Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - nämnan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ii ämna ii
127
niiplíka
härra vilde eigli nämna sin forraþara Bu 100. mät» þöm
vitnum firi näpnas ib 6. alle thenno gotho mitn som her
efter nenipnas oc bescrifne sta BSH 2: 38 (1396). Sü
5 : 562 (1346), 566, 567, 568. Bir 4: (Avi) 183. lv 1185, 1188.
Di 143. miidh . . . allum therra hielparum. swa som
riddarum ok swenom . . . bondum ok bokarlum
nemp-dnni ok onempdum BSH 1: 131 (lS7l). thät saniä för
liäuidä goz SD 4: 38» (1334?), 390 (dessa båda ställen
kunna föras till foruälllderj. ängen man ... ma
Nere gyäste byujiä än här uäfnis ib 5: 479 (1345, nyare
afskr.). then iak tik uampne Lg 3: 628. tålde ok nämpde
(nämt. det) swa at han bar thäs dighirt wnder Bil
270. 2) nämna, uttala, nänipna ihesu nampn KL 35.
nämpde hon thz (Jesu namn) ib. at iak opta hafwir
fafänglika nämpt gudz nampn oc andra hälgha maunn
VNB 33. 3) nämna, benämna, wet jak hwart nänipna
sinn nampne BU 270. nämpdo then hiilglia anda rätto
nampne MB 1: 296. ib 2: 212. meth allom sinom
til-laghoin, hwat namnont the liälzt nämnas kunna SD
NS 1: 29 (1401). hwat nampne thet helzt nänipnis ib
138 (1402). ib 172 (1402, gammal afskr.), 210 (1403), 216
(1403) O. s. v. FH 3: 38 (1444), 46 (1444), 48 (1444). hwat
nämpne thet lnilzst kan nämpnas SD NS 1: 98 (1402).
hwariohanda liampuc thet hälst nänipnes kan ib 328
(1404, nyare afskr.). 4) nämna, utnämna,
förordna. tolf manna näfnd sum näfnd warþer vp a þðn
maal suin sannind bör vmsighia SD 5: 378 (1344,
nyare afskr.). scal han nempna uempdeua oppa thy
bergheno som han boor thz oppa gaar 1’fN 140. scal
lensmannen näfnä tolf astäpumän SD 5: 480 (1345,
nyare afskr.). at han nempno . . . tolf män af
hundareno ... at letä ok granlikä vtspyriä, än pär
hittäs nokur vipergiäld ib 6: 129 (l349). ib NS 1:
36 (l40i). ther nämpdis å the tinge en skälikin
asyn ib 2: 230 (1409, nyare afskr.). xij aff hwarie
lagsaghu, ther til nenipdhe epter laghen FM 59 (1457).
honum haffuum wi . . . opter war bäzste samwit
nempt oc walt . . . til en fulmektoghen herre oc
konungh ib 60. tha nämpne huar thera som käre ok
dyl siex män alf gardhenom MEG (red. A) 54.
nämpne huar thera thre män ib. ib (red. B) 59. EG 63,
67. tha agha nempnas fyre män TB 73. ib 80. schal
oldermannen een aff briidromen til sick nompna som
bysitiara wara schal SO 107. thässe godhe män
nemp-dos ther fastä til SD NS 1: 95 (1402). — befalla att
begifva sig, beordra, nempne allermannen iiii brüdher
i kellareu til ath smaka öl SGG 129. paghar utlöpis
skip war[a nämd i skiären SR 28. 5) nämna,
utsätta, bestämma, uäpmde daglien Bu 19. ib 50. än iak
cumbar eigh atar at uämdom tima ib 520. koma at
nämdom dagh Bil 697. ib 80, 105. tha war etli hooff
til stokholms nämpt (utsatt att hållas i S.) RK 1:
4397. — ref. nämnas, benämnas, kallas, heta. j en
soken . . . iiempnandis effrabominne FM 602 (1512?).
— Jfr bo-, for-, til-, np-, nt-näimia samt for-,
o-, opta-näinder.
lliillinan (nämpnan), /. nämnande, gudz namps
nämpnan Ml’ 1: 315.
näiiino (namni L. nämpne), n. [Ar. nomne] L.
namn. hwat nämpne thot hälzst kan nämpnas SD NS
1: 98 (1402).
