Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - okalladher ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oknlladher
156
oknnnogrher
7: 81. hado jaeh altinges gerna möt ider ther, oc tydén
iir mich nu fnrstakkot BSH 5: 500 (1512). 8) för
att tillägga en relativbestämning■■ sum. wiþ een port
ok (Cod. B, C, D som 923j hete aurea Bu 4. warþ
uumin i haudom: ok worþo onyta ib 15 (kanske
snarare att föra till b), affladhe sam en son oc lieet
arfaxat MB 1: 4. aff enom hedhnom konungo oc hot
odhin ib 68. han (kroppen) hauor huwdh ok främbr alt
hans styrilso KS 31 (80, 33). i wiigrou war en stadh oc
hetei> metaxen Lg 3: 702. her effter läsis aff en man,
och war en riddare Pa (Tung) 27. jnnan ybcrnia laiidli
war en riddare och lieth tungulus ib. 9) för att
till-lägga ett uttryck som betecknar ändamålet med det
som angifves i föregående uttryck (det vant.
beteckningssätt år här inf. med föreg, at): och. gangoni oc
gliUlhiom os wt a mark MB 1: 163. 10) för att
till-lägga en oilkorsbcstämning: om. Jfr Bergqvist, Studier
öfver den konditionala satsfogningen i fornsvenskan s.
13 f. taki þiin hwar siättii piinning sum hitrtä. ok orkiir
han lysiiiugii wituuin (var. än han lysninga wituum
orkar) HelsL M 35. inunde nästen firi harme hafua
sik siälf til gruuna sänkt, oc hafdho hon oy waan
haft at finna simia sona lik Lg 347. mango värö the
som ey hafdho komit til rätte troo: oc hafdo the ey
hört hans ordh Bil 861. os lyster at ängom mat älla
dryk oc fingom vi här vara ib 916. wäl matte han
latas löös ok hafdhe han ey appellerat till kosaran
KL 173. godli ware tiwgha ok halfdhe hon twå grena
(apta föret furca si dente bicuspide facta) GO 43. thenna
kiortil jak hauer här aa ther wil iak en konung
vt-faa ok lather thu tik ey nöghia RK 1: 198. ma i
votha ath iag hade gerna varit hoss ider i myns
brodors brödlöp ok hade ekke myn forfal mig
förtagit BSll 4: 198 (1495). 11) inledande eftersats:
så, då. wäkkor os godli natura til godhnu hugh ollor
godhgerninga, oc forskullom wi ängaledh os gudz
winskap MB 1: 392. ty at han är gudz sysloman . . .
ok skal ära . . . godha män ... ok skal ban sioluer
liva medh dighra reddugha KS 14 (33, 15;
satssammanhanget kan dock här fattas på annat sätt, se Geetes
uppl.). 13) i st. f. konj. at. till thäs ok the
(böterna) wttaster äru SD 4: 465 (1335, nyare rfskr.).
13) i st. f. infinitivmärket at. skal han skipa i huart
landskap . . . landzdomara, ok näpsa illom ok
ostyr-ogliom mannom KS 68 (168, 75). pa faperen com ok
vitia (sinne) dottor Bu 503. böriadhe han til oc
sörgia Lg 3: 15.
okalladlior, p. adj. okallad, icke tillkallad, icke
uppmanad att infinna sig. han kom okalladher til
thera stempno Bil 589. ib sol. Bir 5: 49. Ber 258.
okar (okkar. ukar), pron. pass. L.
