- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
249

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - reghel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

reghel

249

ron

registrerat staar SJ 8 (1422). bcfälto scrifuarenom
laurenze at registrera ok inscriffua thässen brefuen
ib 33 (1426). BSH 5: 354 (1508). v ij liaffwe ...
befälet thetta registrerat i rigisins register IISII 20:
257 (1508).

reghel, /. ? regel, sinliga (för klosterlefnad). thera
ordens regliel SI) SS 1: 381 (1404, gammal afskr.).

reghla (räghla: -o Bir 1: 358. rekla: -onna
ib 2 : 324), /. [hl. regla. Lat. regula] 1) regel.
toke sik thz for reglilo Bo 100. hafwandis mz sik
kyrkiouna regblor. stadhgha. lagh oc skipan Gr (Cod.
D) 417. Bo 82. Lg 291. — regel el. stadga för
klosterlefnad, klosterregel, ordensregel, är thcssin reghlan oc
reghlo stadge oc skipilse ofuirläsin oc ranzakadhir
VKR 46. ib 47, 57. thetta lefuerne hawär styrilse reghlo
ok stadhgha sin i huariu renliwe liuärne KS 3 (6, 3).
äftir thässa reghlonna budhi KL 255. reghlonna fasta
Bo 135. thän lifnadh burdlie fürst . . . sanctus
ro-bertus ok giorde (ban) aff sancti benedicti reglo mz
hardhare sidh ok reglo ok lifnadh Bil 784. Bir 1: 357,
361. idhir äru til riighlo gümt fyra godh thingh ib 358.
augustimis hiolt rätta regla for än ban wardh biscopir
ok förlät ey reglonna lifwirne j biscops dömeno ib 359.
jak sände til tliik tho reghlo som jak siäluir diktadhe
hulkin som byrias ok skal lialdas j vazstena klostro
ib 2 : 247. vm thu hafdhe vaktat ok gömpt thina
lof-wan oc reklonna vidhirgango ib 324. ib 4: 16. VKR
63. meer än vara reghlo lofwan (religio) tilsighir Bo
62. j sanne thera reglilo giinio ib 1. bryther sina
reghlo Ber 165. ib 166, 167. LfK 164. 2) orden.
som sliolika oc glömsklika liua i tliesso reghlonne
KL 255. waro af sancti dominici reglo Bir 1: 354.
ib 356, 358, 359. idhra reghlo constituciones ella
noghra andra reghlo skipilse VKR 3. ib 9. reglona
gang-kliidhe ib 57. reghlonna siäng ib. forsmadhwm
ren-lifwesens ok reglonna klädhwm Ber 29. i then
hell-ige regle till dödlien bliffua RK 3: (sista forts.)
4566. — Jfr renlivis reglila. — reghlo hok, /.
bok innehållande ordensregel. VKR 22, 48. — reghlo
brut, n. brott mol el. öfrerträdande af ordensregel.
VKR 17. — reghlo gümn (regla-),/, hållande el.
iakttagande af klosterregel, finnas hwarghen wara möte
thera reglo äller reglagömo Bir 5: ill. — reghlo
hald (-hal), n. [W. rcgluhald] hållande el.
iakttagande af klosterregel, manandhe them til reglo haldh
Lg 3 : 446. sigiandhos ther wara göth reglohal LfK
152. ill 148. — reglilo lianipil, m. ordensdrägt. j
ödhiniukom reglo hampn (in humili et regulari liabitu)
Bir 4: 41. — reghlo kiurtil (-kiortil: kiortilin
Bir 4: 19; -kiortlom VKR i2. reghlo kiortel ib
66), m. ordenskjortel, kjortel som tillhör ordensdrägt.
VKR 12, 66. Bir 4: 19. — reglilo
klädhaboiiadh-er, m. ordensdrägt. VKR 9, 22, 48. — reghlo
lov-ail, /. ordenslöfte, güri . . . sina reglilo lofuan VKR
22, 48. — reglilo punkter, »>. punkt el. ställe i
ordensregel, skriffte hon sik för reglo punctana
(öfverträdelse af ordensregelns särskilda punkter) LfK
164. — reglilo sånger, m. i ordensregel
föreskriften sång. vi formaghum ey allan reghlo sangiu wt
siunga KL 206. — reghlo stadhgp, m.
ordensregel, klosterstadga. VKR 46, 47. — reglilo lillie
(regholo-), m. i ordensregel föreskrifven tid. stoþo
Ordbok II.

