Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - prisa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
prisa
215
profit
priis (trol. att ändra till lok, ss Cod. B har) the
liafdho thärä Iv 4948. hwarken halfde priis aff annan
Di 153. see hwilken prisen far ib 93. 2) pris,
hedersrum, företräde, hwar thera gaff hin annan
priis Iv 5153. hwar thera vil andrum prisin gifua ib
5156. — bära (hava) pris (prisin, höghra pris), hafva
företräde, vara bättre, vara den förnämste el. bäste.
thz iak hafuer nakan priis for idher Iv 5202. ban
hüghre priis väl bär ther siglier ower hin annan far
ib 1208. man sagde at han prisen baar BK X: 913.
bland dande quinnor bar hon pris ib 2 : 2925 . 3)
ära, berömmelse, beröm, pris. fore thenna stora sigher
oc priis . . . wiliom wi alla gudha priisa Al 9785.
han slo thän riddara vtan priis (på ett sätt som ej
tillskyndade honom ära, d. v. s. pa ett skamligt el.
nedrigt sätt) Fr 970. äldre mere priis ban van ib 552.
alt ridderskap vtan herra wiis winna äldre nakan
priis Al 4238. huart got klaþe ok väl litat hauar sit
lof. tel bätra ok bätar litat kläfe kombar fram. þa
hauar þat pris siþan änsamet Bu 49. äru . . . alle
hälghe män got lof varþe. vtan iohannes baptista hauar
eusainen ii sinom lifnaþ en pris for allom hälghom
ib. sauctus petrus hauar mere pris for androm
apo-stolis ib 100 (de båda sista ställena skulle kunna
föras till 2). är werder pris bära l’M xxvi. alle men
gaffuo honom priiss thz han var en erligh herra HK
1: 235. — mecl gen. fäs. vi scoluin gifwa gudhi thäs
priis at han ma mera göra en vi (vitom) Bil 760.
konungin gaff honom thes pris at han war bodhe
klok och wis RK 2: 259. ib 1619, 3067, 5086. the gaffuo
thy (o: hooff) tess priis ok looff the haffdo ey seet etli
väuare hooff ib 1: 1818. the måtto wäl badha haffua
tess priss at gud haffde them mykin väulik giwit ib
595. thäs hafua the badho priis ok ära Iv 1966. —
pris, lof, lof sägande, mz mykin priis oc lofsång Lg
93. 4) härlighet, ståt, prakt, mik thokte thz vara
swa mykin priis rät som iak vare ij paradiis Iv 438.
the hüghtiidh burdhis nu mz priis ib 1554. rikitza
wart hällt mz mykin priss RK 1: 636. konung birgor
kronadis tbäro mz mykin priis ok digher ärä ib 1821.
Iiiöllo ther genstan bryllop mz konungxligh priis oc
äro MB 2: 253. ther a eet hus var bykt mz priis
(rikr kastali) FI 722. palaz . . . skinande fast mz
priis ok ära Al 2863. 5) det som medför ära,
prisvärd handling, förtjenst, thz är pris pa halan
is ga thz man ikke faller MD (S) 222. — prisvärd
egettskap el. beskaffenhet, förträfflighet, förtjenst, the
samma kälda hon hafuer een priis Iv 354. borgh
konstelik bygdli mz storom priis ok myklo dygdh Al
4440 (kan föras till 4). -— Jfr SÍgliei’S-, skola-
pris.
prisa (priisa. prysa. -ar, -adhe, -adher. impf.
priste MD 449), v. [M. prisa. Mnt. prisen] 1)
värdera, uppskatta, skatta i värde lika (med), man
prisadhe thz vith land ok fäste FI 539. Al 7688, 7764,
10546. han (ädelstenen) var prisadher fore digher pant
Fr 164. eet bälte hafdhe hon om sik ther prisath var
för mykil rikt ib 358. 2) förhöja, gifva ökadt värde
åt. om oc herra (för om var herra; stwndhom senkar, oc
fram dragher sina gaffwoi", j thy prisar ban them oc ey
nekar Lf K 62. 3) prisa, lofva, upphöja, vars härra
fözla prisas eigh at eno ii biblia Bu 62. papias . . .
