Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - paskina ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
paskina
200
pave
var horra ihcsus oppinbaradhis allom discipulis a
pasca dagh Bo 234. Bu 195. Bir 3: 19, 307. VKR 17.
— paska dagha reþskaper (pascha daghä-),
w». L. (se Schlyters Ordb. under redskaper/ —
paska frijier, m. L. — paska glädlii (pascha-),
f. påskfröjd. Bil 714. — paska llälgll, f. L. —
paska liiilgj) (pascha hälgd), /. [Jfr Jsl. [-päska-helgr]-] {+päska-
helgr]+} L. påskhögtid, äpter pascha hälgd Bil ill. —
paska höghtidh (pascha-, pascha höghtiidh
MB 1: 497),/• påskhögtid, här skalt th» halla pascha
höghtidhena mz os Bo 167. var herra . .. sagdhe at han
skulle ändelica halla paska höghtidhena i iherusalom
ib. vm pascha högtidhena ib. ib 223. MB 1: 497, 2: 317.
MR 2: 6, 62. — paska höglitidhis daglier
(-hog-tidhes-), m. påskdag. Su 28. — paska koster
(pascha-), m. måltid et. gästabud om påsk. guz
änghil thedis enom presto som rikan pascha kost
hiolt (refectionem in pascali solennitate præparanti)
BH 694. — paska lamb (pascha-), n. | hl.
páska-lambj 1) påskalam. äta pascha lambith MB 1: 501.
ib 323, 503. Bo 172. ST 334. 2) lam som erlägges i
skalt. BtFII 1: 316 (1413, Joh. Bures utdrag. Bure
anmärker: Påskelamb gifues ut om sommeren Olai
tijdh). — paska lius (pascha liws), n. påsk-
ljus, ljus som nyttjas om påsk. wighia pascha liws
Bil 72s. — paska nat (pascha- Bil 273; MB l:
312, 497; SO 187, 196. paSCanath ST 363), /. I lsl.
päskanött] L. påsknatt, natten till påskdagen, war
herra frälste thorn (Israeliterna) aff egipto om pascha
nat MB 1: 497. ib 312. ST 363. at han wari
en-samin j kirkiu pascha nat for otto sangs tima Bil 273.
SO 187, 196. — paska otta, f. påskotta, om paska otte
TK 272. — paska päiiniiigar, m. pl. L. — paska
redha (pascha-), f. altarets sakrament åtnjutet om
påsk. takandis mz gudelikhet sina pascha redho Lg
3: 296. — paska sid her (pascha-), m. påsksed,
sed som iakttages el. bör iakttagas om påsk. hafdho
the änga nödh eller thörfft til iwdha skyrdha skirsl,
öller til thera pascha sidhe MB 1: 450. — paska
skedhp (pascha-), n. påsktid, vm pascha skedlie
RK l: 3419. — paska sknld, f. L. — paska tidh,
/. L. — paska tiiiie (pascha-), m. [lsl. pàskatimi|
påsktid, äpto pascha tliima Bil 713. Bir 4: 197, 204. —
paska vika (poska wika: -wiku RK 2: 6034.
poske vika),/, [lsl. påskavika] L. påskvecka. RK
2: (»34. fredagen i poske vikw BSH 5: 161 (1507).
paskina (paa skinä. paa skijne), v. påskina.
— lata paskina, låta påskina, låta förstå, ådagalägga.
lot thet fulkommelige paa skinä, at han jnge swadana
rycthe acthade IISII 18: 17 (1495). som theras
fulkom-ligc actli var och lothä vell paa skijne ib 20 : 201 (1507).
paskiuta, v. skjuta framför sig, åberopa, then
herre, i mene wele paskiwte, kan . . . ecke eder i the
ärende försware BSII 5: 486 (1511).
pasla, v. företaga, ingen dol acther jak för pasla,
för en jak haffuer warit til orde med eder BSII 5:
242 (1508). slik ting pasla ib 486 (1511). sadana feyd
hafwa pa slaghet och begynt ib 531 (1513).
pasport, m.f [Mnt. pasbort. Franska passeport |
pass. at thee motto faa pasport. oc wägabroff at gaa
hwart. them täktis BSII 5: is5 (lS07). gilfwa frij
pasport|| ib 272 (1508).
pa standa (-staa), v. företaga, hwat wij skulo
fore tagha ok pa staa (för paslaa?) BSII 4: 10 (1471).
pata? (dat. pl. m. art. pattomen SR 47), /.?
