Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - nytia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nytia
122
nyttoghet
hällir stånda qwar än heem fara Bir 4: 124. thässa
bokena giordho sanctus bernardus til niiirkelikin
kännedom ok mykit nyttan allom them som til renlifnadh i
kloster gifne äru Ber 243. nyt ärfwodhe ib 250. —
tjenlig, lämplig, duglig, nytter til rikesins þianist SI)
5: 477 (1345, nyare qfskr.). at the engin man nyttaren
811a gauglikareu vristen landeno i thessom ärendom
BSII 1: 188 (1386). hwad thöm nyttast oc iämpnast
koma ma ib. bör thet vttydas til thet bästa och
nyttasta BtRK 116 (1436). sculle ban all slot oc län
fa äfter hans suensca radz raadho tha the jnfödda
them thykte bczst nytta HK 2: 1797. 2) dugtig,
hurtig, ii wardhir nytthom nakath til wakna
(ex-templo vegetus armis Jit homuncio fretus) GO 305.
— Jfr fa-, mat-, o-nyter.
nytia (nyttia. -ar, -adhe, -adher), r. [Jfr hl.
nytja, mulgere] L. 1) njuta, åtnjuta, nytia äwärdhelikit
liiff Bir 4: (Dikt) 259. nytia thin lustelika
vmfämpn-ilse ib 1: 89. ib 3: 243, 344. MV 1: 204. Su 74, 259, 393.
ä törsta mera nytia ib 138. engin är the stuudh j hulke
människian ey nytiar gudz godhgärninga oc miscundh
MP 1: 185. Bir 1: 115. Ber 212. — abs. nytia oc
aldrig lodas Su 138. 2) nyttja, bruka, nytia growan
kost ok sinälik klädho KL 81. nythia mit fädherne
Bil 488. thätta swa uplatit nia hans laurensson
for-nempder ok hans arfua nyttia ok bruka til
äuerdh-elica äglio SJ 44 (1428). ib 52 (1433), 53 (1433). than
thz hawir oc nytiar Bo 17. ey fiiinom vi at ban
äutigia fore sik älla sinom discipulis nytiadhe thätta
väldi t ib 50. hon hafdhe harit nytiat til thz fanyt ok
skadhelikit var ib 75. ib 123, 136. Bir 1: 204, 259.
nytiadhe stundom lättare ordli ok stundom
grymmare ib 3". 173. — med dat. (sannolikt genom
inflytelse uf Lat. uti), nytiadhe han stundom lätlom ok
blidhom ordhom ok stundom hardhom oc snarom
ordh-oin (ijuandoqut utebatur sermonibus blandis et
humi-libus, quandoque increpatoriis et dvris) Bo 148. nytia
. . . tliik swa som gudhz niynstro (utere . . . te ipso
ve/ut templo Dei) Ber 220. — Jfr vailliytia, onytias.
Iiytiail,/. 1) njutning, åtnjutande, j gudz uytian
(fruitione) ok sötma Bir 1: 238. ib 343, 2: 231. Su 82,
110, 258 . 2) nyttjande, bruk. rät ny tian j allom
thiiigom Bir 1: 144. aldra thinga sliälik nytian ib 227.
— Jfr vannytian.
nytidhände? n. pl. nya underrättelser, nyheter.
them nw nytidhande förandhes Lg 3: 634 (nytidhande
bor kanske fattas ss en tillfällig sammanskrifning).
nytlika (nyttelika MB 1: 442; Bir l: 329, 4:
35. komp. nyttelikare Su 347), adv. nyttigt, på ett
nyttigt sätt. vpnöte ok lifdlie sin tima nyttelika ok
höfwisklika Bir 1: 329. ban synis mer winkulkasta, äu
nytlika wpbyggia Ber 18. MB 1,- 442. Bir 4: 35. Su
347. Jfr onytlika.
nytliker (nytteliker. nyt.likin Ber 11.
nyt-lekin Bil 849. nyttelikin Bir 3: 130. /. nyttelik
Bo 78; MP 1: 185. nytlikin Bo 139. n. nyttelikt
MB 1: 46. nytte likt Bir 3: 431. nytterlikt MB
l: 33. nötteligt BSII 5: 367 (1509). nöttelioth ib
4i5 (1510). nytlikit KL 164; Bo 75. nyttelikit
ib 245. ack. f. nyttelika Bir i: 167. nytteliea ib
3: 167. pl. nom. f. nyttelika Bir 2: 259. nom.,
ack. n. nyttelik MB 1: 93. nytlikin Bo 106.
