- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
174

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - oräfsaþer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

orafsaþer

174

orätvislika

stånda Bu 185. räkte hon fram lialsin orädk Bil
53». far oräddor MB 1: 254. fronie liiilade ok men
v-riidde RK 1: 3!>3. Bu 181, 398. Bil 22«. MB 1: 505, 2:
4114. KL 187, 411. Bir 1: 168. RK 3: 22. 2) utan
fruktan, obekymrad, trygg, säker, han ma vara sua oräddir
(securus) suasom kyklingiu vndir liiodliirna vingom
Bir 2: 8’.». RK 3: (sista forts.) 46*3. thw vari aldro
oräd (secura) vm thik Bir 2: 165- han war orädder
eth aar vm maat RK 1: 2247. han war oriidder wm
thera dödh ib 3971. mente wara oräd (utan fara) for
all the swerd i wärildeu wara Di 49.
oräfsa[ier, p. adj. L.
oriil’ster, p. adj. L.

oräkliadher, p. adj. oräknad, icke tayen i
beräkning. ga|f hanom sina betalning til fulla liöghio lxxx
(80) marker i giort silfucr ok rodhom päuingom
gcr-niugena i silfrit oräknadha SJ 145 (1446).

o räknande, p. adj. ojämförlig, makalös, j lionuui
var . . . oreknando (incomparabilis) snille Bir 2: 46.
orät (u- L.), adv. L. Jfr oriitfniigin.
orätfaiigin (dat. »ing. n. -fangno. -fagno ST
498), p. adj. orättfången, aff orätfangno gozo ST 189.
ib 483, 484, 494 , 498, 499. en oräthir faiigin (för oräth
funginj päningir ban dragbir wth adhra tiio GO 256.

orälfiirdhelika (-liga), adv. orättfärdigt, orätt.
at j giort halfwen o rätfärdeliga MB 2: 98.

orätfiirdhoglier (-färduger. -färdig), adj.
o-rättfärdig, orättvis, orätt, ij ifver alla oretfordoga saker
FM 121 (1501, gammal afskr.). thet trwgelige
orät-färduga han oder nado mich mod trvger 11S11 24: 107
(1517). at the engen orätfiirdig gerning giort liaffua
SO 160. som . . . oretfärdige wigt haffuer ib.

01’ätliet, f. oregelbundenhet, enormitas, orätlieth
GU 3.

oriitlika (orättelika Bil 854; Bir 1: 54, 232; ST
432, 447, 483. OrätteliCä Bir 2: 41, 86, 3: 52, 75.
O-rätteligha MB 2: 242. oorätteligha RK 3: 758.
urätlika L. vrätlikä FH 3: 6 (1353). vretlika
KS 48 (122, 52). vrätleka Bu 173), adv. [Fnor. [-ii-réttliga]-] {+ii-
réttliga]+} L. orättvist, pä orättmäligt sätt, med orätt.
vrätleka räntar sins goz Bu 173. Bir 2: 86. orättelica
allat gooz »6 41. ib 1: 54. AT 483. ängin vretlika tunga
medh sit wald KS 48 (122, 52). Iiulka orätteligha willo
herras owir judhana MB 2: 242. thz war bonum
oorätteligha pa sakth IIK 3: 758. ST 447. for ecn lagh
gum iak vrätlikä gangit hafþo FH 3: 6 (1353). —
orättfärdigt, otillbörligt, thine systersyni äru
orättolika forkompno Bil 854. lian girnadbis orättelika Bir
1: 232. ib 3: 75.

orättadltor, p. adj. förorättad. 011 brodlior
oriitt-adhir af androm KL 287. bidhiando . . . thorn som
orättadho äru (injuriatos) at the forlatin thz Bir 3:
52. ib 429, 440, 464.

