- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
191

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - ovinskaper ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ovinskaper

191

ovyrdhniiig

ovinskaper (ack. ovinskap. owinskap MB 1:
210; Fr i6»2; Al 3180. owinscap. owenskap MEG

(red. A) 57; It K 2: 4257. OWenSOapp Ed 66), m.
(Nyisl. livinskapr] imänskap, fiendskap, þa wäri frithor
mälliu aldra manna alf alliiu döþerlik owinscap SU
1: 668 (1285, gammal afskr.). MB 1: 210. Fr 1682.
Al 3180. K K 2: 4257. — ogunsl, onåd. gudz
ovinskap . . . forthiana Bil 598. ryme mins herra gardh
. . . ok hawi owenskap hans MEG (red. AJ 57. ib
(red. B) 61. EG 66.
ovir, se ivir.

ovis (O wiss Bi 133. owiis KK 1: (LKK) s. 223.
W wiiSS Di 17. ack. m. owisan Bo 29. pl. dat.
ovyse SO 191), adj. [/si. liviss] L. ovis, oklok.
giordhe sik fore mannom . . . owisan oc darottan
Bo 29. en owiis faanc RK 1: (LRK) s. 223. CO 633.
Di 17. — obetänksam, han war hastoger i siu oc o
wiss Di 133. — öfverdådig, vanartig, elak. ovyse ock
osnyollom til nelfsth ok roszel SO 191.

ovis (owiis Bir 2: 165. O WÍÍS Su 240. OWÍSS
Di 130. pl. nom., ack. n. OWÍS Bir 1: 398; Ber 151.
Owiis Bir 2: 313. ack. m. owissa ib 1: 134. dat.
ovissom ib 257. komp. OWiSSäri SD 5: 561 (1346)),
adj. [ Fnor. liviss] 1) oviss, ej hafvande säker
kunskap. the seo sik dödhelika ok owissa af dodhenom
(incertos de morte) Bir 1: 134. han äro wiis (för är
o wiis) oc j twäkan Su 240. — (?) han war owiss
tha han strida skulde, han skuldc antiggo haffua snar
sigor ellir döden Di 130. 2) oviss, ej med säkerhet
käiul. dödhrin är os vis ok hans time är o vis GO 104.
äncti är wyssari än döþrin oc äncti owissäri än
döz-ens tymi SD 5: 561 (1346). Bir 2: 165. äru al thing här
owiis ib 313. komaskolaude thing sum os äru owis ib
1: 398. Ber 151. — obestämd, oreglerad, thy at. tho
vt gaa j ovissom ok oskipadom (incertis et
iudisposi-tis) timom Bir 1: 257.

ovisliet, f. [Mnt. unwishoit] ovishet, göra thz af
owishet ellor enfallogot Gers Frest 50. — öfverdåd,
elakhet, ath owishcthin matte speckias SO 191.

ovislika, adv. ovist, at han hafdhe darlica oc
o-wislica borit sik aat raoot höfdhingomen Bo 195. KS
35 (89, 37). Bir 2: 137.

ovissall, f. ovisshet, for the owissanenne skul Gers
Frest 60.

ovisselikhet, f. ovisshet, stunta lifsins
ouisselik-het Mr 1: 324.

ovist? f. oenighet, osämja, [liri] ouistä (för -än?)
skyld SK 58.
ovistan, /. L.

ovit (oweth), n. [lsl. livit] 1) medvetslöshet,
svimning, vanmakt, fioll . . . ij ofuit FI 372. Iv 907,
985, 2592. 2) ursinne, galenskap, danzar ii o vi t)
Bu 57. thu talar i owito (insanis) KL 173. owit swa
hans hiärna fordrcff Iv 2067. ib 2183. 3) fàvitskhet,
dårskap, jak talar swa som i owithi (insipiens
fac-t.us sum) Su 86. 4) ovetenhet, okunnighet, owethet
orsakar enghon för syudcnar Lf K 163.
ovita, adj. L.
ovita fä, n. L.
ovita gärning, f. L.

