD 5 : 638 (1347); med afs. på
de tre sistn. ställena jfr emellertid nytta, ./".), f. [Isl.
nyt] L. 1) nyttjande, bruk. som alla licamlica
thinga nyt (usum) vända i äuärdhelikit gagn Bo 123.
förande mz mik renasto klädhe til mins sons nyt oc
t.horff Bir 3: 285. VKR 57. 2) inkomst, atirgifwa
alla the fruct oc nyt som thu hafwir ther aff (af
ocker) fangit ST 493. 3) nytta, gagn. til borhsens
nyttä oc gangh SD 5: 638 (1347). aldrc munde hon (a:
handin) til nytta wardha Bil 255. litin nyt Bo 96. vtan
thera eglina nyt oc gagn ib 110. äru mina bändir mik
til thunga oc ey til nakra nyt Bir 3: 139. ib 380, 431.
Al 5380, 6251, 8023, 10104. Ber 80, 228. schal styra
(nämt. godset) oc radlia oc sigh til nyt at göra SD
NS 1: 333 (1404). 4) afkastning af nötboskap,
mejeriprodukter? Se nytia bol. — Jfr a-,
fäar-nyt, äfvensom uet. — nyliahol (-boll. nytyobol.
Ordbok II.
nöthiabol. nyttiabool. nytäbol SD NS 1: 684
(1407). nötäbol), n. fäbodställe, mejerit cum . . .
prcdiolo wlgaritor dicto nytiabol in liyltunæs SD 3:
681 (1325). pro curia eoriim in gællorydh ... et
om-nibus eius adiacenciis, videlicot prediolo in hultom,
dicto nytiaboll, agris, pratis, siluis ib 5: 283 (1344).
myt goz . . . meth allom tillaghom ... ok madbom
ok nytyobolum ib NS 1: 60 (1401). the fornempda
goz ok gardha ... ok allas thera tillaghor som
är fiskewatn. allonskoglia, nyttiabool, aker, ängh ib
106 (1402). en gardli i skädhon . . . meth
nytia-boleno innan wersidhe ib (1402). medh . . .
nöthia-bolum ill 260 (1403, gammal afskr.). ib 314 (1404), 334
(1404). eet nötäbol i fryälä kirkäby ib 683 (1407). ib
684 (1407). eth nythiabol, som ligger till drafföö i
vesbo Styffe, Skandinavien under Unionstiden, 2 uppl.,
s. 157 (urk. fr. början af 1500-talet). Den första af
anf. urkunder tillhör Vestergötland, de öfriga
Småland. — nytia få, n. L. — nytia kar (nytio-),
n. eg. kärl som inan nyttjar; bohagsting, ball ska] ey at
enast redba härbergit til vtan ok al nytio karin
(uten-silia) Bir 1: 219. — nytia kliidhe, n. pl. kläder
som man nyttjar, kläder till nyttjande el. bruk. vi
hafwom nytia klädhe dagli ok nat (vestes habemus
r/uibus utimur nocte et die) Bir 3: 124. — nytia
nöt, n. L.
nyt, se nut.
liyta, v. [Isl. liyta] L. 1) använda till sin nytta,
göra bruk af, äta af. the som offra gudhi, the skulo
f nyta offrith MB 1: 470. Jfr ninta. 2) nyttja, bruka.
skal gudz thiänare mot tholkom nyta hardha auitelsa
hamar Bir 2 : 230. latir thorn nyta (uti) godh gamiil
lagh ib 3: 311. ängin kunne henne (bron) tidhare liyta
Al 1980. nytom war sin ib 7186. Jfr fiinyta.
nyta ("ir, -te), v. L. 1) duga, vara nyttig, lägho
thz till inga länga nythir TB 75. ligger eek nidhre
... ok nyther till fanga ib. 2) gå an, vara
möjlig. vinterin haffde siona lakt swa at them nytto ridlia
ok gaa RK 1: 2920.
nyta, se ninta.
nytakin, p. adj. L. 1) nyss anlagen, liytakin
til konungx Bil 616. 2) nyss intagen, hwar nytakin
i kloster KL 254.
nyter (nytter SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). f.
nytt Bil 54. n. nyt Ber 250. ack. m. nyttan ib
243. dat. m. nytthom C,O 305. yl. m. nytta RK 2:
1797. /. nytta Ber 251, 255. komp. nyttare Bir 4:
124; Ber 251; BtRK 116 (1436). nyttaren (ack. m.)
BSII 1: 188 (1386). superi** nytaster: -äst V AH
24: 327 (1377). nyttaster: -äst BSII 1: 188 (1386):
SD NS 1: 172 (1402, gammal qfskr.), 179 (1402), 180
(1402), 361 (1404); RK 2: 7491, 7500; -asta BtRK
116 (1436); -astan BSII 1: 188 (1386)), adj. [hl.
nýtr] L. 1) brukbar. wardh hanum handen atir
wäl nytt aff onytte Bil 54. — nyttig, som honum
nytast oc bäzt synis VAH 24: 327 (1377). som . . .
clostersins . . . formännom nyttast ok [bäst] synis
SD NS 1: 361 (1404). ib 172 (1402, gammal afskr.),
179 (1402), ISO (1402). thz som rikit nyttast wore RK
2: 7491. then ban weth rikono nyttast dugha ib 7500
(här är nyttast möjl. att fatta ss brukadt adverbiell).
Ber 251, 255. thz är ||änne nyttare til |länna siäl
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
