- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
123

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - nytändilse ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nytändilse

123

näfst

liytändilse, f.t nytändning, i nytendilseuä LB
6: 108.

nyvalder, p. adj. nyvald, nyss väld. lian do ny
raider (strax efter valet) Bil 828. IISII 18: 12 (1494).

nyyordhin (ny wrdhin: -it B i! 47«), />. adj. [lsl.
njoritinii] 1) nyvorden, nyblifven, sam nyss
blifvit (något), mz nywordhnom gudz prophetum MB 1;
394. 2) ny, oerhörd, ovanlig, thz är ny wrdhit at
nokor biudher sik til dödhin Bil 476. MB 1: 33. än
nakar vnderlikin misliter oc uywordhin synis a them
ib 363.

11)’välldcr, p. adj. nyomvänd, nyss omvänd. Ber 18.
näb (pl. dat. näbbom Su 15l), ». [Fdan. næb]
1) näbb. fflögh lion (dufvan) oppa hans skuldro oc stäk
sit näli j hans ära ST 137. ib 138. 2)
näbbfor-migt framskjutande spets, i trangom skoom uc mz
langom nähkom (calceos strictos atque rostratos) Su
151 (kan föras till lläbber). — Jfr lläf.

näbber, m. [JV. nebb] näbb, mun. hwa länge liggir
a sin bäd ban ffar litith for sin näb (pausa niorosa
thori modicum dapis impetrat ori) GO 704.

uädlian (nädhen), «.? nedan, badhe a nädhen
oc ny LB 3: 12. Jfr liedliaii.

niiþail (nedhan), adv. och prep. [lsl. neian] L.
A) adv. nedtill, fästis stolpin nädban Bil 89. ib 614. Iv
4458. porrus purlöök, osetli aff bonum är thorn godh
som spottha blodh . . . eller näthan wtlatha (1>.
llar-pestr. s. 80: air thorn göth thær blotli spyttæ ællær
nætliæn ut latæ) LB 7: 137. — nere, der nere. the
hördlio som nädhan värö KL 160. B) prep. nedom,
nedanför, med ack. nedhan brona SlJ 5: 34 (1341,
nyare afskr.). — llii|uill a, adv. nedtill, twå stukur af
gulräntstrik, oc liii]ia» a med hwitom piirlom SD 5:
563 (1346). — nädhan til, adv. nedtill, nere. fütirna
. . . värö . . . skilde at nädhan til Bir 2: 133. huar
oy är himelin owantil oc ey jordh nädhantil ib 3: 112.
— Jfr niþan samt for nädhan.

lliiþar, f. pl. [Jfr lsl. nitfar, /. pl.] L. nedan.
maanon gör sin iämlanga swa langan som en manatli,
som halwer hetir ny oc halwer nädlia (Cod. B nedhan
533) MB 1: 66. i skulin ey taka laxatiuam mauauom
fullom älla a bla nädhomcn LB 3: 115. Jfr ni|>ar.

iiiidlire, adj. komp. och niidherster
(nädh-irster. nedherster), superi, [lsl. komp. ne Jr i.
superi, nedstr, ueztr] A) komp. nedre, undre, lägre.
hwilkin them insatto ii nädhrä inyrkästuuona KL 159.
öffra thinghiu ok nädhro Bir 1: 172. B) superi.
1) nederst, längst ned befintlig, thu skalt falla alf enom
diälle ok til annan alt til thäs thu kombir til then
nädhirsta j hälfwite Bir 3 : 370. 2) nederst, lägst,
ringast, mz öwerstom oc ucdherstom ereatwrom MB 1:
44 (möjl. att föra titi niþarsterj. — Jfr ni|l re.

uäf, ra. [lsl. nef] näbb, äfven tryne, snabel, nos, mun.
duwa koin llyghande oc bar en ampull a sina näui Bil
689. fuglil ällir hökir ther hafwir fost nakra bradh
mällan sina klör ok näff Bir 1: 24. ib 2: 42. GO 1097.
Al 4615, 5225, 8705. ST 509. Lg 306. Lg Meclit 300. Ber
157. hiult (näml.fisken) up höght. gudz likarna främmarst
a sino näwi KL 13. tha fooro the fram til eth myket
rädholikit diwr; thz haffdo ij fütlier och ij wiugha,
thäss näff (rostrum) och thäss näglä waro allä
glöd-indhä iärn Va (Tung) 34. thor la lucifer a gruffuo

