Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - pinilse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pinilse
205
pipra
pillilse, n. pina, lidande, mz pinilsens eeldho LfK
■Ml. — pillilsa tillie, m. lidandestid. i sinom pinilsa
thiina Lg 3 : 659.
pinlika (-leka), adv. [/s/. pinuliga. Mnt. [-pin-liken]-] {+pin-
liken]+} pa ett smärtsamt sätt, svårligen, piinin pinleca
(dire) pera siiiur Bu 514. pinlica plaghas Bo 194. i
nakre andlire matho . . . som tik haffdhe warit,
lenare, oc oy swa pinlcka dröffuoliken Sn 32. — med
lidande, besvärligt, mödosamt, lifdhe swa pinlica
(pa-nose) Bo 35.
piuliker (-likin Bir l: 320, 3: 423. -liken (n.
pl.) Su 387. -leker: -leka ib 195. pineliker: -lik
/» 5405. pineleghin Lg 3: los. ». pinlikt.
pin-liket Su 3»7), adj. [lsl. piniligr, pinnligr. Mnt. [-ptn-lik]-] {+ptn-
lik]+} 1) pinsam, smärtsam, besvärlig, war thz
honum lostolikith meer än pinlikt MB 1: 90. ib 119,
1:18, 463. war pinlikt at mista marght thz the sagho
lostelikt ib 113. varkunna vars herra pinliko
(pæ-ualis) oc dödhelike korsfästau Bo 180. hardh oc
pinlik (pirnosa) ... är thässin atirlBsniii ib 213.
mz pinlicom dödli ib 241. thola mång hardh thing
uk pinliken Sn 387. liuat pinlikom tingom idhir sculo
ofuirga MP 1: 144. j pinliko lifuirnc ib 68. pinlik
thiänist MB 1: 102. ower . . . langa wägha oc
pinlika ib 313. innan ecn swa pinelik stadh lv 5405.
2) som kan pinas el. bida, underkastad lidande, han
sum aff sik är opinlikin oc aff mandomenom är
giordh-ir pinlikin (passibilis) Bir 3: 423. Lg 3: 108. 3)
känslig för lidande, ömtålig, iak iir pinlikin
(passibilis) swa soui flere Bir 1: 320. wrdho tho ganska
pinlcka oc klena at tola (passibiles valde reddebantur)
Su 195. — Jfr opinliker.
|iiiuin, r. Jfr utplnnadher.
pinne, m. [lsl. pinni. Mnt. pinne] Jfr
iiirn-piniie.
piniisvin (pindswin), ». [Sr. dial. pinnsvin]
igelkott, erinacei» eurojneus. tag pindswin oc fina tom
LB 7: 245.
pillSaillber, adj. pinsam, plågsam, besvärlig, är
hans lifwärne pinsamt (pænosa) oc plaghofult til hans
licamma Bo 44. pinsam (laboriosa) oc tharflüs
ha-wanzlüsa ib 127. tok a sik fatikdomsins pinsamu vidhir
mödho ib 128.
piou (pyon), n. [Mnt. piono. Lat. pænnia] pion.
aff hwit pyon LB 7: 28. aff tho pyon som haffua röd
blomster ib 166. röd pion äre ban ib 250. te hwiita
pyon äro best for quinfolk ib. — piona kiiirne
(pyona kerne), m. pionfrö, pionkärne. stöta pyona
kerne LB 7: 28. — piona korn (pyona- LB 2:
92, 7: 166, 278), n. [Mnt. pionenkorn] pionfrö,
pionkärne. hängde i [1] piona korn aa sin halz LB 7: 2.
läggia iij piona korn vnder hans twngo ib. ib 2: 92.
7: 31, 166, 278. — piona rot (-rooth. pyona rot
LB 2: 92), f. pionrot. binth piona rooth a hans lialz
LB 7: 2. ib 2 : 92, 7 : 203. Jfr pionrot. — piona
stoll, wi. pionfrö, pionkärne. LB 7: 203.
pionrot (pion rott. pyon rot), f. pionrot.
tag pyon rot LB 7: 250. hwit pion rott ib 266. Jfr
piona rot.
pipa (pl. pipor, piper I ti 214. pypar It K 3:
(sista forts.) 543o), f. [lsl. pipa. Mnt. pipo. Franska pipe.