arla vp firi sin regholo tima Bu 22. — reglilo
thy-Sta, /. i ordensregel föreskrifven tystnad. VKR 15.
— reghlo iirvodhe, n. i ordensregel föreskrifrei
arbete, the thienist oc reghlo ärfnodhe som them bör
jdhkia inno j clostromjn VKR 1.

reghlelika, adv. [Jfr Isl. regluligr, adj.] enligt
regel, enligt ordensregel, som ordinis personår tilbör
reglelika haffwa IfK 160.

reghnera (regnera. rägnera. -ar, -adhe),

v. [Mnt. regnercii. Lat. regnare] 1) regera, styra.
regneradhe j asor MB 2: 78. rcgnerado ban offwir
israel ib 111. ib 114. 2) råda, ega rum. tha nakar
thordyn mäst rägnero Al 10429. för then pestilencia
her regnerer FM 228 (1505). ib 670 (1517).

1-eka, v. [hl. reika] drifva omkring, ij laudom leka
Al 1360.

reni (reem. pl. remar), /. [hl. reim] rem. hant
ena reem vm sin lials KL 365. bundna badlie om händer
ok fö ter . . . hwar thera a sin häst mz starko reem
lv 3041. Al 7450. the rema värö rika bordlio Fr 153.
geonlädher ok rema ther til höra FI 533. huilkins
skothwängia älla roma jak iir ey värdhoghir at lösa
Ml’ 2: 35. thogh hans rytingh . . . oc löste hans
remar MB 2: 167. man skär langa reem alf annars
skinne GO 208. Jfr bind-, hiittis-, sadhiil-reni. —
reiiiaslaghare (remeslagher), m. [Mnt. [-remen-sleger]-] {+remen-
sleger]+} tillverkare af remmar; gördelmakare. ss
tillnamn. henrik remeslagher SD A’S 1: 29 (1401). bidher
iak . . . pädhar henricsson ... ok henrik
remaslagh-ara . . . lata sin incigle hängia för thetta breff ib 31
(1401). SJ 8 (1423).

ren (pl. ar?), m. [Isl. hreinn] ren, cervus
tarandus. HSU 29: 27 (1424, nyare afskr.). theres rener ok
alth theres godz thogo the borth BtRK 344 (1490,
orig.). — ro||s||in|||, /. [N. reinsbud] renhud, vii
renshuthæ mæntæthæ SD 4: 711 (1340?).

ren, /. L. Jfr bolstads-, fughla-,
gango-ren. — rena güdsl, / L. — rena göjming,
/. i.

ren (reen. renn L. dat. f. renne Bu 62, 63),
adj. [hl. hreinn] L. 1) ren, fri från smuts, skal
thet hus . . . lins t, rent ok lustelikt innan wara KS
41 (106, 44). bord bonadhr ... ren ok faghr ib. sa ban
ena käldo skära oc rena Lg 91. reellt silke ili 93. — ren,
fri från det som betäcker el. är fäst vid ett föremåls
yta. tak ena naatbakko oc plukka rena LB 10: 7. 2)
ren, klar, oblandad, aff reiio gul ok silf Bil 321. Fr
(Cod. B) 2339. 3) ren, öppen, fri från is. om
vatten, thz första syön worde reen RK 2 : 6538.
4) ren, fri (från), swa myklo renare stadh aff storm
oc ont wädher MB 1: 123. thins hiärta kar tomt ok
rent af tliik ok thinom lusta Bir 1: 319. ren ... af
allom syndo söür (söör sedan utskrapadt) Bu 10. Bir
1: 4. Al 6324. vardlio the rone alf sinne soth MP 1:
19. fra siwkdoom . . . reen Al 6154. 5) klar,
tydlig. fik ban rona syn Bil 864. fik rena hörs] KL 95.
rent mal oc sniält MP 1: 240. rent ok clart maall Lg
3: 579. JP 34. 6) ärlig, fri från svek. slozsloffuan
är ey reen RK 3 : 2571. jak skal mina edher holla
rona MD (S) 212. ib 261. 7) ren, obesmittad, kysk,
oförvitlig, giorþe |iöm . . . goþa ok guþleka rena ok
liusa sum vm gingii mä]i liänne Bu 10. tekna mariam

32

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free