. . . hans nälf (rostrum) war swa lankt och
iäinmcr-ligä bwast ib 35. Lf K 229, 237. dyurin (elefanterna)
liafdho läng näff ST 524. stötte them mz siiu näff ib.
hwa länge sowir aa sin bäd ban faar litit for sith
näff (cui sopor est tractim nec edenda lucrabitur
auc-tim) GO 184. — ss tillnamn, petro nefh SD 1: 318
(1246). biörn nef ib 2 : 60 (1288). — Jfr kroknäf,
äfvensom näb, uiibber.

lläfgiiild (nefgiald), 11. [Jfr lsl. liefgildi]
nässkatt, personlig skatt, assignaunis . . . ledhongxlamæ
Si nefgiald per westmanniam SD 1: 657 (1285).

uäflisker (n. näflist. näwlist. neflist. naflyst

SD 4: 63 (1328)), adj. — n. tyg från Xive/lesf XVI
vinas do pauno neflist SD 3: 325 (1317, samt. afskr.).
vnam tunicam de næflist ib 4: 52 (i32s). ib 63 (1328).
de panuo næwlist. ib 93 (1329). duas tunicas vnam
næflist ib 105 (1329). capam neflist ib 128 (1329). capani
næflist ib. ib 129.

näfsa (näffza: -es VM 21, 23 o. s. v.-, -andia
ib 2S, 32. näpsa KS 48 (122, 52), 68 (168, 75); Al
1353. näpsaa Su \ii. nepsa Lf K 111; -as FM 235
(1505). pres. näfsir Gr 293. näpsir MP 1: 230.
näfse Bir 1: 286, 3: 46; Ber 61, 64. näpse KS 24
(60, 26). impf. näfste Bir 3: 391; -is KL 219.
nef-ste Bil 657. näpste MB 2: 208. part. pret. näfster:
näfst MB 1: 349; Bir 1: 110. näfhster: -e Ber 18.
näffsther MB 2: 18; HK 3: (sista forts.) 5851.
im-perat. näfs Bo 75; KS 26 (66, 28)), v. [fnor. och lf.
nefsaj L. näpsa, tukta, straffa, med dat. ban ... nefste
fast osidughum klärkoin Bil 657. näpsa illom ok
ostyr-oghom manuom KS 68 (168, 75). vm tu näpse ella snybbe
uokrorn (här kan dock dat. vara framkallad af suybbe
ensamt) ib 24 (60, 26). ib 26 (66, 28). Bo 193. MP 1: 230,
2: 156, 261. Bir 3: 46, 391. att rättä oc näfsä þolkom
ondom gierningom SD 5 : 377 (1344, nyare afskr.). —
med en form som kan fattas ss dat. el. ss ack. näfs
mik oc plagha mik for mina ondzsco Bo 75. them
näfsir gudh hulka han älskar Gr 293. iak wil honum
näpsa mz liima ok riis Al 1353. Ber 61, 63, 64. Su 177.
— nåd ack. vil iac plagha oc näfsa idher som mina
oppinb&ra fiända Bil 599. andra näpsa KS 48 (122, 52).
VKR 35. MB 2 : 208. then olydoghor är . . . näffzes
wtan alla naadher PM 21. ib 23 o. s. v. Ber 61, 62,
64. han . . . näfstis mz twitggia älla thriggia dagha
fasto KL 219. ther är hardhast räffst, som konungon
är siälwer näfst MB 1: 349. ib 2: 18. RK 3: (sista
forts.) 5851. at var othokko skuli hardhare näfsas Bo
122. synd . . . the som näfst ok pinad war mz
idhrugha Bir 1: 110. — med prep. ivir. skall ower
thöni och honom nepsas FM 235 (1505). — abs. huru
hardhelika min son näfse fore syndonna skuld Bir 1:
286. — Jfr oniifster.

näfsilse (näpsilse MP 1: 242; -om ib 75; ST
427; Su 177, 339), n. pl. näpst, tuktan, bestraffning.
MP 1: 75, 242, 2: 67. Bir 1: 309, 2: 278, 3: 473. ST
427. Ber 61, 62. Su 177, 339, 442.

Iläfst (näffst KS 78 (194, 86); Al 7318; MB 2:
153. näfzth PM 28. näffzth ib 21 o. s. v. neffst
BS 37. neffstz ib 35. näpst KS 50 (127,54); GO 276;
VKR 25, 35; Su 235. pl. näfster MB l: 377.
näp-stir Su 258), f. [lsl. nefst] L. 1) näpst,
tuktan, bestraffning, godh är näpst är hon ey omykyn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free