örätter (u- L. v-), m. L. 1) orätt, orättvisa,
orättfärdighet. — hava orät, hafva orätt, hafva
förfarit orätt el. olagligt, kendis sik liawa orät FH 2: 113
(1438). — mädh orät, med orätt, orättvist, mz myklom
smälek oc orätli kördho the lian aff siiino wärdoghet Lg
637. at . . . ön alf konungxscus tiänarom grypi thcnna
qwiiinona mz förradilse oc orät ib 3 : 669. mz orät lienna
li|f aff henne dömande ib. mz swik fals oc orät ST
494. som thz laudit mz orät bcsithia ib. — til orätta

(jfr Mnt. to unrechte), d. s. thz görs mich til oretta
RK 2: 466t. bon (ängen) war ... til orotthä i marg
aar for honom haldin SD AS 1: 441 (1405, gammal
afskr.). ban (gärden) war ok er mik tol oretta af
gängen ib 2: 117 (1409). thor heunc wil brennä til
orättä (to unrechte) for awndh skuld Va 9. ib 8, 10.
ST 272, 291, 424, 447, 448, 479, 484 , 494 , 510, 544. MD
322. MB 2: 266. 2) orätt, orättvisa, oförrätt, o
hwat mykyu oc marghfallir var tliässa wtländningiaiis
orättir (den mot denne utländing visade oförrätten)
Bo 15. hämna sin orät KL 2S7. i blandh swa mangha
gudz orätte (oförrätter el. förnärmclser mot Gud)
Lf K 204. at hiälpä thorn wt aff sin orät Va 10. vtan
pän vrättär wärthe optaro giordthcr SD 1: 670 (1285,
gammal afskr.). at näfndcn hnmim vrätt gyor ib 5:
378 (1344, nyare afskr.). hwar som liokro cristno folko
giordhe orät BU 567. at hämpiias . . . thän orät
som thän diäffwllen haffwer giort idher Lg 293. 3)
orättmäligt anspråk, obefogad anledning, the hafdho
ther til ey orät Al 8035.

örätter (orether: -a Lf K 102. urätter L.
v-rätter: -a SD KS 2: 139 (1409); -ä SD 5: 377 (1344,
nyare afskr.)), adj. [lsl. liréttr] L. 1) orätt,
orättmätig, olaglig, aff annars oretha drölfwilsoin Lf K 102.
än [)än saken gifs, jiifwer oc läfiis nokan af [lüin
tolf vriittä vild liawa mod sik SD 5: 377 (1344,
nyare afskr.). forbyudhir gudh . . . alla orätta oc falska
winning ST 479. aff orättom skat, alf oriittom tol, aff
orätte köpslaghan ib 494. — orätt, orättvis, vrång.
orätta douia Bil 884. KS 69 (170, 76). — orättfången.
for orätto godze ST 494. ib 484. — mädh orätto (-u.
-a SD KS 2: 139 (1409); Lg 3 : 669), med orätt,
orättvist, olagligen. iin ther kombcr wald mz orättu gen
stadhonom Bil 233. medh wald ok orätto KS 30 (75, 32).
saghde thet wara meth vrätta fran konungenom oc
krononno gangit SU KS 2: 139 (1409). ST 447. Lg 3:
669, 670. BSH 5: 491 (l51l). 2) orättvis,
orättfärdig, orättrådig, wrangir ok orättir ware then domaren
Bir 1: 15. kunungur orättr (rex iniquus) KS 48 (l22,
52). — orättfärdig, ond. iordbin vpswalgh fordom thorn
som orätte waro ok brutu moto mik (absorbuit
im-pios) Bir 1: 46. — som har en orätt sak. iak wot
mik 01’ättäii (jag vet all jag har orätt) Va 37. — Jfr
orätfaugin.

orät vis, adj. [lsl. Uröttviss] 1) orättvis,
orättmätig. orätuis skattir Ml’ 1: 72. alf orätwiso gozo ST
432. orätuis ilzska Bir 2 : 303. 2) orättvis,
orättrådig. ban awitir mik swasom orätuisan j dom Bir 2:
303. MP 2: 206. — orättfärdig, ond. liau iordado
orätuisan man mz godlium ok rätuisom Bir 1: 38. ib 113.
saa then thor rett hadhe matte nywtha rott ok the
oretwise ok skyllogo matte neffses FM 121 (1501). eet
orätwist liffwirno ST 49.

oriitvisa, f. orättvisa, orättrådighet,
orättfärdighet. liaus hiärta är fult mz orätuiso Bir 1: 70. aftok
bonum vingardhin mz orätuiso oc owiruälde ib 2: 85.
rätuisa är . . . orätuisa nar hon jdhnas for giri älla
otliol ib 129. ib 86 , 264. MP 1: 72.

orätvislika (orätwiislika ST 483.
orätwis-leka Lg 675. orätuiselika MP 2: 206), adv. [lsl.
lirettvisliga] orättvist, på orättmätigt sätt. lat äkke
af at göra thz som got iir. än thot somlikc orätuis-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free