ovitande (owitaiidis. ouitandis KL 294.
o-witandes SO 65. owetandis Lg 3: 347. owet-

andes MB 2: 3i4; Lg 3: 670. owetandhes Su
lOl), p. adj. [/.1/. üvitandi] L. ovetande, utan (ngns)
vetskap, blandadhe nakat bceskt oc rutit i lians mat
ouitandis KL 294. tho sampnado saman här a mot
hanom owitandhe BU 863. — t åhs. dat. konstr. hanom
ouitandc Bil 886. äghaiidanom owitande ok owiliande
KS 73 (180, 81). modhrinnc owitande ST 251. ib 212.
Va 12. SO 65. MB 2: 314. Su 101. Lg 3 : 347 , 670. —
ovetande, utan vetskap, utan att vela hvad man gör.
om the naken haffdo dräpit owiliandis äller owitandis
(qui animam nescius percussisset) MB 2: 54.

oviter (ouitur), adj. [lsl. livitr] ovis. är ok
konungen swa owiter It K 1: 2237. liuat lian iir witur
älla ouitur KS 16 (,3», 17). ib 28 (70, 30).

oviterliker (». oweterlikit Lg 3: 669.
owiter-ligit Va 46; MB 2: 281; LB 7: 340. owiterligith
BSII 22: 54 (1194?). owitherligit MB 2: 133.
O-wittherligit FM 118 (1500), i86 (1504). ack. m.
o-witherlikin Ber 151), adj. icke vetterlig, okänd,
obekant, med dat. wille gudh os lata owitherlikin
wara ythersta timan Ber 151. thz war konungonom
owiterligit Va 46. war thzta ekke okwuuokt äller
owitherligit bcuiamyu sououi MB 2: 133. ib 281. Lg
3: 669. HS11 22: 54 (1494 ?). FM 118 (1500), 186 (15IH).
tag . . . tiitt egijt vaten, allom owiterligit (utan
någons vetskap) LB 7: 340.
oviti, wi. L.

ovituglier (owitughir Gr (Cod. D) 356.
owit-Oghir), adj. icke vetande, okunnig (om), med gen.
owitoghir swikx thäs han bar i bryste sino Gr 265.

ovormaghi (L. owrmaghi SR 46.
oghor-maghi L.; SD 4 : 408 (1335, ngare afskr.).
Ower-maghi ib KS 1: 200 (1402), 675 (1407); -magha Al
7168. ouer maghi: -magha RK 1: 206. owir
maghi: -magha KS 10 (23, 10). offuermagi SD
NS 1: 402 (1405, gammal afskr.). vuermaghi:
-magha Bu 176. ughurmaghi L. ughur maghi:
-magha KS 11 (27, 12; på två st.), ugur maghi:
-magha ib 10 (25, ll)), m. [Fgutn. oformagi. Jfr
Bugge, Nord. Tidskr. fi Filol., N. K.. 3: 267 /.]
tf-vermage, till myndig ålder icke kommen person, snattär
owrmaghi SR 46. han vilde vuermagha goz mz suikum
vndi sik coma Bu 176. få barn ok owir magha til
kunung KS 10 (23, 10). ib 10 (25, 11), 11 (27, 12). SD
4: 408 (1335, nyare afskr.), NS 1: 200 (1402), 402 (1405,
gammal af skr.), 675 (1407). RK 1: 206. Al 7168. — OVOr-

magha bot (ughurmagha-), /. L. —
ovor-niagha barn (ughurmagha börn L.
öifuer-mage barn), >1. pl. L. barn som äro öfvermagar,
till myndig ålder icke komna barn. paa the fatighe
faderlöss öffuermage barns vegna FM 368 (1508).

ovunniu, p. adj. [/s/. liunnin] L. obesegrad, hopas
mik. athan bliffuer owunnen i thenna dag Di 68.
offra . . . them owunna gudhi opollo MD 196. vm
han (kättaren) hafdhe gangit fra mic owunnen KL 192.

ovyrdheliker («. owördhelikit Lg 3: 411),
adj. [lsl. liviriiligr] ovördsam, oförsynt, tykkiandis
owördhelikit wara, at böya mill footspor aff minnas
loräldra wiighom Lg 3: 411.

ovyrdliiiing (owördhnig), /. [Jfr lsl. üvirtfing]
1) vanärande† hiollo thor alla the nattina vaku oc
gömo owir liäune at ey skulle nakar ovyrdhning hända

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free