[ä». dial. pata] fördämning. Jfr Kock, Ark. f. Nord.
Fil. 3: 146 /. ni|ier i auä älläs a pattomen älläs ok
a vikenne SR 47.
patala (paatale), v. göra anspråk på. hwlgen
ar|f lyndorm brwnsson och nielss olsson paatale BSII
5: 101 (1506).
patena, /. [Mlat. patena. Lat. patina] patén,
pa-tenan hölzs ällir gömis wnilher klädhin Su 312. ib 317.
pater noster, /. [Lat. pater noster] pater noster,
Fader vår pä Latin, läsa ena pater noster SD NS 1:
551 (1406). ST 163, 315. andre äru som naplika kunno
pater nostrena Bir 4: 69. läisi fämtighi oc hundradhn
pater noster oc aue maria ib 5: 36.
pater noster band, n. radbaud, rosenkrans.
nicuin paternostor band SD 3: 287 (1316). ib 4: 370
(1334), NS 2: 361 (1411). for thy at hon ey hafdhe
pater noster band KL 322.
patra, v. [5». dial. patra] tass/a, pladdra. j
kirk-ioiine fafäiigth pitra och patra thz är mz diäflenoin
snitra och snatra JP 10.
patl’iarke, m. [lsl. patriarki. Lat. patriarcha|
patriark, en ef gamla testamentets helige fäder, uiä]i
. . . allom hälghom patriarcom ok prophetom Bu 14.
Bir 1: 3. bidhin for mik patriarcha ok proplieta ib
2: 262. hwru patriarchanar oc prophetanar oc
konunga-nar äpther heiinas frukt wäntandbes woro Lg 3: 664.
— om Johannes döparen. höxsta värdhelikhotin gömis
thässom hälgha patriarchanom Bo 81.
patron (-ar. -er), m. [Lat. patronusj L. patron,
skyddshelgon, thin patron sanctus erikus Bir 3: 186.
ib 355. Fil 6: 18 (1449). inyna helga patrona sancte
honrik ok sancta birgitta ib 24 (1451). til . . . thina
patrona Gers Ars b 5. alle helge swerigcs patroner
BSII 5: 145 (1507). — patrona rätter, m.
patron-rättighet, patronatsrätt. med alla patrona räth (cum
iure patronatus in) kirkior klosther och cappollor SD
5 : 209 (öfvers, fr. si. af 1400-talet).
patrona, /. I Lat. patrona] qvinligt skyddshelgon,
beskyddarinna, gudelikasta qwinnor oc hälga patronor
Lg 3: 608. thinna patronos sancta auna beläte ib 708.
ib 648, 676 o. s. v.
pauluii (pawlun. pawelun. paulon IH 213. ss
f. har ordet pl. -ar), ». och f. (Va 44; Di 33) | Mnt.
pauliin, pauwelün. Franska pavillon] 1) tält. kom j
eth tiäl ällir pawlwn (tentorium) MB 2: 79. löpa til
pawlwnet (tabemaculum) ib no. Va 45. ST 134, 344. Lf K
246. Di 26, 51, 213, 214. PM 31. IISH 24: 45 (1516). finge
tho see skönä paulunä opp slagnä Va 44. ther slog ban
sinä paulon Di 33. ib 112. satte ther sinä paulun ib 33.
wpsätya theras pawlwn PM 29. — (?) som j lolfuade
vndher paulun ved rasborgh FM 246 (1505). 2)
mygg-tält, paulun, af myggtält el. sparlakan omgifven säng,
sparlakanssäng. seandis holofernein sithiandis j syno
pawlune (conopteo) MB 2: 163. hans pawlwn j liwilko
han laagh sompnadher ib 168. laagli j sith pawlwn
(ledo) ili 167. — (?) giwer jak . . . edh pawelun til
wyhorgh klostor FH 3 : 66 (1445).
pave (paawe Lg Manfr 289; -en ib 2.87; -an
ib. powe), »». [lsl. piifi. Lat, papa] L. päfee. petrus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
