Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - otallikhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
otallikhet
184
otrygger
Ber 287. pl. gen. Otalika Su 236), adj. [lsl. dtalligr.
Jfr Mnt. untallik, untalolik] 1) otalig, oräknelig.
drapo vtallekan mogha Bu 177. ib 508. Lg 3: 56.
Iicnide thz a otalika iudha som (oen iudho) giordho
Bil 115. otallelike liälghe miin KL 318. syntos
otall-ikc diiifla ib 51. otallika synde ib 58. han sa ok
höghra waghin widh domarans stol mauga vtallika
Sngla ok wiustra waghin vtallika diiifla ib 68. samman
sankadhom vtalilikom myklom härskap Gr (Cod. D)
355. lifdho thera ålder otalik aar FI 2082. otalika
stiiirno Bir 1: 58. ib 214, 386, 2: 87. RK 2 : 3802.
Su 38, 236. LfK 95, 217, 237, 245, £46. otal i ko fläste
cristno män Su 150. otalike månge taka af thässom
matcnoin til mättis Gr 272. hon (o; miskund) är
o-talikin (innumerabilis) ok osighlikin Bir 1: 173. 2)
outsäglig, obeskriflig, hon (o: hans ära) är otalikin
(ineßabilis) ok oändelikin Bir 1: 27. ib 2 : 286. Ber
287. mz otalike skam Bir 3: 11. jak kände . . .
otal-ikan (inejfabilem) hugnadh ib 1: 27. ib 2: 152, 3: 394.
mz minne siäl otalike glädhi ib 1: 28. ib 60, 91, 347,
3: 283. Bo 53. VKR ii. Ber 34. otalikir värkir MP 1:
167. minna närwaru otalliken löste Su 400. mz mins
otalikx kärlekx teknom ib 38. oändelik och otalik iir
christi mildhot Ber 238. o otalikith waldh ib 283. Bir
4: (Vikt) 221. thz är otalikt thz the han slogho Al
2826. — b. adr. qfantligt. otalikit mykyt gul oc sylf
Gr 269. mz otalikith mykith liws (cum magno lumine)
Lg 37. "
otallikhet (otalikhet), f. oräknelighet,
oräknelig mängd, frögdanna otalikhet Su 82.
otamber (u- L. otam Al 9512. pl. nom. m.
o-tami Bu 168. otamme Bir 1: 195. «. otam ib 3:
334. dat. otamom ib 1: 360. otammom ib 3: 335.
best. form sing. ack. m. otama MB 1: 263; Al 554.
f. Othama Bir 5; 18), adj. L. otam. en otamber
häst Al 535. þiura otam i Bu 168. Bir 1: 195, 360, 3=
334, 335. MB 1: 263. Al 554, 9512. — vild, yster, j
bland lastanna othama gälnizsko Bir 5: 18. — ol||||in
fä, n. L.
oter (L. vthir SD NS 1: 451 (1405); GO 494),
»». [lsl. otr] L. utter. GO 493, 494. — ss tillnamn.
vi olaf vthir, jäppo vthir, clämätter vthir SD NS
1: 451 (1405).
oteriiglier? (n. vterugit, trol för vterught
GS 33), adj. [Äldre Dan. uterig. Mnt. untérich]
ohif-visk. kallar man annan vterugit (motsv. ställe EG 63
har otwghiy nanipn GS 33. Jfr otllgllin.
otid]| (otiidh), f. [Fnor. lit|}. Jfr Mnt. un tit]
otid, orätt tid. hwa som i otiidh athir (för äthirj
ban skal fasta ätande tiidh GO 434.
otidliogher (otidiger), adj. [Jfr Mnt. untidech]
som sker i orätt tid. for ot.idigt (för otidigan ?) sompn
LB 7; 334.
otillio, m. [lsl litimi] otid. komma i otima LfK
143. — pl. som tala wille i otimom LfK 143.
otilliolika, adv. i otid,, äti oy clla drikki
otinic-lika KS 49 (125, 53).
otionda (utiunda), adj. L.
ofOlllinl hor, p. adj. utan ledighet, hindrad,
upptagen. otamadho (för otomadhe; Cod. C othomadlio 102.’,)
for gudhana dyrk oc (offer) (in deorum sacriflciis
occupati) Bil 535.
otro (00- MD 396), /. [lsl. litrii] 1) otrohet,
trolöshet. RK 1: (LRK) s. 220, 2 : 4249. MD 350, 396.