öker (okker Lg 3: 4ii. vker ib 252. vkir ST
483. aker Su 15l), ». [Isl. okr] L. 1) ränta, iak maa
onkte okir aff thik taka ST 488. ma iak wel borgha
godz, oc gifwa ther okir aff ib 490. at thu skalt okir
atirgifwa ib 493. skal thu . . . oy trängia them til
okor (tvinga dem till räntas erläggande) MB 1: 339.
skal thu ey taka okor a han ib 374. taka aff honum
fä ollor päninga til öker ib 375. iak liafwir takit godz
oppa okir ST 492. päniga vthläna oppa okir ib 500.
hwar som warkunuar them fatigha. han läuar gudhi
vppa vker Lg 3 : 252. sätia thz (0: sit fäderne) wt
opa öker Ber 291. 2) betingande el. uppbärande
(lf ränta för penninglån, ocker, alla päninga älla
nakat annat tholkit mz okir Bir 2: 72. höghfärdhin
är liökt vp stighiu ok okrit ib 1: 339. häiitin thz
(o: världz godz) saman huar j formaghin mz loff
styldh orätuisom skat false köpslaghau okir menedhom
MP 1: 292. Bir 1: 392, 3: 335, 454. ST 4S3, 489, 490,
491, 493. Su 151. Lg 3: 411.
okorkarl, ?». [Fnor. okrkarl] ockrare. KL 114, 117.
Bir 1: 317, 2: 73. ST 49, 481, 490, 491. Lf K 223.
okilaþer, se oillaþer.
oklailhe, m. stark k låda f skal thin wsle kroppor
. . . wardha plagadhor mz egipto lanilz plaghom,
iäm-wäl thiiu hemelik oreoii thihg mz ukladha (för
of-kladhaV scabie ... et prurigine) MB 1: 428.
oklaillla|ier (U- L.), p. adj. L. oklandrad,
hvarom tvist ej är väckt, okilät ok oklandat SR 2.
oklaiiilraillior, p. adj. = oklainla|ier.
hwil-kith hwss häfde warith fri th oc oklandrath PM l.x.
dömdes . . . köpet stadug och fast ohindrat
oklandrat standa BtFH 1: 282 (1508).
oklnlra|ier, p. adj. L.
okluvill (oclyffuin), p. adj. okluj’ven. medhan
tin förgylthe skiüldh star hor ohrwtin, thin bälra
oclyffuin Di 230.
okliillller, p. adj. [Isl. liklæddr] oklädd, bildl.
ofannigh ordh i the hiilghe script, oc okläd aff
ande-like vnderstandilse MB 1: 268.
okoma, fi L.
okomaudp, p. adj. icke kommande, okomande
thädan Bil 878.
okoillin, p. adj. [/si. likominn] icke kommen, t.ha
matte tidonas vära hällor okomin at thz sama siii
Fr 1721.
okra (-ar, -adhe), v. [Nyisl. okra] L. 1)
genom ocker förvärfva, at iak thz godzit okradhe ST VJb.
orätwislika godz okra ellir alla ib. 2) låna ut mot
ränta, then okra (feneratur) gudhi som miskunna
fatikom MP 2: 156. — Jfr forokrn.
okraf]ier (oerafether. ocräfder), p. adj. L.
okristelika (-liga), adv. okristligt, grymt, hurw
oärliga k. h. och hans met hollara . . . pin th och
plagath haffwa oärliga ocli okristeliga tho faugher
han j siön gripa oc langa leth FM 235 (1505).
okristin (u- L.), adj. [Isl. likristinn] L. okristen,
odöpt. at alle tho som än waro ocristne skulle sik
lata cristna Lg 3: 216. aff ocristna manna handh M[)
(S) 244.
okristnadlier, p. adj. odöpt. Lg 3: 210.
okriillkter, p. adj. okränkt, obesmittad. hon skulde
wara modher och tha okrenkt MD 160.
okumbradher, p. adj. icke oroad, fri från
klander. autwardha jak honom sith godz ok sitli broff i
goen, fryth oc okwmbraadh SD NS 1: 226 (1403).
okiiiider, p. adj. L.
okuiiiiogher (-ugher: -ugh I v 5145. -uger:
-ugan Di 85. vkunnugher: -ughum Bil 340;
-ugha ib 299. okonnoghir Bir t. 26. n.
okunn-oght. okunnokt Lg 273. okunnukt Fr 190, 623.
okunnykt Iv 2243. okonnoght Bir 2: 40), adj. [Isl.
likunuigr] okänd, obekant, han saghþe sik liaua set
okunnogha gufa Bu 526. drap kuunugha ok vkunnugba
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