■lämning (nämpning), /. [Isl. nefning] L. —
niimnillga man, m. L. man förordnad att ss domare
afgöra en sak. episcopo strengenensi quatuordecini
solidos cum vno denario terre . . . judicio duodecim
næmiiingæmannie precedente, qnod auctoritate regia
approbando confirniamus . . . adiudicainus SD 6: 132
(1349; f rån Södermanland).
Hämning-, f. Jfr afnämniiig.
l|änna, f. mod, raskhet, rådighet. mera gör i stridh
ok bardagha witer för sea ok godli nänna, än
styrk-lekr ok dygher siälde (för f|älde) manna KS 79 (196,
87). nänna är half giärning ib 83 (205, 91). giiirut
fylghe lykka godhre nänno ib.
|länna (-ir, -te), v. [Isl. nenna] — ref. näniias,
eg. råga, hafva mod; nännas, hafva hjärta (att), kunna
förmå sig (att), näntis ey styra honom oc näfsa
mädhan ban war vngir ST 382. han nennis tz ey syälffuir
ath göra Jr 124.
minne, se liiinie, n.
nällllillg, f. [Isl. nenning] driftighet,
företagsamhet. nänningh hawir päuingh GO 470.
nännogher (nänogher: -a KS 83 (205, 9i)),
adj. modig, rask. KS 80 (196, 87), 83 (20.i, 91).
uäplika (näpplika Bir 1; ai, 269, 359; lv 1758;
Ber 175. näpplica Ml’ 1: 46. näpplikä KL 158.
näpliglia lv 3456; MB 2: 6. näpliga ib 172.
nep-liga RK 2:7839, 836S; 7’Ar 273. näpligä Va 31.
näpp-leka GO 989. nepleka Bil481. näppelioa Bir 2: 267,
3: 90. näppelike KS 71 (174, 78). neppeliga RK 3:
(sista forts.) 5256. näppelige ib 1: (Yngre red. af
LRK) s. 268. näplikO (trol. skriffel för näplika)
Al 2542. näplik lv 32. näplikan Lg 3: 611), adv.
[Isl. hneppiliga] knappt, med möda, med svårighet.
gato the näpplikä fortakit folkeno at the offradho eyg
thorn KL 158, vmkringgafs af lughanom swa at ban
näplika vndkom ib 192. näplika berghadhe han sit liilf
Al 4544. mädhan rätuis man skal näpplica helas huar
skal tha omillir man ok syndogir synas Ml’ 1: 46.
fik swa hardh frestilse, at ban forinatte näplika tliula
KL 279. gat näplica talat Bo 168. ib 212. Bir 1: 31,
70, 269, 397, 2: 267. FI 1269. lv 32, 1758. Fr 48. RK 1:
1501. Va 31. näplica kan oc nw munkin kännas af sinom
klädhebonadh Bir 2: 70. j xxx daglia ther äptir kwnno
tho näpliga vpsökia oc siin j mällan skiffta alla the
haaffwor som assirij atirleffdo MB 2: 172. — knappt,
näppeligen, svårligen, icke gärna, troligen icke. sagdhe
honom . . . siin budhordli swa hardh at näplika
for-matto nakars lydhna älla thulumodh fulkompna thöm
KL 249. näplica kan thz vara. at then som lustos af
hedhrenom är ey ij storom vadha Bo 94. thz ma
näplika wara sant aff honum siälwnin MB 1: (God. B)
549. RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 268. i och edra
neppeliga till danmark komma ib 3: (sista forts.) 5256.
nepliga ban töliga aater finna (i rimsl.; för
lindor) ib 2; 8368. sniäldher man lee näpplika
(näppeligen ens) thyslika Ber 175. liwa sit spillir han
ffaar alt sit näppleka vp GO 989. näplika swa
li-tith the bita faa at thz diwr skal ey til dödliin ga
5195. — knappt, knappast, som nogast, nått och
jämt. näplica kände hon sik fore sorgh Bo 25. nw
lia-wer ysaac fulkompnclika signath iacob oc näplika
war iacob äu wtgangin fra honum, oc thaghar kom
esati mz sinom mat MB 1: 216. nepliga the danske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