nyttelikin ib 10. komp. nyttelikare Ber 220.
superi, nytlicaster: -äst Bo 20. nyttelikaster
MB l: 8i. nyttelicaster: -äst Bir 3: 431; -asta
«A), adj. [A". nytleg] L. 1) nyttig, mång
nyttelikin thing Bo 10. Iliz som ganglikit oc nytlikit var
ib 75. sen i liwat nyttelik oc hwat tharflik
kärleks-ins dygdh är ib 78. wiste adani oc kuniio al
nyttelik thing MB 1: 93. gudlikin bön är mykit nyttelik
MP 1: 185. Bo 106, 245. MB 1: 33. Bir 3: 130, 167.
Ber 11. 220. BSII b: 367 (1509), 415 (1510). milhetin är
til al thing nytlikin Bo 139. — med dat. thz som han
veet os vara nytlicast Bo 20. för nakra sak skuld
honom siälfwom nyttelika Bir 1: 167. MB 1: 46. 81.
KL 164. 2) duglig, praktisk, war herra han är
nytteliker mästare, oc ey häggiimma MB 1: 93. satte
han sin systir son: viiamanum til förseo man, the
hälglio kirkio, som badhe var viis ok nytlekin Bil
S49. — Jfr onytliker.
liytlikhet (KL 45; Ber 22, 236. nyttelikhet),
f. och m. (Bir 2: los) nytta, for annars gagn skuld
ok nyttelikhet Bo 73. viste hwat nyttelikhet apostoli
. . . skullo fa af dröuilsomeii ib 111. licamlix
liytte-likhetz äruodhe Bir 2: 108. Bo 142, 177, 238. KL 45.
MP 1: 76. Bir 1: 114, 150, 160, 167, 191, 204, 239, 272,
283, 2: 36, 108, 180, 278. Ber 22, 236. Jfr Oliytlikhet.
nytta (nittha; -o SGGK 106. nötta), f. [A7:
nytta) L. 1) nyttjande, bruk. twe wndirkiortla . . .
en for daghlika liytto (usum) Bir 4: 10. thet skal
gömas til conueutiue nötto (usus) SD 4: 129 (öfvers,
i hds. fr. 1440). 2) nytta, gagn, fördel, giordho
almoghanom mykla nytto Bil 850. görandis sina nytto
Bir 5: 92. maugom til nytto ok gagn Bir 1: 60. hwat
som kötzsins älla wärldinna nytta wtkräfwir ib 69. ib
91, 135, 262, 2: 278. ST 429. LfK 91. Di 297. alla
fruk-tor oc nyttor ther aff kommando Su 146. för manglia
handa nyttor oc gagn LfK 90, — Jfr o-, viirillds-
nytta.
nytta, adj.? nyttig? then schada war mykit nytta
(det som var tf sedt att skada blef till stor nytta?)
RK 2: 2225. Jfr Onytta.
nytte (nötte), ». [AT. nytte, ».] nytta, gagn. till
almenth nytte IISI1 20: 174 (1507). skula forscrifne
godz . . . hauo oc bruca til theris nötte oc widertarlf
SJ 353 (1469); kan föras till nytta, f.
nyttogher (nöttoger: -äst Su 347. nöttugher.
b. nyttoght KL 344; Bir 1: 135, 2: 78. nyttogt
ib 1: 309. nyttokt LfK 41, 269. nytthit FM 388
(1508). pl. nom. n. nyttogh. nyttok G ers Ars c 6),
adj. [A’. nyttug] L. nyttig, vm thz nyttoght är KL 344.
faa ordli ok nyttogh ib 351. wndhersta hwat yrtlier oc
röther godhe oc nyttogho waro Lg 666. Su 347. FM
388 (1508). thz som til änkte är nyttoght Bir 1: 135.
til the gerning, hwilka henne synis til sinna helso
nöttugha wara ib 5: 92. — ined dat. thz siäl inne var
nyttoghast KL 351. thz som mik war nyttogast ok
beest Bir 1: 26. ib 309, 2: 78, 3: 218. LfK 41, 269. —
Jfr iäm-, o-nyt.togher.
nyttoghet (-ir), f. nytta, gagn, fördel, almogans
bestandh oc nyttoghet MB 2: 271. Su 153, 156, 174,
293, 303 o. s. v. LfK 129. Fil 1: 58 (1486, gammal
afskr.). Gers /Irs c 6. alla iordzlika glädher oc
nyttog-hether Su 193. Jfr onyttoghet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