prysa han dighirt mz dyrom ordom Bil 248. thz the
måtto lowa ok prisa Bo 122. ib 38. Bir 3: 57, 407. Su
135. hoffwerk han mer priste MD 449. iak vil . . .
thässa godha riddara prisa Iv 5212. thäs wil iacli
idher prisa ib (Cod. B) s. 359. fore thenna stora sigher
oc priis fore tbinne lykko oc hiiirtath wiis wiliom
wi alla gudha priisa Al 9787. thz iak thik lofwar oc
prisar här ib 9774. the prisa mik fore een fröman
man Fr 520. RK 2 : 8840. herra lielin ther prisath
var een riddar fin Fr 2760. lata thik prisas äro fullau
Bir 1: 398. the prisade (upphöjde, uppstämde) alle
hans loff It K 2: 3065. •— prisa sik, berömma sig.
the prisa sik ok rosa aff thy at the kunna lagliiu
Bir 3: 27. – Jfr beprisa, forprisadlier.
prisan (priisan Su n), /. pris, lof. ophögde
thu hans liälgasta pino loff oc prisan Su 179. ib II,
135, 199, 337, 342, 343.
prisare, m. beprisare, lofprisare. Bir 4: 56. Lf K 77.
priseliker (pl. ». -likin Su 342), adj. [Mnt. [-prisolik]-] {+priso-
lik]+} prisvärd, priselikin thing Su 342.
prisflllder (priis-), adj. prisande, tässen
priis-fulla ord hen MB 2: 92.
prishet (priisheet), ./’. ära, utmärkelse, ynnan
striidh stoor priisheet bar RK 3: 6.
prislika (-lik), adv. [Mnt. priselikcn. Fnor. [-pr(-suliga]-] {+pr(-
suliga]+} prisvärdt, berömligt, ärofullt, sik prislik
regera MD 449.
pristaf (priistaff. prestaff), »». [ Ryska [-pri-stav]-] {+pri-
stav]+} tjensteman som i Ryssland å regeringens vägnar
ledsagar främmande sändebud, at . . . iacli (den
Ryske höfvidsmannen på Köteborg) skullo paa var store
forstis vegne giffuo them (de Svenska sändebuden)
leigde bre|f, fordhenskap, priistaff och frij fortärningh
fran raan tiil nöteborgh och fran nöteborgh tiil
110-gardh FM 573 (1513). the sknlo haffua frij vägli,
fordhenskap, pristaff och fortärningh ib. ib 665 (1517),
667 (1517). stoodh oss open een frij vägli och prestaff
HSH 22 : 46 (1493).
privat (prywath. priweth. priueth: -ethet
Lg 335), n. [Mnt. privat, privét. Mlat. privatum]
pri-vet, hemligt ställe, qfträde. kastadho the hänua likania
nidher i etli orenasta priweth (cloacam) Lg 334. ib
335. sprwngho nidher i jllalwktaudis prywath ib 3: 391.
proba, f. fängelse (i ett kloster), proban ällor
mörkestwffuan i andeliko clostre Lf K 115. ib 116,
120, 156.
probera (-ar, -adher), v. [Mht. probieron. Lat.
probarej pröfva, probera, undersöka, thz (myntet)
probera SO 156. före thot (silfret) til bergsfogothei;
och tcknmestaron, ath ban thet proberer DD 1: 142
(1489, eft. aftr. hos Langebek). atb han ma wyko böye
och proberc silffweridh ib. — probera, göra försök
med. liwath som hälsth febris thz är probera thetta
LB 9: 118. — probera, genom erfarenhet bekräfta, ball
(drycken) or god for brwtfal, oc tz er proberet LB 7: 331.
proees (process Lg Manfr 286), f.t [Jfr Mnt.
proccssie. Mht. process. Lat. processio] procession, saa
ban inkomma en skön process aff jomffrwr Lg Manfr
286. RK 3: (sista forts.) 4961.
profit (profiith), n. [Mnt. profit. Franska profit]
profit, fördel, for siitli egit.li snarlige forgengeligit
profiith och gagn HSH 18: 4 (1494).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