Mlat. pipa] 1) pipa (ss blåsinstrument), flöjt, buccina.
pipa GU 7. läk söta noto i pipo Bu 182. pipor oc
bam-bor oc basuna Bo 36. mykith btisuna ok pipo skall At
5286. likir föghlara som pläghar sötelika liläsa ok sionga
j pipo Bir 1: 51. ib 3: 34. lv 1735. Fr (Cod. B) 2363.
At 645, 2432, 2781. Di 214. RK 3: (sista forts.) 5430.
2) pipa, rör (i sht sådant genom hvilket vätskor
ledas). lät lcdha watn mz piponi op ifuir tliornit Bil
722. swasom vatn vpledhis mz pipom älla trumbull] MP
2: 103. Lg 823. Bir 2: 15. thänno blandaro hawir mänga
pipor somlica opfarande ok somlica nidhirgangande vm
hulka v i ii i t stundom opgaar ok stundom nidhirlöpir ib
3: 418. likt . . . smidhio biilgli mz länge pipo ib 443.
PM xxviii, 6. 13. en liwsc krona med vi piper aff
messing 1ISII 19: 167 (1506). 1 lyus staka met nil
pipor Fil 5: 237 (1524). pipou.tr som andin skal ginom
gaa stuppas fulla niädhir ofwirflodo wesko LB 3: 174.
— Jfr iiirn-, kopar-, linsa-, rör-, siniilliio
hiilgs-, siikkia-, trä-, vatn-pipa.
pipa (piipa Lit 7: i8i. -ar, -adhe), v. [Mnt.
pipen] 1) pipa, blåsa i pipa. ther pipadhe hwar
foro sinom här Al 3310. man hörde thorn tha huarken
baswna eller pipa RK 2 : 9279. ib 9156. LB 7: lsl.
2) pipa, qvida, then ene pipar then andre gråter At
5300. •—• gifva ett pipande ljud. huat ti]büriar ey
andadräkten a]loreedha pipa Su 248. — Jfr up pipa.
|lipa||, f. pipande, blåsande i pipa. Di 308.
pipar (piper At 8679, ses2, 9291; ST 320; .-IS 59,
60; LB 2 : 9, 31, 35, 36, 64 , 7 : 66, 201. pepar ib 332.
päpar ib 140. pypar ib 59. pöper ib isi, 2,is),
ni[l si. piparr. Mnt. poper. Lat. piper] peppar, piper
pipar LB 6: 2S4. pipar ok koinin Bo 133. AS 59, 60.
LB 2: 9, 31, 35, 36, 55, 64, 7: 59, 66, 140, 152, 181, 201.
ST 320. Bir 4: 101. Al 1474, 9291. pipar iir biter ok
biiter fast, ib 1479. the (ormarne) födhas widh laswr
oc piper hwiit ib 8679. ib 8682. Jfr lailg-,
langa-pipar.
pipare (pypare: -a Di s. pyppare (gen. pl.)
RK 2: 6142), Hi. [Isl. pfpari. Mnt. piper]pipare,
flöjtbla-sare. pipare bombara ok trwmpara RK 1: 1403, 2130.
mz pipara oc basunara Di 7. pipara ok lekara waro
ther Al 3309. RK 1: 3585, 2: 5155, 6142. Al 2434. Gr
(Cod. D) 380. Va 54. Di 8, 11.
piparkoinin (piperkumen. pyper kwmyn.
pipercommin LB 8: 45. pöperkomyn ib 7: 155),
m. [ Mnt. peperkoinen] spiskummin, cuminum cgminum
Lin. ciminium pyperkwmyn är godli for verk i magha
LB 7: 147. ib 155. tak . . . gardkumcn oc piperkumcn
ib 5: 82. ib 8: 45.
piparkorn (piperkorn. pyper korn), ». [lsl.
piparkorn. Mnt. peperkorn] pepparkorn, hwith löker
stötter mz trydygen aff pyper korn LB 7: 65. iiij
pipor korn ib 75. xxx piperkorn ib 201.
pipar||väril (pipirkuàrn), /. ptpparqvarn.
pip-irlula, pipirkuärn GU 7.
pipra (pöpra. -adher), v. [hl. pipra. Jfr Mnt.
peporen] peppra, inlägga med peppar, skal man iitlia
. . . blotli niatli ... om vintrin medh pöpradhe yrthor
LB 1: 169.
pipra (pypra), f. pepparrot, nasturtium
armora-eia Lin. raphanus pipra LB 6: 284. pypra giffwer
werma ib 7: 59. skär ther thwnna pipro vtj ib 10: 8.
— pipro rot (pipro rooth. piprarot. pipra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