2) otro. MB 1: 312. MD 350.
otroin (otroen. ack. m. vtroen SD i; 669 (i2s5,
gammal nfskr.). otronan Bir 2: 10. pl. nom. m.
o-trone ib 225, 3: so. othrone ST 11. vtrone KS 72
(177, 79). ack. m. otrona Bir 3: 166. dat. otronom
ib 361; MP 1: 37; MB 2 : 366. othronom Ber 170. best.
form pl. dat. otrono Bo 145), adj. 1) otrogen,
trolös, calle eigh vtroen ok oigh liugliärä SD 1: 669
(1285, gammat ff skr.,- möjl. att föra till 2). illo ok
vtrone rädhgiua KS 72 (177, 79). Bir 3: 80. — med
dat. min hyrdhe är mik otroin Bir 1: 204. ST 11.
han är gudhi otroon oc ey throen Ber 170. 2)
otrogen, icke troende, i religiös mening, fördömas oc
forfaras mz othronom mannoin Ber 170. mz otrono
iudhomou Bo 145. jak viinte han vara otronan oc villan
fara Bir 2: lo. iak (nämt. varj a||ir hlindir oc otroin
ib. ib 225, 3; 166, 361. MP 1: 37. MB 2 : 366.
otrohet (-heet RK 3: (sista forts.) 4246, 4643.
Vtroheet SO 2115), f. 1) otrohet, trolöshet, stor
otroheet han tha bewiste RK 3: (sista forts.) 4246.
ib 4643 . 2) otrohet, oärlighet, ath nager broder
funnos mz liagar vtroheet swa ath thot lupo til fyra
peninga SO 205. 3) otro. for mina otrohot ok
lön-lika synde VKR xn.
otrolika, adv. [/3/. ütrüliga] otroget, trolöst. Fr
220. Su 41.
otroliker (-lig JM 27; -liga MD 419. -likin
MP 1: 127, 2: 75. n. -likt. -likit KL 172; Bir 1:
252; MP 2; 240. -liget LfK 237), adj. [lsl. ütriiligr]
1) otrolig, tro äldre otrolikt Bil 613. thin ordh hulkin
mangom synas mörk ok otrolik Bir 1: 263. ib 252, 2:
119. KL 172. LfK 237. 2) opålitlig, otrolig
(otryg-heg) tycker mek thin tiänist at wärä Di 27. otroliga
gömaro MB 419. 3) misstrogen, icke troende,
tviflande. var ey otrolikin (incredulus) vtan fultrein MP
1: 127. — icke troende, otrogen, hulkin som otrolikin
(incredulus) är MP 2: 75. mot otrolicom hedhningom
Bir 4 : 320. MP 2 : 240.
otrolikhet, f. otrohet, otro. vndirgifwa sik alle
orcnlikhct oc otrolikhet (infldelitati) Bir 2: 318. ib 1:
229, 400, 3 : 5, 200. äruodha at min ordh skulu synas
thräkkir vm nakra otrolikliot (infldelitatem) ib 1: 242.
otrolikhotz synd MP 1: 144, 145. ib 295, 2 : 242.
otroiiadher, »». [Isl. ütrunaàr] otrohet. SO 20.
otror (otro Bil ne; MB l; 234 , 465; Al 2761; Di 71,
178. pl. nom. m. otro Ber 9. best. form nom. m. otro
Di 210), adj. [/«/, ütrur] 1) otrogen, trolös. MB
1: 465. Al 2761. ban är en otro man Di 178. hin otro
swikare ib 210. — med dat. (el. i rless ställe ack.).
han war sinom herra otro Bil 736. MB 1; 234. at iak
skall wara nokon man otro Di 71. 2) icke troende,
tviflande, war oy otro (incredulus) Ber 9. — med
dat. skulu oy otro (increduli) wara hans ordhwin
Ber 9.
otroskaper (ack. -skap. -skapp PK 223), m.
otrohet, trolöshet. Fr 780. Di 210. for than otroskap
the alle giordho moth honom ST 477. ib 398. PK 223.
otrygdll, f. [lsl. Utrygii] osäkerhet, opålitlighet.
a moth väruldenna fals ok othrygdh Bil 615.
otrygger, adj. [lsl. dtryggr] opålitlig, otrogen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
